Dålig täckning, instabil uppkoppling eller långsamt Wi-Fi i delar av hemmet? Ofta är det inte din trådlösa router som är problemet – utan var den står och hur nätverket är uppbyggt. Här går vi igenom vad du bör ha koll på innan du byter utrustning.

Ny trådlös router = bättre Wi-Fi? Inte nödvändigtvis

De flesta trådlösa routrar har liknande räckvidd eftersom sändningseffekten är begränsad av lagstiftning – något som gäller både för routrar och för de enheter som ansluter, som telefoner och laptops. Det är lätt att glömma att även klienten måste kunna skicka signalen tillbaka till routern för att anslutningen ska fungera.

En ny och modern router ger därför inte automatiskt bättre täckning eller starkare signal.

Däremot kan en mer avancerad modell ge högre hastighet, bättre hantering av många enheter och fler funktioner. Det kan vara värt att uppgradera av dessa skäl, men om signalen inte når fram behövs andra lösningar.

Så får du bra trådlöst nätverk

Först och främst: Placera den trådlösa routern rätt
En vanlig orsak till dålig täckning och låg prestanda är att routern är dåligt placerad. Undvik att ställa den vid en yttervägg, bakom en TV eller nära stora möbler. Väggar, metall och elektronik kan blockera eller störa signalen. Placera routern centralt i bostaden, högt upp från golvet och fritt från hinder. Då sprids signalen bättre åt alla håll och risken för signalproblem minskar.

Alternativ A: Bygg ut med accesspunkter
En accesspunkt ansluts till routern med nätverkskabel och skapar ett nytt trådlöst nätverk. Genom att placera en eller flera accesspunkter i till exempel källaren, på övervåningen eller i ett uterum kan du få täckning i delar av bostaden där signalen annars inte når fram.

En enkel tumregel är att ha högst två innerväggar och två normalstora rum mellan den trådlösa routern eller accesspunkten och den enhet som ska anslutas. Därefter bör man räkna med att behöva en extra accesspunkt för att bibehålla bra signalstyrka.

Kraftiga väggar kan dämpa signalen betydligt, i vissa fall så mycket att signalen inte alls tar sig igenom. Då kan ytterligare accesspunkter vara nödvändiga för att täcka hela bostaden.

Om du redan har nätverkskabel framdraget (eller kan ordna det) är accesspunkter en prisvärd och flexibel lösning. Det kräver visserligen lite inställningar och grundläggande nätverkskunskaper, men ger tillgång till stabilt trådlöst nätverk där du behöver det.

Alternativ B: Gå över till mesh-nätverk
Ett mesh-nätverk består av två eller fler enheter (ofta kallade noder, satelliter eller mesh-punkter) som tillsammans bildar ett enda trådlöst nätverk. En nod ansluts till internet och ersätter en vanlig trådlös router, medan övriga placeras ut för att förlänga täckningen. Till skillnad från traditionella accesspunkter behöver noderna inte anslutas med nätverkskabel, vilket gör installationen enkel.

En annan fördel är att alla noder hanteras gemensamt, oftast via en app. Det gör det lätt att konfigurera och uppdatera hela nätverket på en gång. Det gäller även om du väljer att koppla noderna med nätverkskabel. Då fungerar de likt accesspunkter, men med enklare hantering.

Nackdelarna är att noderna behöver ha bra signal till varandra (om de är trådlöst anslutna) och att du i praktiken blir låst till en enskild tillverkares produkter. För bästa prestanda är kabelanslutna accesspunkter att föredra, men trådlös mesh är ett smidigt alternativ, särskilt om du inte kan eller vill dra nätverkskabel.

Se upp för ...

Repeaters, extenders, boosters eller signalförstärkare
En Wi-Fi-repeater tar emot signalen från routern och sänder ut den igen för att förlänga täckningen. Eftersom detta sker på samma frekvens och kanal resulterar det i så gott som halverad bandbredd, vilket kraftigt kan begränsa hastigheten när nätverket belastas.

Powerline-adaptrar eller nätverk över elnätet
Nätverk via elnätet kan låta smidigt, men är sällan en bra lösning i praktiken. Prestandan påverkas av elledningarnas kvalitet, störningar från andra apparater och hur elnätet i huset är uppbyggt. Tekniken fungerar dessutom dåligt mellan olika grupper eller faser i elcentralen.

USB-anslutna nätverkskort
Om du är på jakt efter ett trådlöst nätverkskort, tänk på att de minsta USB-anslutna modellerna med inbyggd antenn ofta har begränsad räckvidd. Välj istället ett nätverkskort med extern antenn, allra helst en som går att placera en bit bort från datorchassit. Det minskar risken för signalproblem.

Bra att veta

Lita inte på ”plupparna”
Ikonen som visar signalstyrka skiljer sig mellan tillverkare, så två enheter kan visa olika antal pluppar trots identisk signal. Indikatorn bygger dessutom på ett glidande medelvärde och verkar därför stabil även när signalen fluktuerar. Den tar inte heller hänsyn till störningar eller paketförluster (packet loss) och säger därmed lite om den faktiska signalkvaliteten.

Instabil anslutning ofta ett tecken på dålig signal
När signalen är svag eller störs av andra enheter kan datapaket gå förlorade, så kallad packet loss. Det betyder att informationen som skickas mellan din enhet och nätverket inte alltid kommer fram. Resultatet märks som långsamt laddande webbsidor, hackande ljud och bild i videosamtal eller fördröjningar och ”teleportering” i onlinespel.

