Nån som använt skoldatorn Compis?

Vi hade Compis datorer i skolan när jag gick på högstadiet 1993-95

Lärde mig programmera pascal på såna i skolan. (så har man daterat sig själv… compis var ju ”heta” under ett par år bara)

Ja vid några tillfällen men inget särskilt, grundskolan hade Vic 20 och C-64 men på gymnasiet fanns det nån Compis men vi använde mest ABC 80 och 802 och så började det dyka upp några PC, XT och AT också.
Själv så hade jag C-64 och sedan blev det Amiga 500 direkt den kom.

Vi hade några stycken hemma för att båda mina päron arbetade på Esselte och en jobbade dessförinnan på Facit.
Dock har jag bara minnen av att spela PacMan, samt att föra register på mina kassettband för att sedan plottra ut det...

Använde Compis i frivillig programmeringskurs på högstadiet (sent 80-tal). Tur att man hade en egen C=64 hemma på den tiden, enda den kursen annars kunnat gjort var att döda allt eventuellt intresse för programmering

COMAL (BASIC dialekten Compis använde) var i.o.f.s. helt OK, men gick liksom inte att göra något direkt roligt på dessa datorer med relativt låg upplösning och svart/grön skärm!

Min studierektor var väldigt stolt över att han hade skaffat IBM och inte Compis till skolan.
Men de användes mest bara till att träna maskinskrivning ändå: ersatte mekaniska FACIT-skrivmaskiner.

Körde också Compis ett tag i skolan.
"Compis ritar snabbt!"
Minns att Basic versionen var urdålig och att man ofta resettade "datorn" om man sköt fram tangentbordet mot den lol.
Vår lärare då var helt övertygad om att "Cobol" var framtidens programmeringsspråk.
Vilket ju inte var 100% fel, i alla fall inte om man jämförde med konkurrenten Basic.

Notera reset knappens position:

Ja, jäklar om man hade lärt sig Cobol ordentligt hade man varit garanterad anställning livet ut.

Verkar som det fanns Cobol till komisen:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Compis

Nuförtiden, ja. På 80-talet så användes COBOL på annat håll också. Alternativen var inte så mycket bättre.

Gick i högstadiet i mitten av 90-talet och då stod det kvar ett par Compisar längst bak i ett par av klassrummen. Jag provade att starta en av dem på någon rast men blev inte klok på den. Min uppfattning var att den inte lyckades boota, men det kan ju vara helt fel, och jag minns inte alls detaljerna.

Skolor har alltid fått billig mjukvara från alla leverantörer.

Kommer aldrig glömma våra autocad lektioner när läraren påminde oss om att spola tillbaka disketterna innan vi stängde av datorn…

Vi hade listningar av COBOL-kod i vår matteböcker på gymnasiet (mitten av 90-talet) som nog var tänkt att användas på COMPIS.
F ö så hade vi COMPIS i datorkunskapen i 8:an i en halv termin som sen blev ersatta av PC med i386 (tror jag).

Något liknande för mig. När jag gick i nian 92-93 var Compisarna utbytta till någon form av PC, 486 gissar jag, men även jag hade programmeringslektioner med Compis, antagligen i åttan.

Jag har ingen aning om vad det var för hårdvara i Compis, men jag uppfattade den som mindre kompetent (och mycket tråkigare) än PC XT (8088) på 4,77 MHz med monokrom skärm som jag hade haft innan dess.

Jodå, det fanns Compis-datorer i högstadiet. Vår kedjerökande datorkunskapslärare skrev en myckenhet egna program till dem. Något jag minns särskilt var spelet F15 - har jag för mig det hette i alla fall - i vilket man flög varsitt jetplan i top-down-perspektiv, och skulle skjuta ner varandra. Kan ha varit han som skrev det också. Det spelades flitigt när läraren hade uppmärksamheten någon annanstans, tror han såg lite mellan fingrarna med det i syfte att bibehålla elevernas intresse.

Man försökte alltid kapa åt sig den enda datorn med färgskärm och 8-tumsdiskettstation på lektionerna. Ibland lyckades det, ibland blev man ivägkörd av läraren som skulle ha den.

Tillhörde sista generationen som hade med Compis att göra innan de åkte ut och ersattes med splonkans nya 486:or terminen efter att jag slutat nian. Lillebrorsan berättade. Då var man omåttligt irriterad över att man missat den grejen, men såhär i retrospekt är det ju helt fantastiskt att ha upplevt en bit svensk datorhistoria i första person

Redan då var Compis ett stående skämt. Pillade loss skylten från en av datorerna, och satte på familjedatorn hemma. Den har hängt med i alla dessa år, och pryder fortfarande en av mina skärmar

Även om Compis inte var någon höjdare på så mycket annat, så får man ändå tillstå att de fick till en riktigt prydlig och på sitt sätt futuristisk logotyp

Har du försökt kontakta skolan i nutid och kolla om de möjligen finns kvar?

Min erfarenhet är att sådant där kan få skräpa precis hur länge som helst, så länge inte utrymmet behövs till något annat. Det är ju inte heller ett helt trivialt projekt att skrota några hundra kilo elektronik, det kanske är tacksammare att slänga ut motsvarande volym gamla slitna stolar eller vad det kan vara för om man behöver göra plats. Utöver det har vi identifieringsbiten också. Skulle skolans personal ens kunna identifiera dem som fossila datorer som kan slängas tio år efter att de magasinerades, eller skulle man tro att det eventuellt var något dyrt man gjorde bäst i att låta bli utifall att?

Finns de fortfarande kvar tror jag det säkert går att flirta till sig ett gäng, om man lägger upp rätt snack om deras historiska värde och bevarande för eftervärlden osv. Det lär inte bli svårare av att du jobbat på skolan och förmodligen kan berätta exakt var de fanns också

Tillägg: kikade lite i installationsmanualen, originalsidnummer 36-37. Det verkar som tangentbordet pratar RS232. Bör inte ens vara svårt att bygga och programmera en adapter till USB kring en Arduino Pro Mini i 5VDC-utförande eller nåt sånt, och därmed kunna använda tangentbordet med en modern dator om man vill det

----

Noterar också att jag skrivit om 8-tumsdiskettstationer i Compis i mitt tidigare inlägg. När jag tänker efter minns jag att det var två stationer sida vid sida den aktuella datorn, och det hade ju omöjligen fått plats om det var 8-tummare. Vet dock säkert att det fanns 8-tumsdisketter i klassrummet, kanske som förevisningsmaterial?