Tre saker jag inte begriper om evolution...

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2001

Tre saker jag inte begriper om evolution...

(Jag "korspostar mellan forum", samma tråd har jag ställt på VoFs. forum. Min tanke är att jag ska föra över svaren sedan mellan forumen, så att så många som möjligt kan ta del av svaren på dessa enligt mig bra frågor! )

Jag läser en kvällskurs i evolution och såhär i slutet av kursen när jag tentapluggar kondenseras tre frågor jag inte lyckas få till. Jag tror inte frågorna är nödvändiga för att klara kursen utan att det är överkurs, men jag stör mig så förbannat på dem att jag inte kan koncentrera mig på annat. Här på forumet borde det finnas folk som kan reda ut dem!

1) Frågor om formeln h² = Vg / Vp
(Vg = genotypisk variation, Vp = fenotypisk variation)
Platshållaren h² saknar god förklaring i min litteratur. Jag vet att det ska vara en kvot mellan 0 och 1 och att det relaterar till ärftlighet. Något som förklaras väldigt omatematiskt och utan exempel. För det första, vad är h och varför är det alltid h² som anges? Är tvåan en kvadrat (h = sqrt(Vg/Vp)) eller bara ett namn?

Hur garanterar jag att Vg och Vp alltid har värden som gör att h² antar värden mellan 0 och 1? Jag saknar mätvärden, enheter och exempel. Jag har googlat, kollat wikipedia, sett på föreläsningar på youtube, etc, utan resultat. Läraren är inte helt lättillgänglig.

En härledd formel är h² = (2Vmellan/Vtotal) där Vmellan är variation mellan individer i samma kull och Vmellan är variation mellan kullar. Först fattade jag ingenting, men sedan insåg jag att "mellan kullar" nog ska tolkas som "mellan två icke-besläktade kullar", alltså inte två på varandra följande kullar från samma föräldrar.

Men det är fortfarande inte begripligt. Hur kan man garantera att Vmellan alltid är minst lika stor som 2 * Vtotal? Och vad tusan är det som mäts upp! Boken (Evolutionsbiologi, Mats Björklund) ger inga praktiska exempel. Detta är matematik totalt utan förklaringar.

Jag tror inte provet kommer handla om dylika formler, men jag blir ändå väldigt frustrerad över att inte känna mig trygg i tolkningen av "h² = Vg/Vp". Hur mäts Vg upp? Vp? Vad är det för normalisering som görs som garanterar att Vg alltid är minst lika stor som Vp?

En sak som komplicerar det för mig är att egenskaper som är nödvändiga och universella för överlevnad, t.ex. "har lungor" eller "kan smälta mat" ärvs i samma utsträckning och spontant lekmannamässigt borde vara "100% ärftliga", men h² blir i stället låg här. Jag tror mig förstå att det handlar om att h² är någon sorts variationsmått, inte ett mått på ärftlighet. Men jag får inte ihop det i mitt lilla huvud!

2) Syskonsläktskap
Det påstås överallt, i alla böcker om evolution jag läser och det rimmar också bra med sunda förnuftet, att syskon delar 50% av sina gener med varandra. Gott så. Men jag antar att det för det första handlar om alleler så att "gener" är slarvigt uttryck (på ett annat ställe i boken står det mycket riktigt "alleler", inte "gener"). Men detta tycks förutsätta komplett skild heterozygotism på alla alleler hos båda föräldrarna. Föräldra-loci ska alltså innehålla "AB" och "CD" respektive. Så fort någon loci är homozygot eller någon allel delas mellan föräldrarna borde släktskapet bli större än 50%. 50% borde gälla "i genomsnitt när antalet alleler i populationen går mot oändligheten", och så set det naturligtvis inte ut. Är påståendet 50% slarvigt, eller har jag inte förstått? När jag simulerar meios och rekombination i ett litet datorprogram får jag släktskap på 50%-100% beroende på hur unika allelerna är. "Total hetrozygotism" ger 50%. Om jag i min simulering sätter antalet alleler i en population till 6 (vid _varje_ loci) får jag släktskap mellan syskon som ligger på runt 65%.