Ny router kan upplevas ge sämre täckning
Det är inte ovanligt att en ny router ger sämre täckning än den gamla, trots modernare teknik. Det kan bero på små skillnader i olika riktningar, annorlunda antennkonfiguration och ibland rena tillfälligheter. Om täckningen försämrats betyder det inte nödvändigtvis att den nya routern är dålig, utan mer sannolikt att signalen redan tidigare låg på gränsen till att fungera. Istället för att försöka få en svag signal att räcka är det bättre att förstärka nätverket med fler accesspunkter, så att signalstyrkan blir bra överallt.

5 GHz-bandet ger god prestanda
Det äldre 2,4 GHz-bandet erbjuder längre räckvidd och bättre förmåga att tränga igenom hinder, men har lägre bandbredd och är särskilt utsatt för störningar. I tätbebyggda områden där många nätverk och enheter delar samma frekvenser kan det leda till långsam och instabil anslutning.

Använd därför i första hand 5 GHz-bandet, som ger högre hastigheter, större bandbredd och mindre risk för störningar. Tänk på att räckvidden är kortare än på 2,4 GHz, vilket gör placeringen av routern eller accesspunkter extra viktig.

Om ditt nätverk (SSID) inte skiljer på 2,4 GHz och 5 GHz kan anslutna klienter automatiskt växla över till 2,4 GHz när signalen på 5 GHz blir för svag. Anslutningen upprätthålls, men du kan märka en påtaglig försämring i hastighet och prestanda.

Numera finns även 6‑GHz‑bandet, som infördes med Wi‑Fi 6E och vidareutvecklades i Wi‑Fi 7. Det ger mer bandbredd, men kräver stöd både i nätverket och klienten, vilket främst återfinns i nyare och mer påkostade produkter. Räckvidden är dessutom kortare än på 5 GHz och signalen dämpas mer av väggar och andra hinder.

Teoretiska hastigheter speglar inte verkligheten
Tillverkare lyfter gärna fram höga hastigheter som "AX6000" eller "AC2800", men detta är bara en teoretisk siffra över total sammanlagd bandbredd vid optimala förhållanden. I verkligheten påverkas prestanda av många faktorer, inklusive nätverksprotokollets overhead, och en klient kan vanligtvis bara vara ansluten via ett frekvensband i taget.

* Den effektiva överföringshastigheten brukar vara omkring 50–70 % av länkhastigheten, beroende på signalstyrka, störningar och hur belastat nätverket är. En länkhastighet på exempelvis 867 Mbit/s ger normalt runt 400–600 Mbit/s i effektiv överföringshastighet.

För att få ut de höga hastigheter som moderna Wi‑Fi-standarder kan erbjuda behöver både routern (eller accesspunkten) och den klient som ansluter ha stöd för samma teknik. Det räcker alltså inte med att båda har stöd för till exempel Wi‑Fi 6. De måste också kunna hantera flera dataströmmar, breda kanaler och hög modulation för att få ut full hastighet.

Långsamma enheter kan sänka prestanda i nätverket
Wi‑Fi är ett delat medium där klienter normalt sänder en i taget, vilket gör att äldre och långsammare klienter kan sänka prestandan för andra. Samma sak gäller för klienter med svag signal eller över längre avstånd, eftersom de kommunicerar långsammare och tar mer tid i anspråk.

Med Wi‑Fi 6 och senare är dock denna effekt mindre påtaglig eftersom funktioner som OFDMA och MU‑MIMO gör det möjligt att mer effektivt dela på kapaciteten i nätverket, förutsatt att alla anslutna klienter har stöd för det.

Gammal router kan användas som accesspunkt
Spar både pengar och miljö genom att återanvända din gamla trådlösa router. Många modeller kan enkelt konfigureras för att fungera som accesspunkt. Även om den saknar senaste tekniken räcker det ofta gott för uppkoppling där hög prestanda inte är så viktigt, till exempel i garaget.

Gaming betyder ingenting särskilt
Gamingroutrar bygger på samma teknik som andra modeller, men med häftig design och ibland även ett högre pris. Funktioner som "prioritering av speltrafik" finns även som generiska inställningar (QoS) i vanliga trådlösa routrar och har begränsad effekt. För bra spelupplevelse är stabil anslutning och låg latens viktigare än en router med "gaming" i namnet.

Var försiktig med manuella inställningar
Det kan vara lockande att försöka optimera inställningarna i hopp om att förbättra Wi-Fi-prestandan. Men om du inte är helt insatt i hur ändringarna påverkar nätverket och anslutna enheter är det oftast säkrast att låta grundinställningarna vara kvar. De är i regel utformade för att ge en bra balans mellan prestanda och stabilitet i de flesta miljöer.

Sist men inte minst: nätverkskabel fungerar oftast bäst
En trådbunden anslutning med nätverkskabel ger nästan alltid bättre och framförallt mer pålitlig prestanda. Därför är det bra att ansluta stationära datorer, TV/mediaspelare, spelkonsoler och andra fasta klienter med nätverkskabel när det är möjligt. Det minskar också belastningen på det trådlösa nätverket, vilket kan förbättra prestandan för andra enheter som behöver Wi-Fi.