Farliga rekommendationer om ESD sprids till datorbyggare

Jo den videon tyckte jag var missinformerande med och tvingade mig att igen googla på skiten för att inse att majoriteten av "tips" är lika felaktiga.

Nu är jag igen expert och jag tycker det är rätt jobbigt att sålla bland all information där ute så även jag kan ha fel.

Det jag förespråkat precis som "Sweclockers" artikel som jag vill tacka @Dimestam att han upplyser då en sådan artikel verkligen behövs är att just potential skillnaden är det man vill undvika och att uppnå samma potential kräver inte jord utan det kräver bara att du, arbetsytan, komponenter mm har samma potential.

Folk verkar tro att jord är det magiska ordet här men jord ju till för att avleda farlig spänning och det i sig är ett problem, vad händer om ett elfel inträffar och du är ansluten till jord med din hemmagjorda kabel?
Eller värre, vad händer om du gör en egen kabel och ansluter dig till fas utan 1M ohm motstånd? Du är död när du ansluter dig om du har otur.

En potentialskillnad kan fortfarande uppstå mellan två objekt även om du är ansluten till ett jordat uttag.

Är man jordad mot uttaget och tar i ett grafikkort på bänken så kan skillnaden fortfarande vara tusentals volt där grafikkortet är laddat tex efter transport av fraktbolaget och har man då dessutom en egengjord gjord kabel utan ett motstånd på tex 1M ohm för en långsam urladdning så kan man döda skiten ändå.

Själv sätter jag ESD armbandet i chassit, när jag sedan tar i ESD påsen med komponenten bör jag, chassit och ESD påsen med komponenten ha samma potential, rent idealiskt skulle jag också förespråka en ESD matta där chassi och komponenter vilar på där man ansluter sig med ESD armbandet mot mattan.

Vill man sedan ansluta detta mot gjord så "okej", men då är det bäst att man vet att jorden är koret installerad och att kablen man navänder har ett motstånd, personligen undviker jag jordade uttag då potentialskillnaden är det jag försöker uppnå inget annat.

Jorden kan tekniskt sett bli strömförande eller få en högre potential med om något går fel tex med en vitvara eller elen är felaktigt installerad i fastigheten och även om en själv inte kanske dör av det varför riskera sig själv och komponenter?

Men googlar man på hur man ska ESD säkra sig förespråkar även dom som verkar vara proffs på det hela att jorda sig i eluttaget och även dom verkar missa att potentialskillnaden är det som spelar roll, detta får man lära sig i grundskolan så egentligen lite lustigt hur mycket felaktig information det finns där ute.

Dessa regler tycker jag är ypperliga och stämmer bra med dom jag följt, bara synd att det finns så mycket felaktiga artiklar där ute säger emot.

Denna videon tycker jag är bra.

Den visar hur lite vi lärt oss på över 30 år som konsumenter och även "experterna".
ESD är inget nytt eller något vi inte förstår vetenskapen bakom, tyvärr behandlar många det som en religion dom inte tror på.

I den bästa av världar är alla elkomponenter hela och alla ledare har 0 Ohm i resistans.
I den verkliga världen så har ledningarna resistans och apparater går sönder.

Tänk dig att du har ett elnät utan jordfelsbrytare och normala 10A säkringar.
En apparat går sönder och ström börjar ledas över mot skyddsjorden som är dåligt utförd, det är i sammanhanget alltså hög resistans i ledningarna, du matar ut exempelvis 9A ström via skyddsjorden vilket inte räcker för att säkringen ska lösa ut.
Den höga resistansen i ledningen gör att det uppstår spänningsfall i den dvs det uppstår en potentialskillnad.
Du har nu spänning mellan de bara skyddsjordsblecken i kontakten och verklig jord.

Tänk dig att nått annat metallföremål typ diskbänk, vitvaror, vattenrör eller armeringsjärn är anslutna med nära 0 Ohms resistans mot jorden och du samtidigt vidrör det föremålet och jordblecket, du får en stöt.
Det kan också blir varmt pga strömmen och då uppstår kanske en brand.

Hade du haft en jordfelsbrytare så bryter den strömmen så fort skillnaden i ström mellan fas och återledare (inte skyddsjord) är större än 30 mA dvs lång tidigare än säkringen löser ut.

Har man ett normalt ESD skydd (armband/mattor) anslutet mot skyddsjord så är det väldigt hög resistans i skyddet i sig för att ge en långsam potentialutjämning men den väldigt höga resistansen i ESD-skyddet skyddar även mot elchock från elnätet om nått fel uppstår där.

Det är idiotiskt att ansluta sin kropp direkt mot skyddsjorden i onödan då det inte minska chansen för ESD skador.
Det är också potentiellt livsfarligt då det ökar chansen för elchock om det finns ett fel i elnätet eller nån apparat som är ansluten till det.

Och runt här någonstans inser man att Fysik A+B samt Elektronik A+B borde vara obligatoriska ämnen i skolan, med tanke på den värld och teknikvardag vi skapat för oss.

Eftersom det handlar om så små energimängder utjämnas potentialen väldigt snabbt när du tar i antistatpåsen. Några millisekunder, en sekund? Sannolikt snabbare än att du hinner reflektera över det.

Även om det varit standard vid nybyggnation och större renoveringar i många år nu så är det fortfarande väldigt många som saknar detta.

kan vara dyrt att installera och innebära ominstallation av elen i hela byggnaden då väldigt gammla elinstallationer kan lida av en viss del läckström vilket medför antingen felsökning i timtal eller för att hitta alla felen och i de flesta fall slutar det ändå med total ominstallation därför många skippar jfb på gamla installationer sålänge de inte ändå tänker renovera elen för specifikt rum.

t.ex. mitt hus från 70talet är bara kopplat på jfb i köket och badrummet som är renoverade samt att jag installerat en i garaget när jag renoverade det och kopplade det på egen elcentral resten har ingen och saknar skyddsjord helt och hållet då det inte var krav vid byggtillfället och är orörd el sedan dess.

Dra i en skruv i chassit och sätt klämman i den.

Dedär med olackerad metalldel kan vara överkurs eftersom lacken sannolikt inte isolerar helt, men när man ändå är igång och ska ESD-säkra är det lika bra att göra det ordentligt tänker jag.

En kul video på temat potentialutjämning. Kolla in "fiskespöt" som potentialutjämnar helikoptern mot högspänningsledningen.

Förlåt, jag läste för snabbt!

Ja, det är tidsskalan som är det viktiga. Utan tillräckligt hög resistans sker urladdningen omedelbart, som en mikroskopisk blixt, vilket kan skada kretsar och annan känslig elektronik. Antistatpåsen är till för att urladdningen (potentialutjämningen) ska ske över längre tid och således inte orsaka några skador.

Energimängden och tiden det tar att flytta energi från ena objektet till det andra är det som orsakar skada. Snabb förflyttning av stor mängd energi orsakar lättare skador. Hög spänning medger förflyttning av stor mängd energi. Om det tar 10ms att flytta den energin så är det OK, om det tar 150ns så har du brännt av 2/3 av ledningsbana i en IC. Nu är detta grovt förenklat men för att begränsa mängden energi som förflyttas vid given spänning så använder man resistor. Man segar ner hela förloppet helt enkelt.

@Dimestam Jag kan se nästa artikel, besök hos Rise EMC labb (eller Erikssons i Linköping) och varför världens största bolag lägger miljarder på att ESD säkra sin produktion. Jag menar, Tobbe från Vivalla har ju byggt datorer i 20 år och aldrig behövt ESD-armband.