Acer Predator XB321HK är 32-tumsskärm i 4K UHD med Nvidia G-Sync

Jag är lite sugen på denna skärm. Jag vill gärna ha en stor skärm med hög upplösning för arbete, men även hög uppdateringsfrekvens för spel är frestande. Känns som att 100Hz+ på 4k är en bit bort så om man tänker vänta så lär man få vänta ett bra tag.

Hmm dessa beslut.

För mig så är detta en ointressant skärm.
Den marknadsförs som gaming skärm, men klarar bara 60hz.
Den saknar pixel doubling så man kan köra 1080p i native. Något som i mitt tycke är ett måste på 4K skärmar i dag, då grafikkorten helt enkelt är för klena (ännu). Varför man envisas med att köra upscaling när pixel doubling är så mycket enklare tyder på slapphet. (let's just run upscaling on everything because then we don't have to care.)

Jag kan mycket väl tänka mig en 4K skärm, men då måste den klara högre refresh och pixel doubling, för just nu ser det ut som att grafikkorten man behöver för att driva den upplösningen dröjer ett tag till, men är här snart (dvs innan man ledsnat på skärmen.) Då är det viktigt att kunna köra 1080p med pixel doubling för att kunna njuta av de mer krävande titlarna (speciellt om man vill ha 120/144 fps).

Är helt med på vad du menar och har även påpekat för grafikkortstillverkarna att deras drivrutiner bör ha en 1:4-skalning så att man kan välja hur det ska skötas när skärmen inte erbjuder rätt alternativ. Vi får väl se om de lyssnar...

Problemet med att i dagsläget driva en 4K-panel i 120/144 Hz för att köra 1:4-pixelmappning av 1920x1080 är att det ut LCD-panelens synpunkt med såväl kontrollen över pixlar/kristaller som kretsuppsättningar och scalers fortfarande är sanslösa 4K/120 Hz med krav på minst dubbla kapaciteten av vad som finns tillgängligt i dagsläget.

Det skulle bli en väldigt dyr och komplex skärm enbart för att driva spel i 1920x1080 och 120/144 Hz. Så varför gå över ån efter vatten när man ändå kan få 1920x1080 pixlar i 144 Hz för 2.500+ kronor? Det finns redan en typ av produkt som löser problemet för en bråkdel av kostnaden.

Bildskärmen är för många den komponent som används längst innan den byts ut.
Den skärmen jag har idag tillverkades 2010.. vill gärna att nästa skärm också ska vara 120Hz+.
Det känns lite som att gå baklänges med tekniken att köpa en 60Hz för dom kommande 7åren.
1440p-1600p är väl en förbättring, men frågan om själva punkttätheten ökar speciellt mycket
från 23" 1080p till 27" 1440p exempelvis. Ser hellre mer högupplöst och att interface problemen fixas.

Grafikkort kommer ju snabbare i sommar, sedan är väl frågan vad som krävs för kabelstandard.
Skulle det gå att lösa med dubbla kablar eller liknande ?

@Alpha77: I vilket annat sammanhang kan man räkna med att det ska fungera sju år framåt i tiden med ännu icke-existerande komponenter? Jag tror till exempel inte att det är många som räknar med att moderkort köpt år 2016 ska fungera med 2023 års senaste och snabbaste processorer.

Tja... Med Intel så är det ju uteslutet från början att Moderkort köpta idag klarar processorer släppta om sju år...
AMD däremot håller på samma sockel väldigt länge... Och håller tillbaka sig själva...

9 999:- på Inet just nu.
Beställd.

@oqvist: Ifall någon på 50 cm avstånd inte märker de stora förändringar som sker på Z35, särskilt mot kortsidorna skulle jag klassa det som "lyckligt omedveten". För det är direkt synliga skillnader i färgtemperatur, kontrast, gamma och hur nyanser sätts.

Mätbilderna 2 och 3, även med Color Checker-mätningen, på denna sida visar förändringen:
http://www.sweclockers.com/test/21765-acer-predator-z35-valvd...

Detta på ca 50 cm avstånd och vinklat mot kortsidorna som jag beskriver i testet. Z35 har då gått från 2600:1 till 300:1 i kontrastförhållande vilket är en stor förlust, även för en VA-panel.

Ser man inte dessa skillnader, eller tycker att det är "inga problem" så är allting väl. Då har man ganska låga krav på färgåtergivning vilket förstås underlättar när man väljer lämpliga produkter.

