Testat Ubuntu! Få igång HDD!?

Först och främst måste du ha ledigt utrymme på den hårddisk du vill installera linux på.

Du vill inte bli av med Windows-partitionen, så då föreslår jag att du använder ett partitionsprogram i stil med Partition Magic för att förminska Windowspartitionen och på så sätt gör lite utrymme för linux.

Om du redan har ledigt utrymme i form av opartitionerad plats på hårddisken, eller rent av en partition som du inte vill spara på så kan du använda den när du installerar.

Under installation av Ubuntu så kommer den att fråga vilken hårddisk du vill använda, och därefter vilken partition. I ditt fall så ska du alltså inte välja "autopartitionering", för då partitionerar den om din disk för att enbart innehålla Ubuntu.

Istället bör du välja det alternativ då du antingen får skapa en ny partition, eller använda en befintlig partition som inte innehåller något du vill spara på.

http://www.sweclockers.com/forum/showthread.php?s=&threadid=5...

Att bara sätta i dem är ingen fara.

När du mountar (eller monterar som jag säger) så säger du åt systemet att här finns ett filsystem, gör det tillgängligt för användaren.

Till exempel skulle det kunna se ut såhär;

$ sudo mount -t ntfs -o umask=0222 /dev/hdb1 /mnt/windows

Vad det innebär är att först och främst så körs mount med sudo. Sudo har man till att köra kommando som root utan att behöva logga in som denne. Extra bra i Ubuntu eftersom interaktiv login av root är avstängt. I detta fallet använder man sudo eftersom endast root får lov att montera filsystem (om inget annat anges. Kommer till det lite senare). Därefter rullar det på med "-t ntfs", vilket betyder att den ska använda filsystemsdrivrutinen ntfs. "-o" har man för att ange options, i detta fall umask=0222. Eftersom Windows använder ACL och inte POSIX-rättigheter så kan de inte översättas rakt av. Istället får då ntfs-filsystemet du monterar ägaren root (eftersom det monterades med sudo), och enbart ägaren kan läsa innehållet. umask=0222 sätter läs- och exekveringsrättigheter på alla filer till alla användare.

Därefter kommer "/dev/hdb1", vilket betyder första partitionen på din primära slav på IDE-kontrollern, och detta byter du ut allt eftersom du vill montera andra partitioner på andra diskar.

"/mnt/windows" är den katalog du vill montera partitionen till. Detta kan vara precis vilken katalog som helst. Tänk på att katalogen måste finnas; den skapas alltså inte automatiskt vid montering.

Om du vill göra det permanent, d.v.s. att du vill slippa köra "mount blablabla" varje gång du startar datorn så slänger du in en liknande rad i din /etc/fstab.

/etc/fstab är en helt vanlig textfil. Öppna den i valfri textredigerare med sudo (endast root får skriva till den) så får du en snabb överblick på hur den fungerar. Ovanstående mount-kommando ser ut som följande i fstab

/dev/hdb1  /mnt/windows   ntfs   umask=0222,defaults   0  0

Först ser du partitionen, sen destinationen, därefter filsystemet och sen options. "defaults" är tillagt för att partitionen ska automonteras och lite andra standardflaggor ska sättas. De två nollorna på slutet kan du låta vara nollor för ntfs-filsystem. Vill du veta vad de är till för så föreslår jag att du läser manualsidan för fstab.

Sedan kommer roligheter som att confa om GRUB så du kan boota windows.

Eller så tar du helt enkelt och sätter i hårdiskarna som du vill ha dom.
Och installerar om ubuntu.
Då du kommer till partitioneringen, Ta alternativet andvänd hela [30gigsHDD].

Så slipper man sånt. Men det är lite lamt och man lär sig inget.

Nej, om du gör som Albatorsk säger så kan inget försvinna.

Men han hade ju redan installerat Ubuntu på en annan hårddisk.

Vad din kompis försökte säga var att man är inkompitent/pissnödig om man formaterar fel HDD. Inte ens första gången jag installerade någon form av Linux formatrerade jag bort min windows HDD.