Är religion förenligt med vetenskap?

Du talar mot dig själv, Pellias.

Sällsamt är det att författaren bestämmer hur något ska tolkas. Riktigt är att olika delar nog är tänkt att tolkas på olika sätt och olika "bokstavligt". Bokstavstolkning syftar på de grönsaker när det gäller texttolkning och teologi som bokstavstolkar rakt igenom t.ex. genesis (och typiskt väljer den ena av skapelseberättelserna[/i]). Religion är mycket mer än bara tro på en Gud. Mysticismen är viktig (och det är s.a.s helt i sin ordning). Att ha en tolkning är - givetvis - okej. Att säga att det är den enda av tolkningar eller den tolkning som är närmast författaren, är översitteri. Att vidare tolka in saker som inte finns, t.ex. naturvetenskap måste inte vara fel i teologisk mening men blir det definitivt, såväl som fel vetenskapligt, om tolkningen spiller över på tolkningar av objektiva och intersubjektiva vetenskaper. Då är man dessutom en kvacksalvare...

Ja? En "objektiv" metod innebär inte ens subjektiva tolkning har företräde, varken din, min eller någon annans. Därmed inte sagt att alla tolkningar alltid är lika värda, man behöver inte hemfalla åt ren relativism eller postmodernism. Exegetiken har länge "värderat" tolkningar och vissa är mer företrädande än andra, speciellt när man anammar god litteraturvetenskap och konventionell källkritik. Kontentan är att dylika saker inte är triviala och ingen kan påstå att samfund X eller sekt Y är den rätta.

I övrigt får jag väl upprepa mig och säga att huruvida vetenskap är förenlig med tro är inte i första hand vetenskapens sak att avgöra och ej heller religionens eller teologins. Det är först och främst en privatsak. När den luftas kommer den att granskas som fallet med kreationism och ID som inte under några som helst omständigheter är förenlig med någon vetenskap.

Nja, formuleringen var väl inte den bästa, men poängen var att författaren är en auktoritet som ofta glöms bort.

Ja, klart att den vidare definitionen av religion innehåller också mysticism. Menade bara att den inte är automatiskt ingår i tolkningstraditionen.

Du gör ett misstag om du kallar anspråk på rätta tolkningar alltid vara ett tecken på översitteri. Det är ofta det, men i princip är det bara förnuftigt och ärligt att (själv) söka den ultimata - sanna - tolkningen av vad det än må vara. Som det är idag finns en absurd reaktion på fundamentalism som kallas liberalteologi, och som ofta innebär att det finns ingen universell sanning, utan allas tolkningar är lika giltiga. (<--- en helt galen uppfattning)

Jag håller med om detta stycke, men du talar ju nu själv snudd på emot dig själv. Ovan propagerar du för att ambitionen att hitta absolut sanning kan liknas vid översitteri, men här medger du att det finns tolkningar som helt enkelt är mindre dugliga (/logiska/rimliga/förnuftiga) än andra.

Det är nästan alltid känsligt och kontroversiellt att göra anspråk på sanningen, men det är helt rimligt att ha den ambitionen. Därför är det helt logiskt att sekt/kyrka/teolog/forskare X eller Y påstår sig ha den rätta tolkningen, åtminstone inom några områden.

Jag antar att du då menar att du gjort mer för den tekniska utvecklingen än ex Newton? Låter föga troligt.
En Gudstro är inget hinder för att kunna arbeta vetenskapligt och bidra till den tekniska utveckligen.