Edit: Jag kan inte se annat än att jag MÅSTE ha rätt. Släkskapet är inte alls i genomsnitt 50%, utan högre (högre ju färre alleler det finns i populationen). Annars vore inte inavel vara ett problem eftersom det skulle inte gå mot mer homozygotism.

3) Frånvaro av könsdimorfism
Denna fråga har jag sett på en gammal övningstenta och den ger mig huvudbry. Allt jag lärt mig genom alla böcker är anledningar till varför det kan finnas sexuell selektion och könsdimorfism. Men t.ex. måsar uppvisar minimal könsdimorfism. Jag känner på mig att det har att göra med monogami och snarlikt ansvar för ungarna. Men jag vet inte något om beteendet kring hur parbildning sker för t.ex. måsar (övningstentan tar just upp måsar som exempel). Jag kan tänka mig frånvaro av sexuell selektion och frånvaro av att ena könet systematiskt väljer det andra könet (så det handlar om mer lika villkor mellan könen), men jag kan inte komma på någon mekanism som aktivt selekterar för frånvaro av könsdimorfism.

Ja, kan man spekulera fram en mekanism som aktivt minskar eller nullifierar könsdimorfismer? Jag antar att monogami och båda föräldrarnas insatser vid avkommans uppväxt är komponenter. Men är det _brist på_ diffrentierande selektion eller _närvaro_ av bevarande selektion som gäller här? Och, kan det tänkas att vi använder våra egna sinnen för att bestämma dimorfismen? Det kanske finns en stor könsdimofism mellan måsens kön, bara att den inte är synlig för oss människor med blotta ögat?

Bonusfråga:
Jag frågade läraren om arvet kring regulatoriskt och icke-kodande DNA. Jag avsåg "funktionellt" DNA men som inte kodar för protein. Min fråga var om man kan tala om alleler även där och om rekombination sker. Svaret var att man inte talar om alleler i sammanhanget. Jag förstår inte riktigt. Betyder detta att allt regulatoriskt DNA är gemensamt baspar för baspar för alla inom samma art? Så att det finns ett starkt bevarande selektionstryck för regulatoriskt DNA? Har regulatoriskt DNA även loci? Men inte alleler? Kan man säga att vi då är "homozygota" där regulatoriskt DNA finns i kromosomen?

Som sagt, jag tror att dessa frågor är överkurs, men jag stör mig så förbaskat på att läsa en liten kurs i evolution som gör att jag begriper mindre än vad jag gjorde innan! Jag trodde jag förstod dessa saker!

http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Västerås
Registrerad
Apr 2005

Nummer två: nu är det sent och jag är trött och det var flera år sen jag läste genetik, men för att få igång tråden lite.

Tror källorna i följande länk ger dig svaret.
http://www.isogg.org/wiki/Autosomal_DNA_statistics

Edit: det många tänker fel på är när man säger att man får hälften av generna från modern och hälften från fadern. Det är inte likställt med att man delar hälften av generna med sitt syskon.
Man får hälften av sina kromosomer från varje förälder, det får dock samtliga barn, så sinsemellan är genetiska likheten snarare upp mot 99% skulle jag vilja påstå. Identiska tvillingar borde ha absolut mest likheter, då rör vi oss in på sista procentsatserna och hundradelarna.

Edit2: en bättre länk som får fram det jag menar
http://genetics.thetech.org/ask/ask166

HTPC - Silverstone Grandia GD08 | Asus X99-Deluxe | i7 5820K | 16GB Ballistix 2400MHz | ASUS GeForce GTX970 | Samsung 840 EVO SSD | 4TB | EVGA SuperNova G2 750W | LG 60" Plasma | W7 64
Ljud - Onkyo TX606 | Dynavoice Challenger M-65
CITERA FÖR SVAR | SweCare

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011
Skrivet av MBY:

