Ger du blod?

Har bokat tid för prov nu. Förhoppningsvis får jag börja ge.

Right

Det är nått att tänka på. Jag har inte märkt av något negativt med att lämna blod, har bara fått positiva känslor från det.

man gör det inte för pengarna lol

Haha

Det är inte som att du ger blod till en organisation som använder det för sig självt, du ger blod för att hjälpa din mamma, din granne, folk ute i samhället.

Egentligen ska man inte få ett rött öre för det...

Någon mer som donerar eller funderar på att ansluta sig? Tycker tråden är värd en liten bump.

Har själv 0+. Första donationen sker väl i veckan, eller nästa vecka.

Har nu varit och gett blod för första gången. Allt gick perfekt, känner/kände mig inte det minsta yr. Att gå i trappor är dock lite jobbigare än vanligt, fast det är ju helt förståeligt när man inte kan transportera lika mycket syre genom kroppen.

Ett par drinkglas blev det, så nu har jag en t-shirt och drinkglas i min blod-samling.

NU-sjukvården (som jag donerade i) har tydligen bara blod i 14 dagar innan det förbrukas. Jag uppmanar fler att börja donera då det verkligen behövs.

Förresten, är det någon som tar checken på 50kr som man kan spendera i en handfull affärer? Måste ju lätt vara den tråkigaste grejen man kan välja.

Skulle vara kul med lite mer fart i tråden.

Hur många gånger har ni donerat blod?

Vilken blodgrupp har ni?

Varför donerar ni/varför inte blod (evighetsdiskussioner är alltid kul att läsa)?

Jag tycker tråden förtjänar en bump med tanke på vad den handlar hand.

För att gå lite smått offT så kan jag ju slänga en fråga till de mer medicinkunniga på det här forumet.

Jag har snackat med lite Jehovas om blodgivning och andra saker. Och killen jag pratade med hävdade att det inte var så jätteviktigt med blodtransfusion då det mest är blodvolymen (med tillhörande jonkoncentration och hela köret) som behövde ersättas, och inte röda blodkroppar. Han verkade ju inte jätteinsatt i hur det fungerade, utan han sa bara att man kan köra en cell saver, som jag förstått höjer volymen på blodet med diverse lösningar.

Är detta något man köra med i sjukvården (i sverige)?
Om detta nu fungerar fint, var går gränsen när man faktiskt måste ge blod för att ersätta de röda blodkropparna (och säkra syretransporten)?

Han gav mig inget bra svar för varför blodgivning är så viktigt för sjukhusen om detta nu till viss del skulle kunna ersättas med cell savers. Han sa bara att de gör så för att de alltid gjort så. Inget vidare bra svar alls enligt mig, och lät bara som Jehovasdravel.

Som sagt, om någon medicinkunnig kunde ge mig en snabbkurs i Jehovas och blodgivning skulle det vara trevligt. Tråden handlar ju trots allt om blod.

Att bara fylla på med volym skulle funka om det var en liten blodförlust under operationen och patienten innan operationen inte led av anemi eller elektrolytrubbning. Att de röda blodkropparna påstods vara oviktiga är dravel, det är de som transporterar in syre till cellerna och transporterar bort viss del av koldioxiden från cellerna och de fungerar således även som en viktig komponent för syra/basregleringen i kroppen.

En cell saver är i princip bara en maskin som återanvänder blodet som går förlorad och sugs upp under en operation. Den har både sina fördelar, men även nackdelar.
http://en.wikipedia.org/wiki/Intraoperative_blood_salvage

kruxet är även det att man inte bara kan fylla på med vätska hur mycket som helst som ersättning för förlorat blod. Dels förlorar man volym, men även elektrolyter och blodkroppar av diverse slag. Det säger sig självt att bara fylla på med lite vätska och lite elektrolyter inte kommer fungera något vidare. Man kommer rubba homeostasen och de olika jonkoncentrationerna kommer bidra till ändrat flöde av joner in och ur celler och det innebär även förändrat vätskedistribution mellan de olika vätskerummen i kroppen. Blod innehåller oerhört många joner och man ersätter bara ett fåtal av dessa.