Ja, jag håller väl med dig i princip. Jag menade bara att om man han en tolkning så kan man i vissa fall avgöra om den är vansinnig eller fel på fler än ett sätt. T.ex. bokstavstolkning då det strider mot vad teologerna kämpat för under årtusenden och det strider också mot bättre vetande om hur världen är beskaffad. Det är, i huvudsak, tolkningen som bestämmer huruvida religion är förenligt med vetenskap. Bokstavstolkar man (t.ex. genesis eller för att skoja till det, ordspråksboken) så ersätter man vetenskapen. Förutom att man då framstår som fånig, riskerar man att förta mysticismen och göra sin tro till ett semimaterialistiskt substitut för vetenskap och förnuft. Vidare är heliga skrifter typiskt föremål för ständig omtolkning. Helt oavsett om bibeln är Guds ord direkt eller via verbalinspiration eller whatever, finns där ingen absolut kunskap om världen som vi känner den idag. Därför kräver den ständig omtolkning. Problemet med bokstavstro är att företrädare ser omtolkning som en förstörande process, något som förtar Guds storhet eller bibelns "sanningar". Att tolka in Big Bang i genesis måste i teologisk mening vara okej, men att göra det motsatta är bara ren och skär pseudovetenskap, det stod inte om Big Bang i GT när GT nedtecknades. Om det står idag är en teologisk men framför allt en trosfråga. (Observera att jag försöker tala lite ur en "normalt" troendes synvinkel utan att för dennes skull vara en sådan - jag har full respekt för tro, har alltid haft. Men jag tycker att bokstavstroende är experter på att trampa varandra och andra troende på tårna. Om de dessutom hittar på leksaksvetenskaper sysslar de med ren goja på två plan och omöjliggör all eventuell förenlighet mellan vetenskap och religion.)

Zartax: Huruvida religion är en bromskloss för vetenskap är föremål för så mycket handplockade exempel, confirmation bias och godtycke att det i det närmaste inte är någon idé att ta upp frågan. För varje exempel man kan finna där religion eller religiösa personer bidrar till vetenskap kan man finna ett motexempel. Vi vet inte hur vetenskapen hade sett ut utan den historia den har och alternativ, s.k. kontrafaktisk historieskrivning är alltid vansklig. Denna fråga är ju inte i sak vetenskaplig, åtminstone inte naturvetenskaplig. Somliga hävdar att Big Bang-modellen bara är ett resultat av västerlandets idévärld med de abrahamitiska religionerna som grund. Somliga kan peka på religiösa personer med viktiga bidrag till vetenskapen, ofta munkar och präster som Mendel (ärftlighet) och Lemaître (Big Bang) samtidigt som andra kan peka på religiöst förtryck av vetenskap som inkvisitionen, Gallileoaffären, Copernicus och heliocentrismen och den långa historia av påverliga påbud, Luthers förakt för förnuftet, dagens (bort)förklaringar och förvillanden kring frågor som AIDS, aborter, preventivmedel, evolution o.s.v. Religionen är ofta, och har ofta varit, en hämsko för vetenskap och utveckling, men i teorin måste religion inte vara en hämsko. Återigen är det något som är i betraktarens öga. Det finns de som låter religionen helt förblinda förnuftet men dessa personligheter kan lika gärna förblindas av andra saker som ideologi, som ju inte behöver vara religion även om väldigt slående likheter finnes. Religionen som "meme" är i värsta fall förödande men torde i bästa fall kunna vara pådrivande. Det finns någon roman, har jag hört, som handlar om en katolsk teokrati i framtiden som använder kvantdatorer och fysik för att nå universums innersta väsen och därmed Gud. Det är mångt och mycket en åsikts- och förhållningsfråga. Rent praktiskt har givetvis kyrkan tidvis varit ena jäklar på att förtrycka framåtskridande.

Fast frågan var ju nu främst om religionen är en hämsko, inte om den teoretiskt är en pådrivande faktor när det gäller vetenskap. I bästa fall kanske pådrivande, men det är bara teoretiskt och föga intressant för frågeställningen från början.

Hmm... jag blir snurrig i huvudet. Du fick med trosfrågan i alla fall. Det är ju den som gör att en religiös skrift trots allt ibland har större auktoritet för en troende, än vad vetenskapen har (i ett specifikt fall).