2) Syskonsläktskap
Det påstås överallt, i alla böcker om evolution jag läser och det rimmar också bra med sunda förnuftet, att syskon delar 50% av sina gener med varandra. Gott så. Men jag antar att det för det första handlar om alleler så att "gener" är slarvigt uttryck (på ett annat ställe i boken står det mycket riktigt "alleler", inte "gener"). Men detta tycks förutsätta komplett skild homozygotism på alla alleler hos båda föräldrarna. Föräldra-loci ska alltså innehålla "AB" och "CD" respektive. Så fort någon loci är homozygot eller någon allel delas mellan föräldrarna borde släktskapet bli större än 50%. 50% borde gälla "i genomsnitt när antalet alleler i populationen går mot oändligheten", och så set det naturligtvis inte ut. Är påståendet 50% slarvigt, eller har jag inte förstått? När jag simulerar meios och rekombination i ett litet datorprogram får jag släktskap på 50%-100% beroende på hur unika allelerna är. "Total hetrozygotism" ger 50%. Om jag i min simulering sätter antalet alleler i en population till 6 (vid _varje_ loci) får jag släktskap mellan syskon som ligger på runt 65%.

Edit: Jag kan inte se annat än att jag MÅSTE ha rätt. Släkskapet är inte alls i genomsnitt 50%, utan högre (högre ju färre alleler det finns i populationen). Annars vore inte inavel vara ett problem eftersom det skulle inte gå mot mer homozygotism.

De här frågorna påminner om folk på Sweclockers som läser nån kurs i datorvetenskap och "kan" mer än läraren som lär ut nåt helt vansinnigt. Typ vad är skillnaden på Mac och PC? Svar: Mac "kan" inte få virus, för det står i boken

Nummer två tror jag lite handlar om semantik, det är uppenbart vad som "menas" med att de delar 50% av generna. Men som du skriver, släktskapet borde ju vara högre. En variant på tankevurpan som blir om man räknar "bakåt" i släktled, varje person som lever idag har ju två föräldrar, som i sin tur har två föräldrar osv. osv och det tar ju inte långt tid innan man kommer upp i ett högre antal människor än vad som nånsin har levt på jorden och det blir ju orimligt. Förklaring är ju såklart att det överlappar, samma person kan ju vara "anfader" till väldigt många nu levande personer och kommer därför felaktigt "räknas" många gånger om. (Ingen källa, men det sägs väl ibland att befolkningen på tex Island och Färöarna och liknade öar härstammar från en ganska litet antal "ursprungliga" anfäder och "släktskapet" borde väl då vara högre). Likaså om man tar nån isolerad indianstam i Amazons eller liknande som exempel.

Annars kan man ju ta den svenska vargstammen som exempel, där större delen av den svenska stammen härstammar från ett fåtal individer, och där är ju också rimligtvis släktskapet högre. (Därför man envisas med att flytta den där "Rödluvan" som anses genetiskt värdefull eftersom det vandrat in från Finland/Ryssland).

För övrigt delar vi väl en stor del (97%???) av genpoolen med schimpanserna(?).

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2001
Skrivet av CSM101:

Nummer två: nu är det sent och jag är trött och det var flera år sen jag läste genetik, men för att få igång tråden lite.

Tror källorna i följande länk ger dig svaret.
http://www.isogg.org/wiki/Autosomal_DNA_statistics

Edit: det många tänker fel på är när man säger att man får hälften av generna från modern och hälften från fadern. Det är inte likställt med att man delar hälften av generna med sitt syskon.
Man får hälften av sina kromosomer från varje förälder, det får dock samtliga barn, så sinsemellan är genetiska likheten snarare upp mot 99% skulle jag vilja påstå. Identiska tvillingar borde ha absolut mest likheter, då rör vi oss in på sista procentsatserna och hundradelarna.

Edit2: en bättre länk som får fram det jag menar
http://genetics.thetech.org/ask/ask166

Precis! Det står dock på flera ställen i litteraturen att syskon har ett släktskap på 0,5 i genomsnitt. Jag menar att detta genomsnitt bara gäller om antalet alleler i populationen går mot oändligheten, vilket är orimligt (eller att det finns systematik i hur allelerna sitter i honor eller hanar, så att de alltid skulle ha endast två av fyra [olika] alleler).

Så, jag är helt med i vad du säger. Genomsnittet borde vara som lägst 50% (0,5), men det verkliga snittet borde vara något högre, beroende på hur många alleler som förekommer i populationen. Har många loci få alleler i populationen, ökar släktskapet mellan syskon. Givetvis är det riktigt att alla syskon dock har 0,5 i släktskap med föräldrarna (vi räknar bara med somatiska kromosomer).

