Inlägg

Inlägg som raol har skrivit i forumet
Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Hedis
Jag vet inte hur jag ska formulera mig, men jag försöker igen:

Antag att man har ett rationellt tal M, kan man då bevisa att det inte finns något "närmaste" rationellt tal till M. Exempelvis:

M = 1, väljer man ett rationellt tal r = 2/3 så är M-r = 1/3 men väljer man s=3/4 så är M-s=1/4, alltså är s "närmare" M än vad r är. Det jag då eftersöker är att oavsett vilket rationellt tal M man än tar så finns inget bästa "närmaste" rationellt tal som inte är lika med M.

Blev det obegripligt även denna gång så vet jag inte vad

Edit: Självklart bör det vara sant, säg att man vill ha M och har hittat ett rationellt tal r som är bra bör ju det rationella talet (M+r)/2 vara bättre ... intervallhalvering och alltid rationellt.

Så här kan man formulera det:

Givet ett rationellt tal M så existerar inget rationellt tal r skilt från M sådant att |M - s| >= |M - r| för varje rationellt tal s.

Detta är som du konstaterar lätt att visa med ett motbevis och intervallhalvering.

Det som Charlessss skriver är ett starkare påstående.

Av raol

Jaha.. om vi definierar fg(x) som f(g(x)) och gh(x) som g(h(x)) så gäller att fg(h(x)) = f(gh(x))

Det spelar alltså ingen roll i vilken ordning vi sätter samman funktionerna, det är det som menas med associativitet.

Jämför (a*b)*c = a*(b*c) för (t.ex. reella) tal.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles
Hur visar man att function composition är associativ, dvs att f(g(h(x))) = h(f(g(x)))?

Då måste du ha några mer krav på f, g och h, för det gäller ej i allmänhet.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Micket
Jag har lite problem med en uppgift här
Påståendet, sant eller falskt:
Om f'(x) > 0 för alla x != 0 så är f(x) en strängt växande funktion

Något galet gör att jag anser att detta är sant, och facit säger att det är falskt.
länken till facit är här; (fråga 7d)
https://www.student.chalmers.se/ka/sys/FileHandling/downloadF...
Jag är helt med på hur f'(x) kan se ut som deras motexempel, men den funktionen skulle ge en funktion f(x) som ÄR strängt växande..
Det kan omöjligt finnas ett intervall över hela den (primitiva) funktionen där f(x) är konstant/minskar, och då måste den väl vara strängt växande?

6d?
Definitionen är att f är strängt växande om
x1 > x2 => f(x1) > f(x2)

Om vi tar funktionen f(x) = x + 2 för x < 0, f(x) = x - 2 för x > 0, f(0) = 0
så är f'(x) = 1 för alla x != 0
men f(1) = -1 < 1 = f(-1)
så f är inte strängt växande.

Däremot om vi också kräver att f skall vara kontinuerlig och med ett intervall som definitionsmängd, så är f strängt växande om f:s derivata är positiv utom i ett ändligt antal punkter.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av sebbe76
Helt ny här så jag vet inte vart jag ska söka. Ser dock att ni pratar matte så jag chansar här. Jag skulle behöva en fösta, en andra och en tredjegradens ekvation med svar (doch inte lösningen) hur får jag tag i det snabbast? tack på förhand.

Du kan skapa en tredjegradsekvation som har lösningarna a, b, och c på detta vis:
(x - a)*(x - b)*(x - c) = 0
a = 1, b = -2, c = 3 ger t.ex. (x - 1)*(x + 2)*(x - 3) = 0
Utveckla vänsterledet så att inte lösningarna kan avläsas direkt ur ekvationen.
Gör likadant med två faktorer för att få en andragradsekvation.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles
Man ska kolla om mängden formar en grupp under den binära operationen, och om inte säga vilka axiom som inte håller:

The set of positive real numbers under *, where * = ab/(b + a)

Att visa att mängden är sluten under * är inga problem. Inte heller att ingen identitet (och därav inga inverser) existerar, men hur visar man att * är associativ, dvs att (a*b)*c = a*(b*c)?

(a*b)*c = (ab/(b + a))c/(c + ab/(b + a)) = abc/((b + a)(c + ab/(b + a))) = abc/((b+a)c + ab) = abc/(ab + ac + ab)
Detta är ju symmetriskt med avseende på a, b och c.
Trivialt är ju a*(b*c) = (b*c)*a, och detta blir alltså samma sak.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Hedis
Om en funktion beror av flera variabler, till exempel en funktion L som beror på x, y, z och man vet följande:

dL/dx = C
dL/dy = D
dL/dz = E

Där C, D och E är konstanter, kan man säga något generellt om funktionen L? Lite luddig fråga men, utifrån att dL/dx, dL/dy, dL/z är konstant så bör det väl vara så att L inte kan innehålla annat en linjär termer, till exempel L = a_1*x + a_2*y + a_3*z + a_4 eller L = xyz + a_4. Finns det flera alternativ för hur en tänkt funktion L kan se ut?