Typ, man tilldelar vetenskapen ett slags auktoritetsvärde (baserat på en massa parametrar inkl trosfaktorn) och jämför sedan med det religiösa värdet (som också baseras på rimlighetsparametrar inkl trosfaktorn) i en fråga - tex "uppstod Jesus från de döda eller inte?". Alla troende (utom kanske de som är extremt flexibla med sin "tolkning" á la liberalteologer) kommer ju då fram till ett motsatsförhållande i åtminstone några av frågorna, tro/religion versus vetenskap... eller hur? Och de är således, åtminstone delvis, bokstavstroende.

Alltså tycker jag du har fel när du tex säger "T.ex. bokstavstolkning då det strider mot vad teologerna kämpat för under årtusenden... ".

inte just gudstron, men gudstrons ledare, dvs påven t ex, hur många har dom inte haft ihjäl pga "kätteri"(dom fram till en sak som inte kyrkan höll med om)...

förövrigt så har min dator "vikt proteiner" på ett sätt som Newton aldrig ens kunnat föreställa sig;)

Det finns ju flera extrema religiösa händelser som vi tidigare trodde var påhitt, men som bevisades:

Att Moses när han flydde från Egypten så sägs det att när Moses slog staven i marken så drog sig allt vatten sig åt sidan

Detta är vetenskapligt bevisat med hjälp av en jordbävning/tsunami

Att när Jesus föddes så fanns det en mycket stark stjärna i himmeln

Detta är vetenskapligt bevisat med hjälp av Jupiter som reflekterade solljuset

Men angående frågan om vem som skapade universum så finns det en intressant film av Steve Hawkins som både är religiös och astronom. Där han debatterar just skapelseögonblicket

Nej, det är det inte. Det finns inte ens historiska belägg.

Nej, det är det inte.

Framförallt finns det inget som heter "vetenskapligt bevisat" förutom i dålig TV-reklam. Använder man det begreppet avslöjar man sig själv som okunnig om vetenskaplig metod.

Har du någon bra källa för jag kan inte begripa hur dessa bevis har gjorts.
Om det skulle gå att bevisa att en jordbävning/tsunami inträffade på exakt samma tid som när bibeln påstår att Moses slog i backen med staven, så är detta inget bevis för bibelförfattare på senare tid har fått inspiration av händelsen och valt samma dag för Moses vattentrix.
Stjärnan på himlen, så är det inte heller konstigt om bibelförfattare fick inspiration av att Jupiter en dag reflekterade solljuset och att de valde exakt samma dag för Jesus födelse. För det är ju knappast troligt att de såg Jupiter en kväll och sedan väljer några månader efter för att denna händelse skall ha inträffat.

Så jag begriper inte alls hur dessa händelser skall vara bevis för att något annat "vad som helst", ska ha inträffat på samma dag.
T.ex jag påstår att den 29 mars 2006 klappade jag med händerna och solen slocknade. Någon kollar upp vad som hände den 29 mars 2006 och såg att det var solförmökelse den dagen.
Alltså är det bevisat att jag kunde släcka solen genom att klappa händerna eller?

*edit*
Angående jordbävning/tsunami, så kan vi väl inte efterhand få så exakt datum på när det har inträffat? Jupiter däremot är lättare att kontrollera.
Angående att solen inte slocknade utan månen stod i vägen, så skall man inte ta det ordagrant som med bibeln.

Okej, jag har blivit missförstådd...

Det jag menade är att, även om bibeln och andra religiösa texter har något extrema händelser så har dessa inträffat. Därför skriver man om det (fast det inte har något med t.ex. Jesus att göra):

Enligt Michael R Molnar så ska Jupiter ha orsakat "betlehemsstjärnan" år 6 f.kr. 17 april.

http://www.astronomi-oas.nu/Cygnus/CYGNUS%20Nr%204,%202001.pd...

Självklart menade jag inte att Moses/Jesus verkligen har funnits (även om jag tror att Jesus existerade då han, om jag inte har fel, nämns i andra religioner)