Edit: Förlåt för bashing, men din andra länk var värdelös. Jag vet allt det där och om hur man mellan arter jämför gener och mellan individer inom samma art jämför alleler (det är därför vi kan dela 98% av vårt genom med schimpanser, samtidigt som syskon bara är 50%+ i släktskap). Det är inte vad jag frågar efter. Jag påstår att .5 i släktskap mellan syskon bara gäller om båda föräldrarna är komplett heterozygota och dessutom har helt olika alleler. Exempelvis AB och CD. Finns homozygotism eller samma allel hos båda föräldrarna ökar släktskapet mellan syskonen. Det jag undrar är alltså varför man påstår att syskon i allmänhet och genomsnitt delar gener till 50%. Eller så är det jag som missar någon definition av "släktskap" som utgår från något annat, t.ex. att vi ärver hälften från varje förälder och därmed blir syskon till hälften lika (om vi ärver 0,5 * 0,5 = 0,25, samt vi rekombinerar detta till en zygot så får vi 0,25 * 2 = 0,5 igen). Men då låtsas man ju som sagt om att alla alleler är unika.

http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011
Skrivet av MBY:

3) Frånvaro av könsdimorfism
Denna fråga har jag sett på en gammal övningstenta och den ger mig huvudbry. Allt jag lärt mig genom alla böcker är anledningar till varför det kan finnas sexuell selektion och könsdimorfism. Men t.ex. måsar uppvisar minimal könsdimorfism. Jag känner på mig att det har att göra med monogami och snarlikt ansvar för ungarna. Men jag vet inte något om beteendet kring hur parbildning sker för t.ex. måsar (övningstentan tar just upp måsar som exempel). Jag kan tänka mig frånvaro av sexuell selektion och frånvaro av att ena könet systematiskt väljer det andra könet (så det handlar om mer lika villkor mellan könen), men jag kan inte komma på någon mekanism som aktivt selekterar för frånvaro av könsdimorfism.

Ja, kan man spekulera fram en mekanism som aktivt minskar eller nullifierar könsdimorfismer? Jag antar att monogami och båda föräldrarnas insatser vid avkommans uppväxt är komponenter. Men är det _brist på_ diffrentierande selektion eller _närvaro_ av bevarande selektion som gäller här? Och, kan det tänkas att vi använder våra egna sinnen för att bestämma dimorfismen? Det kanske finns en stor könsdimofism mellan måsens kön, bara att den inte är synlig för oss människor med blotta ögat?

^^ This. Bara för att inte vi "ser" nån skillnad kanske måsarna gör det. Många fåglar attraherar ju också partners genom tex "skönsång" och även om det är svårt att tycka att måsarnas skrän passar in på den beskrivningen vet ju inte vi hur måsarna själva uppfattar det (Tror iofs inte att måsarna gör det heller, men att framstå som dominant och kunna jaga bort potentiella rivaler är ju vanligt inom djurvärden, så jag antar att även små skillnader kan göra skillnad).

Överkurs: "Måsar undviker inavel med släktkoll" http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artik...

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2001
Skrivet av Yrch:

^^ This. Bara för att inte vi "ser" nån skillnad kanske måsarna gör det. Många fåglar attraherar ju också partners genom tex "skönsång" och även om det är svårt att tycka att måsarnas skrän passar in på den beskrivningen vet ju inte vi hur måsarna själva uppfattar det (Tror iofs inte att måsarna gör det heller, men att framstå som dominant och kunna jaga bort potentiella rivaler är ju vanligt inom djurvärden, så jag antar att även små skillnader kan göra skillnad).

Överkurs: "Måsar undviker inavel med släktkoll" http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artik...

