En stor del svenskar ser positivt på digitaliseringens klimatpåverkan, men endast en tiondel tror att digitaliseringen har en negativ påverkan på klimatet. Det visar en undersökning från Internetstiftelsen, som ska utbilda svenskar om klimatrelaterade utmaningar som digitaliseringen medför med ett nytt kunskapspaket.
De flesta experterna är eniga om att mer digitalisering behövs för att dra ner på de globala utsläppen. Samtidigt lyfter experterna att digitaliseringen medför mellan två och fyra procent av globala utsläpp, vilket väntas stiga av fortsatt digitalisering.
Internetstiftelsen lyfter att det inte är användning av nätet som har en klimatpåverkan, utan energin som går åt vid användning. En annan faktor är att mer hårdvara är anslutet till nätet genom smarta hemmet-lösningar.
Vi behöver använda digitaliseringens enorma potential för att lösa samhällsproblem och bidra till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt måste vi också hantera de utmaningar som digitaliseringen skapar. – Jan Ljungberg, professor i informatik på Göteborgs universitet.
Tips från miljöcoachen
Bland de mest energikrävande aktiviteterna är att bryta kryptovalutor. Enligt Internetstiftelsen krävs det 1 440 kWh, vilket är jämförbart med en villas snittförbrukning i en månad. Andra krävande aktiviteter är att streama film, vilket utgör runt 65 procent av all global internettrafik. Streaming är följt av att kolla på Tiktok samt videosamtal.
Experterna rekommenderar att börja återvinna sin elektronik och undvika frekventa köp för att minska på sin egen digitala klimatpåverkan.
Om du ersätter en affärsresa med ett videokonferensmöte så leder det kanske till minskat resande. Men om det innebär att du tänker: vad bra, då kan jag åka på fler semesterresor med flyg utomlands i stället, då blir ju inte nettoeffekten nödvändigtvis positiv. – Anna Furberg, forskare vid KTH.
