Ger du blod?

Kollade upp Kell lite snabbt och det får nog vänta tills jag blir sugen på att studera transfusionsmedicin.

Får tacka för informationen och din tid. Den kommer hjälpa mig att föra samtal med dessa individer. Tror dock inte att de kommer ta till sig det minsta av faktan man uppger då de tyvärr redan är övertygade.

OnT:
Angående att gymma så är det nog ingen vidare idé att träna varken direkt före eller efter. Hur länge säger de att man bör vänta? Vad jag kan minnas så kändes det jobbigt att gå flera våningar i trappor ett par dagar efter jag gav blod, att träna hade jag nog knappast orkat.

Det var så att jag var på väg hem från gymmet när jag såg blodbussen så jag tänkte att jag lika gärna kunde gå in och fråga ifall jag fick donera. Har ganska dålig koll på biologi så vet inte alls hur det påverkar.

Jo, finns alltid något att fördjupa sig i

ANgående att du blev så hårt påverkad av att ge blod... Det är högst individuellt, vissa känner inget alls, andra blir yra, ostadiga etc.

Om man mår bra efter en blodgivning och är helt opåverkad ser jag inte varför man inte skulle kunna gymma senare på dagen.

"du bör inte träna samma dag som du ger blod, men om du dricker rikligt med vatten så kan du träna dagen efter sålänge det känns bra för dig" var det vad de sa till mig i alla fall.

En lite uppdaterad bump från mig!

Var i Tisdags och gav blod, fick även reda på min blodgrupp (O+). Jag har som person ganska lågt blodtryck och så strax innan själva givningen var färdig så började jag få blodtrycksfall och fick därav sitta fint kvar och blev ompysslad av en fin sköterska under tiden ^^. Under återhämtningen så fick jag gå igenom ett par "varv" som att sänka stolen bit för bit och känna om det blev bättre eller sämre, det blev bättre i vissa omgångar men fick likjävligt hissa upp benen för att blodet skulle ner till huvudet - vid ett tillfälle så förlorade jag även hörseln på vänstra örat.

Det lägsta blodtrycket som sköterskan kontrollerade (om jag minns rätt) var 76/55 som tydligen ansågs "onormalt lågt" - men så är jag en "lågtblodtryckande" person (ähum). När jag väl fick trycket rätt så tyckte inte sköterskan att jag skulle fortsätta ge blod pga mitt låga blodtryck, men så länge jag fick socker (fick fika också i omgångar, fick lättare att få upp trycket då) så ansåg jag att det inte skulle vara någon fara, men hon insisterade att jag inte skulle fortsätta - men hon gav mig iallafall chansen att prova igen nästa gång.

Fick en broschyr idag, ny present här i Skåne är ett badlakan. Perfekt till sommaren!
Ska ner och ge nästa vecka då jag jobbar natt och är ledig på dagen

Nu var det längesen som denna tråden var uppe

Har precis börjat lämna blod igen efter ett uppehåll på 3år. Nu har de tydligen börjat med något så roligt som att de skickar sms när ens blod blivit använt!
Det har jag inte varit med om tidigare.
Jätteskoj när man får ett sms om att man kanske räddat ett liv!

Sen idag när jag kom hem fick jag ett vykort där det står en liten story om en som fått blod i samband med en förlossning.
Är detta ett standardvykort man får eller är det personligt?

Allt är iofs datorskrivet utom ett "Tack!" i slutet som står med bläck.
Men det står ett namn och allt om vem som hade detta problemet.

Vad har ni fått för vykort hem?
Har ni fått något?

What?
Nålarna är sterilförpackade...

Brukar inte ha något emot dina smileys men tycker det är väldigt fel tillfälle att använda nu.

Tråkigt att du känner så. Du läser om bilolyckor, mord, överfall, folk som träffas av blixten, blir biten av orm, ramlar och slår sig, men jag antar att du fortfarande sätter dig i i/på olika fordon, går ut på stan och träffar andra människor, reser till mer exotiska länder osv? Låt inte blaskor som aftonbladet skrämma dig från att rädda liv. Jag har ingen statistik men nån kanske kan ta fram på hur många som har smittats(både farliga och mindre farliga smittor) av att ha donerat blod, tror inte det är nån stor mängd.