Precis min tanke också! Men vi kan se frågan som "ideal", dvs vi kan verkligen säga att vi inte har dimorfism här. Så tanken är att man ska spekulera kring antingen en bevarandemekanism (förslagsvis beror det på monogami och snarlik insats i unguppfödandet, samt att ornament är kostsamt) eller en allmän frånvaro av selektionstryck som inducerar dimorfism mellan könen samt att det då "automatiskt" skulle minska dimorfismena. Men visst var min första tanke att det kanske bara är vi som missar könsdimorfismen. Fast det är nog fusk och utanför boxen-tänkande.

http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2001
Skrivet av Yrch:

De här frågorna påminner om folk på Sweclockers som läser nån kurs i datorvetenskap och "kan" mer än läraren som lär ut nåt helt vansinnigt. Typ vad är skillnaden på Mac och PC? Svar: Mac "kan" inte få virus, för det står i boken

Nummer två tror jag lite handlar om semantik, det är uppenbart vad som "menas" med att de delar 50% av generna. Men som du skriver, släktskapet borde ju vara högre. En variant på tankevurpan som blir om man räknar "bakåt" i släktled, varje person som lever idag har ju två föräldrar, som i sin tur har två föräldrar osv. osv och det tar ju inte långt tid innan man kommer upp i ett högre antal människor än vad som nånsin har levt på jorden och det blir ju orimligt. Förklaring är ju såklart att det överlappar, samma person kan ju vara "anfader" till väldigt många nu levande personer och kommer därför felaktigt "räknas" många gånger om. (Ingen källa, men det sägs väl ibland att befolkningen på tex Island och Färöarna och liknade öar härstammar från en ganska litet antal "ursprungliga" anfäder och "släktskapet" borde väl då vara högre). Likaså om man tar nån isolerad indianstam i Amazons eller liknande som exempel.

Annars kan man ju ta den svenska vargstammen som exempel, där större delen av den svenska stammen härstammar från ett fåtal individer, och där är ju också rimligtvis släktskapet högre. (Därför man envisas med att flytta den där "Rödluvan" som anses genetiskt värdefull eftersom det vandrat in från Finland/Ryssland).

För övrigt delar vi väl en stor del (97%???) av genpoolen med schimpanserna(?).

Ahh, sorry, missade detta inlägg!

Det känns skönt att någon förstår problemet och håller med mig! Om det alltid vore 0,5 i släktskap borde ju inavel inte vara några problem och homozygotism aldrig uppstå.

Ditt inlägg skapade just en ny fråga i huvudet. Man talar om "genpool". Det borde ju också vara allelpol, eller hur? Genomet är i det närmaste identiskt mellan människor, alltså vilka locus vi har. Nu vågar jag inte säga om "allelpoolen" mellan människa och schimpans är lika till 97 eller 98%, däremot vilka locus vi har, alltså "genomet". I princip borde väl ett antal alleler vara lika, men där kan jag tänka mig att det finns alleler hos oss som inte finns hos schimpansen och vice versa, trots att vi har samma gen. En sådan allel skulle/borde utan vidare gå att införa hos schimpansen. "Allelmanipulation" i stället för "genmanipulation". Kort sagt: Utseendet på skåpet är praktiskt taget identiskt mellan människor och till 97% identiskt med schimpansen. Det som ligger i lådorna, allelerna, är till "50%+" lika mellan syskon, med högre släktskap ju färre olika strumpor som finns i populationen för lådan märkt "strumpor".

Edit: Skrev fel i TP. "Men detta tycks förutsätta komplett skild heterozygotism på alla alleler hos båda föräldrarna", ska det stå. Skrev av misstag "homozygotism".

Edit2: Kom just på att ingen vill ha olikfärgade strumpor på fötterna. Homozygotism is the shit, när det kommer till strumpor!

http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Uppsala
Registrerad
Jul 2011
Skrivet av Yrch:

^^ This. Bara för att inte vi "ser" nån skillnad kanske måsarna gör det. Många fåglar attraherar ju också partners genom tex "skönsång" och även om det är svårt att tycka att måsarnas skrän passar in på den beskrivningen vet ju inte vi hur måsarna själva uppfattar det (Tror iofs inte att måsarna gör det heller, men att framstå som dominant och kunna jaga bort potentiella rivaler är ju vanligt inom djurvärden, så jag antar att även små skillnader kan göra skillnad).

Överkurs: "Måsar undviker inavel med släktkoll" http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artik...

En sak som kanske kan tala för din poäng är att (åtminstone vissa) fåglar ser färger på ett annat sätt än vad vi gör. Så de kan se fler "färger" i vad vi ser som, till exempel, en rätt tråkigt gråbrun fågel. Men då handlar det ju inte om att skillnaden inte finns, bara att vi inte hittat den än. Det hela får mig att tänka på dvärgarna i Discworld.