Matematiken är ungefär så här:
Bättre VA-paneler tappar ofta runt 80 procent av sitt kontrastförhållande i 30 grader. Förlusten sker i både ljusare svärta och i sämre ljusstyrka. Samtidigt skiftar också tonkurva gamma samt färger så den här förändringen blir total. Skiftningen sker gradvis över hel ytan.

Bättre IPS-paneler likt hos XB321HK tappar kring 30 procent av kontrastförhållandet. Förlusten är nästan enbart en ljusare svärta med minimal inverkan på ljusstyrka, färger och tonkurva. Den förändring som sker händer framför allt i svärtan som blir märkbart annorlunda jämfört med resten av bilden.

Exakta siffror är lite svårt att få till eftersom det varierar med mätutrustningen, i vilka vinklar den mäter ljus och avstånd. De flesta kontaktmätare, Spyder, i1 Display etc är inte bra för detta då de har för breda mätkoner (20° - 50°). Men det är ungefär de här siffrorna jag ser när jag mäter i vinklar med Klein K10A som har en hyfsat snäv kon på 6° och därför kan sättas på avstånd till skärmen. För enkelhetens skull räknar jag på 100 cd/m² ljusstyrka. Detta är alltså generellt talat VA mot IPS, inte produktspecifikt.

VA-panelen med 3000:1 i kontrastförhållande har i rät vinkel en svärta på 0,033 cd/m²
IPS-panelen med 1000:1 i kontrastförhållande har i rät vinkel en svärta på 0,1 cd/m²

I 30° vinkel har VA-panelen också tappat cirka 40 procent av ljusstyrkan och mäter då 60 cd/m². Med 80 procent förlust av kontrastförhållandet har vi 3000x0,2 = 600:1 av 60 cd/m² och alltså en svärta på: 0,1 cd/m²

I 30° vinkel har IPS-panelen tappat kanske 5 procent av ljusstyrkan och mäter då 95 cd/m². Med 30 procents förlust av kontrastförhållandet har vi 1000x0,7 = 700:1 av 95 cd/m² och alltså en svärta på ca 0,14 cd/m²

Svärtan i vinkel på VA-panelen går från 0,033 cd/m² till 0,1 cd/m², en trefaldig försämring. Det skiftar också tydligt mot blått och hela bilden är förändrat. Hel tonkurvan skiftar mot en ljusare bild.

Svärtan i vinkel är endast anings sämre på IPS, vi går från 0,1 till 0,14 cd, en försämring med nästan 40 procent. Inte mycket men eftersom detta är det enda som förändras är det tydligt att just svärtan påverkas.

Själva "Glow-effekten" är i objektiv och fysikalisk mening mycket, mycket värre på VA-panelen, 3ggr ljusare svärta mot 1,4 ggr ljusare svärta hos IPS-panelen. Men upplevelsen skiljer sig eftersom VA-panelen var mörkare till att börja med. Svärtan är fortfarande djupare i absoluta termer. Hela bilden är dessutom förändrad och även ljussvagare och man tänker sällan på att just svärtan blev så mycket sämre, oftast mörkblå, när hela bilden gradvis blir annorlunda i vinkel.

IPS-panelen som blir 40 procent ljusare i svärtan i 30 graders vinkel blir just endast ljusare i svärtan. Detta sticker ut jämfört med resten av bilden som endast är minimalt påverkad. Upplevelsen av "glow" blir tydligare därför att allting annat i bilden är i princip oförändrat.

Det är fysikaliskt omöjligt om du inte har skärmen på väldigt långt avstånd. Däremot har du tack vare ett högt kontrastförhållande mycket mer marginal innan ögon märker av den förändringen i svärtan. Våra ögon är i absoluta termer kapabla till ungefär 800:1 i simultankontrastförhållande i dagsljus. Allt som faller under den gränsen ter sig som lika svart fast det i själva verket är nyanser av grått.

Det är där styrkan finns i VA-paneler, det höga kontrastförhållandet. Trots att de ger mycket mer "glow" har de större marginaler att ta av innan ögat upptäcker hur pass ljus svärtan blivit. IPS- och TN-paneler startar ungefär på den nivå våra ögon verkar.