Det där kallas för partiell differentialekvation, och just den där har lösningen L(x,y,z) = C*x + D*y + E*z + A, där A är en godtycklig konstant.

dL/dx = C => L(x,y,z) = C*x + F(y,z)
dL/dy = D => dF/dy = D => F(y,z) = D*y + G(z) osv.

Av raol

Tänk på att r beror av x i fallet med konen.

Av raol

Volymen för en cylinder är pi*h*r^2
Volymen för en kon är (pi*h*r^2)/3
När cylinderljuset brinner minskar höjden, och när konljuset brinner blir den nya volymen den ursprungliga volymen minus den bortbrunna toppkonens volym. Toppkonens basarea är proportionell mot höjden.
Uppgift c) är en tillämpning av derivata.
Med detta borde du komma igång.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Tack. och som jag misstänkte så var det fel i facit Varken du eller jag fått det som är skriven i facit.

Jo det överenstämmer med ditt facit, där har de placerat 2*x^(1/2) i nämnaren.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Hur löser man detta tal? (matteguru nån?):
derivera:
(5x-x^(1/2) )/(3-2x^3)

försökt men kommer ingen vart när det är 2 variablar i nämnaren...

Tacksam för svar.

TAck för senast, men jag har dock inte löst det än.

Efter beräkning m ha, kvotregeln fick jag fram

5-0.5x^-0.5+30x^3-6x^(5/2)/(3-2x)^3 [här har jag dragit av (3-2x)^3 i nämnaren] detta stämde inte överens med facit.

[Jag testade då inte att dra bort (3-2x)^3 i nämnaren
och fick 15-10x^3-(3/2x^-0.5)-40x^3-5x ---->fel!]

svaret ska bli enl facit: (40x^3 ggr x^0.5) -10x^3 + (30x^0.5) -3 /2 ggr x^0.5(3-2x^3)^2

All creds goes to den som svarar:)

f(x) = 5x-x^(1/2)
g(x) = 3-2x^3

f'(x) = 5 - 1/2*x^(-1/2)
g'(x) = -6*x^2

f'(x)*g(x) - f(x)*g'(x) = (5 - 1/2*x^(-1/2))*(3-2x^3) - (5x-x^(1/2))*(-6*x^2)
Utveckla detta, inte svårt, bara tråkigt, det blir 15+20*x^3-3/2*x^(-1/2)-5*x^(5/2)

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Spket
Nu är det så här att jag har börjat med att plugga inför en tenta i Envariabelanalys och jag har ett litet problem.

Jag har två liknande frågor med samma svar.

Det första arccos ( cos ( 9pi / 4 ))

Och det andra arccos ( cos ( 7pi / 4 ))

Svaret som båda talen har enligt mina papper är pi/4
Om jag då har förstått det hela rätt så ska 9pi / 4 vara rätt då 8pi / 4 är samma sak som 2pi vilken är en hel period i enhetscirkeln / cosinus kurva?

Tack på förhand

Värdemängden för arccos är [0,Pi].
arccos(cos(x)) = x OM x tillhör [0,Pi]
Använd annars att cos(x + n*2pi) = cos(x) och cos(-x) = cos(x)

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles

edit: dessutom klarar jag inte att kolla värden till höger och vänster. Hur gör man då? andraderivatan är f''(x) = ac²e^(-cx)*(e^(-cx) - b)*(b + e^(-cx))^-3

Den enda faktor som kan växla tecken är (e^(-cx) - b). Derivera detta så ser du att derivatan är nollskild i punkten där denna faktor är noll, alltså växlar denna faktor tecken. Eller så observerar du att faktorn går mot -b i plus oändligheten, och plus oändligheten i minus oändligheten, och växlar alltså tecken.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles
Hmm. Jag vet inte om jag tror dig. Om f''(x) = 0 så är det antagligen en inflektionspunkt, om inte det är så att det finns en stationär punkt vid (x,y) för då växlar f''(x) aldrig tecken. Jag kan inte tänka mig någon funktion där f''(x) = 0 och inte växlar tecken om det inte också är en stationär punkt där. Alltså borde f(x) växla tecken ifall f''(x) = 0 och det inte är en stationär punkt. Vad är fel med detta resonemang?

Om f har en stationär punkt så är f' = 0. Om f har en inflektionspunkt så har f' en lokal extrempunkt. Det är olika saker.

f(x) = x^3 + x^2
f'(x) = 3*x^2 + 2x
f har två stationära punkter (x = 0 och x = -2/3)
f''(x) = 6x, den växlar tecken vi x = 0, som är en inflektionspunkt. x = -2/3 är ingen inflektionspunkt.

=======

f(x) = x^4 + x
f'(x) = 4*x^3 + 1
f''(x) = 12*x^2, f'' växlar aldrig tecken, finns ingen inflektionspunkt, f''(0) = 0 men x = 0 är ingen stationär punkt.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Anemon
Tack så jättemkt.
Hur går det till om man har ett tal som:

((4x^3) - (3x^2) - 7) / (x-1)

Någon som kan förklara?