Jag har inte donerat många gånger, 4-5 gånger ungefär. Att få prata med nån som själv har fått blod eller känner någon som fått blod är väldigt givande för mig som donator. De visar alltid stor uppskattning för att det finns blodgivare och är väldigt tacksamma för att det funnits blod när det behövts. Att folk donerar är ännu det enda sättet att göra blod tillgängligt för de som behöver. Jag ser det som en väldigt, väldigt liten sak att göra för andra när det kan ha en så stor påverkan som att rädda ett liv.

Sen görs det även ett blodprov vid varje donation vilket är en bonus. Jag vet inte riktigt vad som kollas då men det kanske CSM101 gör?

Om du inte har en fobi för nålar och är frisk nog för att ge blod tycker inte jag det finns någon anledning att inte ge. Hoppas du ändrar dig.

Huj jag har glömt berätta hur det gick med min andra blodgivning som tyvärr också blev min sista, sköterskan ansåg inte att jag som har lågt blodtryck ska fortsätta för det kunde förvärra blodomloppet - så jag blev avskriven på deras register. Men jag gav iaf blod 2 gånger innan jag fick avsluta, fick också en handduk som jag behåller som "bevis". Däremot fick jag en komplimang (tror jag) om mitt blodflöde under givningen som var/är tydligen väldigt bra.

Jag är för övrigt med i donationsregistret med "helkroppsdonation" i första val, så nu väntar jag bara på forskare med onda agenda att kidnappa mina organ

Det är väl troligare att folk blivit smittad vid mottagning av blod men att bli smittad av en sterilförpackad nål vid blodgivning låter väl lite väl orilmigt, tycker du inte?

Jag tycker hur som helst att det är ett dåligt skäl till att inte ge blod. Det är verkligen inte så att jag anklagar dig för att inte ge blod, det är helt och hållet ditt val. Alla har sina standardsvar vid frågan om varför de inte lämnar blod och oftast beror det på att man är rädd för nålar/sprutor, blod, känslan av att tömmas på blod osv. men jag ber dig att inte använda det här som ditt svar på frågan då du kan sprida okunskap och oroligheter bland folk som faktiskt vill hjälpa till och rädda liv.

Om du inte har en vettig källa så ber jag dig tänka över ditt val.

Även en bonnläpp som jag kan ge hjälp åt mannen från stan'!

Geblod.nu är ett bra ställe att börja på. Du lär nog hitta det du behöver där.

Trevligt att du bestämt dig för att hjälpa till! Jag skall själv och blod nästa vecka.

Skall bli intressant och se om man verkligen får SMS när de nyttjat ens blod. Ett mycket enkelt sätt att förhöja känslan av att hjälpa till hos folk som ger blod.

Vet inte hur det är i Stockholm men i Eskilstuna var det bara att leta sig till blodcentralen i sjukhuset, var lite av en labyrint att hitta dit men sen gick det bra. Du kan ju kolla om det kommer några blodbussar i din närhet också.

Var vänlig förtydliga då jag inte fattade något. Förhöja känslan? Vilken känsla? Vad är det du förstår om hur jag tänker?

Varför skulle man vilja ge blod om man inte känner att man hjälper någon? För att få känslan av nål i armen en gång i kvartalet och kolla upp sina blodvärden? Vad är det goda i det?

Jag ger blod av den enkla anledningen att jag anser att om jag är beredd på att ta emot blod så måste jag även vara beredd att ge blod. Hjälper folk mig så hjälper jag dem, så enkelt är det. Och när jag hjälper folk så får jag känslan av att jag hjälper till.
Hade jag av någon anledning känt att mitt bidrag inte hjälpte någon hade jag ju självklart inte gett blod, men nu vet jag ju som tur är att det är en viss blodbrist och att folk använder mitt blod, och det är motivationen som behövs för mig att fortsätta. Ett simpelt SMS är ett väldigt billigt sätt att bidra till den här känslan, och även om det inte behövs så är det trevligt.

Ja, inte är den en perfekt värld. Jag ser inget fel i att folk uppmuntras för vad de gör, det kanske kan användas för att motivera andra att börja också. Jag antar nu att det var smsen vi pratade om?

Återanmälde mig precis som blodgivare efter 7 års uppehåll - flyttade från stan och sedan blev det inte utav att ändra central etc. och sedan föll det halvt om halvt i glömska.