Det här är AMD Ryzen 5000 "Vermeer" och Zen 3

När AMD introducerade Ryzen 3000-processorerna i "Matisse"-familjen den 7 juli år 2019 innebar det också introduktion för arkitekturen Zen 2. Den omarbetade tekniska grunden i kombination med en krympning till TSMC:s 7-nanometersteknik gjorde att AMD på allvar kunde konkurrera med Intel i den ack så viktiga aspekten spelprestanda, samtidigt som AMD över hela brädet erbjöd fler kärnor i samma priskategori.

Under året som gått har Zen 2 letat sig in i allt fler produktsegment, och utöver att göra AMD konkurrenskraftiga i bärbara datorer igen letar arkitekturen sig också in i nästa generations spelkonsoler inom kort. AMD vilar dock inte på gamla lagrar och nu introducerar företaget efterföljaren Zen 3, som ligger till grund för de stationära processorerna i Ryzen 5000 "Vermeer"-serien. Uppställningen processorer inkluderar den 16-kärniga Ryzen 9 5950X, 12-kärniga Ryzen 9 5900X, åttakärniga Ryzen 7 5800X och till sist sexkärniga Ryzen 5 5600X.

Optimerade kärnkluster bakom framsteg

Zen 3 ökar både energieffektivitet och spelprestanda, vilken enligt AMD:s VD Lisa Su överträffar all konkurrens även i den högt aktade måttstocken enkeltrådad prestanda. De stora prestandamässiga framstegen som sker i Zen 3 beror inte bara på hur mycket mer effektiv arkitekturen är på att utföra beräkningar per klockcykel (IPC).

En stor del av framstegen bygger i att latensen i kommunikationen mellan kärnorna har kapats ned. AMD tillämpar fortfarande samma chiplet-struktur med en processordel (CCD) vilken i sig består av kärnkluster (CCX). Med Zen 2 bestyckas en CCD om åtta kärnor med två CCX-kluster, vilka då alltså bestyckas med fyra kärnor vardera. När kommunikation ska ske mellan kärnor i olika kluster uppstår en viss latens, och detta löser AMD i Zen 3 med att flytta in fler kärnor i en CCX.

Nu är antalet åtta kärnor per CCX, vilket innebär att en åttakärning processor endast behöver utrustas men en ensam CCD och CCX. Då alla åtta kärnor befinner sig i samma kluster kapas latensen i kommunikationen ned. I de modeller som innehåller fler än åtta kärnor utökas antalet CCX-kluster, och en 16-kärnig modell innehåller alltså två CCX-kluster. I teorin innebär det att en spelfokuserad processor med åtta kärnor får väsentligt lägre latens ställt mot en föregångare på Zen 2-arkitekturen.

Zen 3 får en ökad IPC om 19 procent ställt mot föregångaren, och kärnorna har dubblerad L3-cache per kärna. Den totala mängden L3-cache per CCX-kluster uppgår nu till 32 MB, att jämföra med tidigare 15 MB L3. Detta kombineras med 512 KB L2-cache per kärna, vilket ger ett CCX-kluster om 8 kärnor totalt 36 MB L2+L3-cache.

Ytterligare förbättringar inkluderar vad som kallas Zero Bubble branch prediction, vilket handlar om att processorn bättre förutser vilka beräkningar som ska utföras härnäst. Total prestandavinst mot Ryzen 7 1800X är enligt AMD hela 2,4 gånger högre. Vid jämförelse med Intels Core i9-10900K uppger AMD att Zen 3-arkitekturen är 2,8 gånger mer effektiv i prestanda per watt.

Nya processorer – befintliga styrkretsar

Trots ny generation processorer stressar AMD inte med en tillhörande styrkrets, och Ryzen 5000-serien ska istället ta plats på 500-seriens styrkretsar. Trots att 500-serien är den senaste kan användare behöva uppdatera moderkortens AGESA-mjukvara om denna inte är av senaste snitt, då AMD introducerat stöd för Zen 3 i den senaste versionen.

AMD har även utlovat stöd för 400-seriens styrkretsar X470 och B450, men stöd via uppdaterad AGESA-mjukvara är här upp till moderkortstillverkaren. Den som hade hoppats på att köpa moderkort med en rykande färsk X670-styrkrets får alltså vänta ytterligare en tid.

Uppställningen med Ryzen 9 5950X i topp

Zen 3-familjens på förhand väntade flaggskepp var Ryzen 9 5900X, som bestyckas med 12 kärnor vilka når en högsta boostfrekvens om 4,8 GHz. AMD ger ett exempel på framsteg i prestanda med Shadow of the Tomb Raider, där Ryzen 9 5900X presterar 28 procent bättre ställt mot Ryzen 9 3900X. Det genomsnittliga framsteget i spelprestanda uppges vara 26 procent mot föregående generation.

I Cinebench 1T, som belastar en processorkärna, når flaggskeppet 631 poäng och processorn är först med att nå över 600 poäng över en kärna. AMD trotsar dock förväntningarna och introducerar ikväll Ryzen 5000-seriens verkliga flaggskepp, Ryzen 9 5950X. Här tas steget från 12 till hela 16 kärnor med 32 trådar, och de båda är alltså exempel på processorer med två CCX-kluster.

Högsta boostfrekvens för Ryzen 9 5950X når här klart imponerande 4,9 GHz och L2+L3-cache växer marginellt till 72 MB. TDP-nivån ligger fast på 105 watt. Enligt AMD:s uppgifter blir det prestandamässiga framsteget mot föregångaren Ryzen 9 3950X cirka 27 procent för videorendering och andra generella arbetsuppgifter, och 29 procent för spel.

Priserna för uppställningen Ryzen 5000-processorer landar i relativt rimliga 549 USD för Ryzen 9 5900X, motsvarande cirka 6 100 kronor inklusive moms. För Ryzen 7 5800X går priset ned till 449 USD, eller cirka 5 000 kronor inklusive moms. Mellanklassens Ryzen 5 5600X går loss på 299 USD, eller cirka 3 300 kronor inklusive moms.

Prisuppställning Ryzen 5000 "Vermeer":

• Ryzen 9 5950X: cirka 8 900 kronor inkl. moms.

• Ryzen 9 5900X: cirka 6 100 kronor inkl. moms.

• Ryzen 7 5800X: cirka 5 000 kronor inkl. moms.

• Ryzen 5 5600X: cirka 3 300 kronor inkl. moms.

Flaggskeppet Ryzen 9 5950X gräver av naturliga skäl djupast hål i fickorna med pris om 799 USD, eller cirka 8 900 kronor. Samtliga processorer blir tillgängliga den 5 november år 2020.

Vad tycker om det AMD presenterat med Ryzen 5000-processorerna? Bättre än du väntat dig, ungefär vad du väntat dig eller en stor besvikelse? Dela med dig i kommentarerna!