Kolink Continuum 850 W – nätaggregat med 80 Plus Platinum och pressad prislapp

Kolink Continuum 850 W – nätaggregat med 80 Plus Platinum och pressad prislapp

Ungerska Kolink gör premiär i SweClockers testlabb med ett nätaggregat ur sin Continuum-serie, som ska erbjuda både hög verkningsgrad och en attraktiv prislapp.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3.1. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

passivpfc.jpg

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något. Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Titanium den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

10%

20%

50%

100%

80 PLUS

-

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

-

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

-

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

-

87%

90%

87%

80 PLUS Platinum

-

90%

92%

89%

80 PLUS Titanium

90%

92%

94%

90%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt–t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt–t för övriga utgångsspänningar.

rippel.png

Avläsning av rippel med hjälp av ett USB-anslutet oscilloskop.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

26 debattinlägg

Skicka en rättelse
10

Bildguiden: Svart och vitt på rätt plats – grunderna i bilden del 1

Hur din skärm ankrar sitt ljus mot grafikkortets signal är A och O för bilden. SweClockers första del i guiden till bilden tar upp hur du ställer in svart och vitt. Läs mer

46

Polisen: "Ingen sanning i utpressningsmejlen"

Under de senaste månaderna har tusentals personer över hela Sverige mottagit utpressningsmejl och krävts på pengar. Polisen rekommenderar att inte betala. Läs mer

25

HTC släpper Vive Wireless Adapter – tillbehör för trådlös VR

Det blir nu möjligt att använda VR-headseten Vive och Vive Pro trådlöst, då HTC släpper tillbehöret Vive Wireless Adapter. Läs mer

14

Rösta på årets varumärke med SweClockers och European Hardware Association

Vilka företag tycker du stuckit ut mest? I en ny omröstning ska årets varumärken koras, både i Sverige med SweClockers och på europeisk nivå med European Hardware Association. Läs mer

18

Telltale Games: "Sista säsongen av The Walking Dead kan fortfarande bli av"

Efter nyheten om att Telltale Games lägger ned meddelar utvecklaren att det ännu finns hopp för sista säsongen av The Walking Dead, något som mötts av både positiva och negativa reaktioner. Läs mer

20

Test: Fnatic Gear Flick 2 – pålitlig mus utan överraskningar

Färgen orange tar över testlabbet när Fnatic Gear med spelmusen Flick 2 får bekänna färg hos redaktionen. På menyn står bland annat ambidexter form och högpresterande optisk sensor. Läs mer

115

Dyrare modeller snabbast växande på marknaden för smarta telefoner

En ny rapport visar att smarta telefoner i de dyrare prisklasserna växer snabbast, och störst på marknaden är inte helt oväntat Apple. Läs mer

176

Forumet: Vilka spel ser du fram emot mest?

Snart drar spelhösten igång på riktigt, med spellanseringar som haglar tätt fram till slutet på året. Vilket spel ser du fram emot mest? Gå in och skriv i forumtråden! Läs mer

47

TSMC:s 7 nanometer mer än tre gånger transistortätare än 16 nanometer

Grafikkortsåret 2019 kan bli mer intressant än väntat, då en första analys av Apples A12 Bionic visar att TSMC:s 7-nanometersteknik är mer än tre gånger så transistortät än 16 nanometer. Läs mer

11

SweClockers har bra koll på dyra datorkomponenter

Förra veckans quiz fortsatte på hårdvaruspåret, men fokuserade istället för kodnamn på dyra datorkomponenter. Denna gång var det endast 146 personer som lyckades få ihop 10 rätt. Läs mer

32

Fantastiskt trächassi av "deeshu" i galleriet

Ibland dyker det upp byggen som helt enkelt är rakt av fantastiska. När deeshu går loss och konstruerar intrikat trächassi blir det ett sådant tillfälle. Får inte missas! Läs mer