Likadant, fast istället för att eliminera den högsta tiopotensen, eliminerar du i varje steg termen med det högsta gradtalet på x.

http://mathworld.wolfram.com/LongDivision.html

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles
3) Hur ska man visa detta då, förutom att f''(-ln(b)/c) = 0? Om punkten inte är en stationär punkt, då MÅSTE det väl vara en inflektionspunkt? f'(-ln(b)/c) = ac/4b. Eftersom varken a eller c är noll, så är uttrycket aldrig noll, och det kan därför inte vara en minpunkt. Eftersom f''(-ln(b)/c) = 0 och (-ln(b)/c, a/2b) inte är en minpunkt, så måste det vara en inflektionspunkt. Räcker det som "bevisföring", eller måste man visa något ytterligare?

Stationära punkter har inget med inflektionspunkter att göra. Det är en inflektionspunkt om andraderivatan är noll och tredjederivatan är nollskild i punkten, då måste andraderivatan växla tecken. Om tredjederivatan också är noll måste man titta på ännu högre derivator.
Det är en inflektionspunkt om och endast om förstaderivatan har en (inre) lokal extrempunkt (min eller max) i punkten.

Men det lättast här är väl att titta på andraderivatans värde till höger och vänster, då du bara har ett nollställe.

Av raol

1) är väldigt lätt eftersom (2,5,-1) + t*(1,1,1) är en linje som går genom A och är ortogonal mot planet. När du hittat t som ger punkten i planet så är det bara att dubbla detta t för att få reflektionspunkten.

2) Ja, om du tänker på de Moivres formel blir det väl uppenbart vad som händer.

3) En inflektionspunkt är en punkt där kurvan går från att vara konvex till konkav eller vice versa. Dvs f'' byter tecken.

4) Saknas lite högerparentseser...
Jag skulle först utveckla sin(4x) = 2*sin(2x)*cos(2x) och förkorta bort cos(2x). Sen när du utvecklar 1 - cos(4x) = 2 - 2*cos(2x)^2 blir det en liten genväg om du observerar att detta är 2*(1 - cos(2x))*(1 + cos(2x))
Annars är det egentligen bara att använda formlerna rakt av och räkna på, är inte så knepigt, gäller bara att faktorisera uttrycken och förkorta. Ett tips är väl då alltså att faktorisera så fort som möjligt, så att man slipper utveckla det som redan kan förkortas.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Hur löser man detta tal? (matteguru nån?):
derivera:
(5x-x^(1/2) )/(3-2x^3)

försökt men kommer ingen vart när det är 2 variablar i nämnaren...

Tacksam för svar.

well, du använder bara kvotregeln, (f/g)' = (f'g - fg')/g^2
(Alternativt produktregeln plus kedjeregeln på 1/(3-2x^3), om du föredrar detta.)
Det är bara en variabel i nämnaren såvitt jag kan se.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Anemon
Någon som har lust att förklara hur division för hand går till steg för steg (med "liggande stolen")?
Tex. 8489/69

Man ska ju räkna ut kvoten och resten.
Förstår inte riktigt.

När du utför en heltalsdivision a/b så är målet att hitta en kvot q och en rest r så att a/b = q + r/b, och resten r skall vara vara mindre än b och större än eller lika med noll.

Vad du gör med divisionsalgoritmen i form av "liggande stolen", är att du räknar ut kvoten siffra för siffra. Först kollar du hur många gånger 69 går i 8, men det man egentligen gör är att man kollar hur många tusen gånger 69 går i 8789, svaret är 0.

Sedan kollar vi hur många gånger 69 går i 84, eller hur många hundra gånger 69 går i 8489.
Svaret är 1.
Då subtraherar vi 100*69 från 8489, vi har kvar 1589.

Hur många gånger går 69 i 158 (hur många tiotal gånger går 69 i 1589)? 2.
1589-20*69 = 209.

Hur många gånger går 69 i 209? 3.
209 - 3*69 = 2

Nu har vi alltså 8489 - 100*69 - 20*69 - 3*69 = 2, med andra ord, 8489/69 = 123 + 2/69

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av carramba
beräkna volym bunden med kurvor y=1/(1+x^2) och y=2 mellan x=0 & x=1
ser ju enkelt ut
pi§((2^2)-( 1/(1+x^2))^2)dx |u=tan(x) => interval mellan 0 & pi/4|
pi§4 - pi§(1/(1+tan^2))du
4pi - pi§1/sec^2 du
4pi - pi§cos^2 du
4pi - pi§(1/2+cos2u/2)du |u1=2u => interval 0 &pi/2
4pi - pi/2 u + pi/4 sin2u1
4pi - pi^2/8 + pi/4
17pi/4 -pi^2/8

och det är fel enligt facit.... det ska vara 15pi/4 -pi^2/8 det är ju liten fel.. men vart har jag gjort det?

ser ut som att det ska vara 4pi - (pi^2/8 + pi/4) = 15pi/4 - pi^2/8