Hade det varit så enkelt som denne person påstod hade man aldrig ens behövt blod att ersätta med ju, och att det skulle vara något man gör "bara för att man alltid gjort så" är fel.

Hur långt man går innan man ger blodersättning beror på patienten, dennes önskemål, ålder etc.

Är det ett barn, dvs under 18, så kommer man ifall läget kräver det köra över dennes/föräldrarnas vilja om att inta ge/få blod för att rädda livet på patienten.
Är det en myndig person som inte önskar få blod under operation kommer man följa dennes önskan och skulle det skita sig så tja...

Trevlig med svar.

Hur lågt blodvärde krävs det för att personen i fråga ska kunna märka något?

I en broschyr som jag fick av Jehovas så står det citerat följande.

Vilket låter väldigt lågt enligt mig, som inte är det minsta insatt i medicin.

Enligt broschyren står det också att gränsen på 100g Hb/l innan operation är en gräns man dragit helt utan fakta och forskning. Någon reflektion över detta?

Jag har läst biologi B så jag är smått insatt i hur AB0 och RH-systemen fungerar. Finns det fler antigener och antikroppar som spelar någon roll vid blodgivning? Det står att man funnit över 400 antigener i röda blodkroppar, vad vet du om detta?

Anledningen till varför jag frågar allt det här är för att jag har ett litet arbete om Jehovas, och dels för att jag är intresserad personligen.

Var på väg att lämna idag men dom gillade inte att jag precis har varit och gymmat. Jag får komma tillbaka nästa vecka då blodbussen kommer igen.

Har anmält mig som blodgivare och ska nu bara bli kontaktad, anmälde mig till Helsingborg området.

Edit:

Ska på Tisdag (27e) mellan 8-9:00 ge prov osv.

Det beror på under hur lång tid anemin har utvecklats. Är det en långsam utveckling och en patient som är inaktiv så har jag varit med om fall där patienten haft en hb på dryga 50. Men så finns det andra fall där hbn bara sänkts med 20-30 och patienten mår kasst eftersom det gått för snabbt med sänkningen.

Fakta och forskning... Tja, studier har tydligt visat att det finns en samband mellan komplikationer såsom infektioner och för lågt hb/anemi. Lägg därtill att majoriteten av patienterna blir anemiska av själva operationen så har du ytterligare förvärrande faktorer.

Så det skulle jag vilja säga är skitsnack i broschyren.
Man må inte ha en direkt orsak till varför man just satt gränsen 100 för operation och inte 105, men man vet att anemi ökar komplikationsriskerna.
Och inget är absolut, kolla bara på blodtrycksgränsen som hela tiden förskjuts i takt med forskning etc.

Dessa är de viktigaste, men ska man tex ge sig in på organtranplantationer så är det betydligt fler faktorer som spelar in, alla av varierande grad.

Förutom AB0 och RH har vi tex Kell, Duffy, Lewis etc. Om det nu finns 400 eller ej det vet jag faktiskt inte, de vi fått lära oss är de viktigaste, dvs AB0, RH, Kell och Duffy. Sen har vi antigener på de andra blodcellerna också, tex HLA-B27 etc som även de kan vara avgörande för hur tex organ tas emot i givarkroppen.

Ska man lära ig allt det där så är det ett rent djungel och det är väldigt tidskrävande.

Citerar mig själv sen något år tillbaka...

Var på Blodbussen idag igen på lunchrasten och nu jefflar gick det bra!
De tog prover, och alla mina värden var jättebra sa dem.

Så nu väntar jag bara på provsvaren så får vi se om det är något skit i blodet eller inte.

Fick fika idag också, fast två mackor den här gången eftersom sköterskan tyckte jag skulle ha det eftersom det var andra gången jag var där. ^^,