Kickar mörkerseendet och man ger rodopsinet tid att bygga upp får man bättre mörkerseende och kanske når 1200:1 – 1500:1 i kotrastförhållande. Men eftersom vi "ser" och bygger upp bilder med hjärnan där ögon och pupiller ger en dynamik kan det beroende på situation krävas mycket kontrastförhållanden innan vi inte längre ser skillnad på grått och grått. Men det beror också på ljusnivån i övrigt. I helt svarta rum med mycket få ljuskällor kan det handla om 10:000:1.

Jag är imponerad av den här skärmen. Riktigt bra (och inte bara för att jag köpt den. Den ÄR riktigt bra).

Angånde "...nyans 254 är borta, det vill säga att 254 och 255 båda är samma maximala ton av vitt."

För mig är inte 254 borta. Utgår ifrån att den vita bakgrunden ska vara 255 och jag kan precis ana 254 som det ska vara.
Jag har inte rört några inställningar eller kalibrerat. Använder bara sRGB ON.
Inga nivåer ändrade på grafikkorten eller nån annanstans och jag har den medföljande DP-kabeln kopplad.
Ibland kan det vara bra att inte "pilla" för mycket med fininställningarna...

Edit/
När jag kollade runt lite i inställningarna nu såg jag ingen för Sharpness.
Om jag inte missade den så är det här den första skärmen jag ägt utan den inställningen.
Inte för att jag vill ändra nåt då det samtidigt är den första skärm jag ägt som jag inte vill sänka Sharpness på.

Ljudkort är nog den komponent som används längst.
Jag bytte mitt första när IDE försvann från moderkorten och mitt andra nyligen när det dog.
På den tiden har jag nog hunnit med 15 olika skärmar från 14" VGA tjockisar till 40" UHD.

@Agamemnon_71: Tack för info!

Det kan finnas små skillnader mellan exemplaren och hur de nivåjusteras i fabrik vilket ger detta. Vad som ger helt vitt eller nästan helt vitt är i slutändan en precis justering av de millivolt som reglerar hur mycket kristallerna vrider sig. På en del skärmar kan det därför skilja sig över ytan var gränsen går.

Samt förstås att det kan finnas skillnader mellan grafikkort. Därför använder jag då och då en signalgenerator för att verifiera hur det står sig och för att dubbelkolla att inte något blivit fel med datorn i fråga. Testexemplaret klippte precis nyans #254 även med HDMI från generatorn. En annan skärm i ett kommande test använder samma grafikkort och där klipper skärmen inte på samma sätt.

Du behöver inte köra sRGB-läget. Det finns ingen anledning till det eftersom det ger samma färger som fabriksinställningen men låser reglage som är nödvändiga att röra, till exempel Brightness. I detta fall, om jag minns rätt nu, är det som händer när du ändrar på något i sRGB-läget att det automatiskt blir det nya User-läget. sRGB: ON är alltså en meningslös funktion.

Sharpness behövs inte på en skärm med digital anslutning och pixelmappning. Det kan eventuellt få utrymme och användning när man skalar i panelen och hur mycket kantförstärkning man vill ha. Men i detta fall när allt skalas via grafikkortet borde det reglaget sitta i Nvidia-drivrutinen istället.

Jag har faktiskt inte rört några inställningar på denna skärm. Det har aldrig hänt förr.
Det brukar alltid vara lite överstyrd kontrast eller för mycket brightness i fabriksinställningarna.
När jag provar skärmen på lagom verkar också allt vara bra som det är.
Det som oroar mig lite är att den "blippar till" på höger sida ibland. Det går väldigt fort, som om den missar en uppdatering.
Har kopplat ur G-sync för att se om det händer då med...

"Blippandet" har inte hänt på flera timmar nu efter att jag kopplade ur G-sync.
Är det nåt som brukar hända skärmar med G-sync?

V-sync av eller på ska vara sak samma. G-Sync tar över. Sedan har det varierat mellan produkter, mjukvara (dvs spelen) och drivrutiner genom tiderna.

G-Sync ger adaptiv synkronisering så att du får fördelarna och slipper nackdelarna med v-sync av eller på. Dvs du slipper tearing och du slipper ryckigheten när frekvensen varierar. Det ger (normalt) inte högre eller lägre bildfrekvens utan kraven är som innan. Men det faktum att du inte alls får samma ryckighet eller tearing av att pendla mellan säg 40-60 fps på 4K-skärm gör att du kan prioritera grafikkvalitet på annat sätt än med traditionell skärm.