.<

Trädvy Permalänk
Hedersmedlem
Plats
Wasserburg
Registrerad
Jul 2001

MBY: Vad gäller din andra fråga, så påpekar seriösa källor alltid att man avser 50% av den mängd som skiljer föräldrarna. Hur stor denna del är kan inte uppskattas generellt. Den kan vara mycket stor, om båda föräldrarna tillhör sällsynta stenåldersfolk från vitt skilda delar av Jorden, eller mycket liten, om de var barn till en egyptisk farao ;). För att ens kunna svara med en distribution måste man först kartlägga fördelningen av alla förekommande skillnader och deras inbördes fördelningar.

Flygande fåglar har överlag en låg könsdimorfism. Utöver monogamism och delat föräldraskap, vilket premierar liknande kapacitet att hämta föda hos hanar och honor, så tillkommer den hårda aerodynamiska optimeringen alla flygande fåglar underkastas. Färgteckningen skiftar också mellan sommar och vinter, vilket tyder på anpassningskrav. Ett sådant krav verkar också negativt på dimorfismen. Storleksskillnader är också svåra att uppnå, eftersom det finns ett starkt samband mellan proportioner och kroppsvikt för att behålla optimal flygförmåga. Jag gjorde en rätt djup undersökning av detta när jag läste biofysik för något decennium sedan, ska se om jag hittar den i hyllorna.

Religion och vidskepelse är smittsamma psykiska sjukdomar, den biologiska motsvarigheten till datorvirus.
"-Pappa, pappa, idag firade vi födelsedag och hela dagis fick gå på McDonalds. - Vems födelsedag då? - En farbror som hette Lenin."

Trädvy Permalänk
Entusiast
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2001

Precis, det är ju inte heller något generellt svar jag är ute efter. Vi har ju ganska dålig koll på vilka allelfrekvenser vi har. Men det jag reagerat på är dessa ständiga 50% som aldrig problematiseras. Jag går inte och tror att det kan vara 60 eller 75%, utan tänker mig bara att snittet typiskt är en liten liten avvikelse från 50%, t.ex. 50,05% eller liknande. Vi kan inte veta säkert eftersom vi som sagt då måste kartlägga varenda allel i populationen (eller åtminstone hos barnen).

Det var ju intressant med någon som har en direkt insikt i könsdimorfism hos fåglar! Edit: Din undersökning läser jag gärna, om du hittar den!

http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Sep 2011
Skrivet av MBY:

Precis, det är ju inte heller något generellt svar jag är ute efter. Vi har ju ganska dålig koll på vilka allelfrekvenser vi har. Men det jag reagerat på är dessa ständiga 50% som aldrig problematiseras. Jag går inte och tror att det kan vara 60 eller 75%, utan tänker mig bara att snittet typiskt är en liten liten avvikelse från 50%, t.ex. 50,05% eller liknande. Vi kan inte veta säkert eftersom vi som sagt då måste kartlägga varenda allel i populationen (eller åtminstone hos barnen).

Det var ju intressant med någon som har en direkt insikt i könsdimorfism hos fåglar! Edit: Din undersökning läser jag gärna, om du hittar den!

Inte världen bästa källa direkt men kom att tänka på denna tråden när jag läste det:

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1437061-mystiken-tatnar-kr...

Citat:

Den mystiska jättebläckfisken har blivit ännu mer mystisk. Trots att de lever i jordens alla hav är de extremt lika varandra genetiskt, visar det sig.

Forskare jämförde mitokondrie-dna från 43 olika prover tagna världen över. Men trots att fler än 20 000 baspar jämfördes med varandra, skilde sig arvsmassan bara på 181 ställen.

-Det är helt bisarrt. Hur kan något vara globalt med så lite variation? säger Thomas Gilbert, en av forskarna, till Science Now.

Jättebläckfisken är en av havsdjupens mest mytomspunna varelser. De kan bli över tio meter långa och på grund av deras långa armar brukar de anges som förebild till "Kraken", det havsodjur som forna tiders sjöfarare fruktade som mest. Så sent som 2002 fångades djuret för första gången levande på bild.

Thomas Gilbert och hans kollegor hoppas nu att vidare studier ska lösa mysteriet.