Förstår helt ditt resonemang - Men familjeparkeringarna handlar ju mindre om att man ska få stå närmast ingången, och mer om att få plats med en barnvagn mellan bilarna och kunna få in barnen utan att behöva krångla allt för mycket.
Jag har en ett- och en treåring, det är fan en jävla pärs att ha med båda ensam och handla som det är. Jag menar inte att klaga nu, jag har liksom skaffat de frivilligt, men när båda skriker för full hals, det är sopfullt på parkeringen och man har 20 centimeter till bilen bredvid är det lätt att hålla sig för skratt.
Normalt är jag den som parkerar absolut längst bort från affären bara för att slippa ens vara i närheten av både andra bilar och den trafik som är på en parkering, men på många ställen är parkeringssituationen sådan att man får bilar bredvid sig var man än står.
Att då ha möjligheten att kunna ställa barnvagnen direkt vid dörren bredvid bilen gör enorm skillnad. Att behöva lämna en ettåring i barnvagn bakom bilen medan man ska trycka in en frenetiskt skrikande treåring i barnstolen - samtidigt som det susar förbi bilar i långt över gångfart precis vid barnvagnen med andra ungen i - Man får fan hjärtsnörp för mindre.
Ett annat problem är just att det lätt blir jävligt tight mellan bilarna - Och jag har inga problem med att se till att mina ungar inte slår upp dörren i bilen bredvid, men det krävs en del plats för att kunna trycka in en unge i en barnstol, för att inte tala om du har babyskydd med dig.
Upprepade gånger har jag varit med om att folk står så nära inpå att det inte är fysiskt möjligt att få in ett babyskydd i bilen - Gissa om jag kände mig som parent of the fucking year den gången jag fick ställa ungen i babyskyddet i bakluckan för att kunna parkera om bilen för att ens få in honom... Oftast löser det ju sig, men det är omständigt.
Så för min del gör de där familjeparkeringarna faktiskt mycket - Det händer att jag åker vidare till nästa affär om familjeparkeringen är full. Och med tanke på vad det står på kvittot varenda jävla gång man ska in och "köpa en liter mjölk och ett paket blöjor" så kan jag tänka mig att vi är en relativt attraktiv målgrupp att få in i butikerna...
EDIT:
En gång har jag blivit riktigt jävla förbannad på en familjeparkering, Biltema där jag bodde tidigare har av någon anledning valt att sätta upp familjeparkering precis utanför ingången. Eftersom just Biltema är en sådan affär där det inte allt för sällan handlas relativt stora och klumpiga saker som folk inte orkar släpa tio meter extra så är den parkeringen ALLTID full, och det är ytterst jävla sällan det är barnstolar i de bilarna som står där.
Nåja. Jag parkerar där när jag har båda ungarna i dubbelvagn - ett jävla monster som knappt går in i kombin ihopfälld, känns som den är sju meter bred - och går in och handlar vad jag nu skulle ha. Kommer tillbaka ut, och då har någon tomte ställt sig bokstavligt talat 5 centimeter ifrån bakänden på min bil med sin jävla XC90 (Familjepakeringen är alltså i "dubbelrader").
Det innebär att det är helt omöjligt för mig att få in något i bakluckan - Jag kan knappt öppna den - Och framförallt inte Monster Behemot Vagnjävel 9000. Precis när jag svurit en lång fin ramsa som äldsta ungen upprepade i månader så kommer ägaren till XC90n ut, med en sådan där lastvagn full med isolering, och börjar lasta in. Då har han fällt alla säten i bilen och vinklat fram höger framsäte så långt det går, så familjen har han antingen lagt i utrymmet för reservhjulet under lastgolvet i bak, eller så är han bara en rövhatt som skiter i att det är familjeparkering.
Jag konfronterar Herr Rövhatt relativt lugnt, och frågar varför han står där han gör, då det är väldigt tydligt uppmärkt med familjeparkering och jag nu inte kommer in i bakluckan för att lasta in barnvagnen. Han svarar - jag parafraserar nu - "Och vad är du för jävla parkeringsvakt, håll käften och sköt ditt eget din idiot".
Här någonstans brinner det för mig, jag hade inte haft några problem alls med en halvhjärtad ursäkt och "Oj, ja, men du jag backar en meter, jag ska bara lasta in det här!". Så efter att jag svarat honom vad jag tycker om hans parkering, hans bil, hans isolering, hans liv i allmänhet och förklarat att jag tänker lasta in vagnen med hans bil som stöd om han inte flyttar på sig jävligt omgående så blir han helt tyst, innan han får fram ett "Förlåt då..." med allmänt ledsen ton innan han kliver in och backar ut sin bil.
Överreagerade jag? Jo. Tyckte jag lite synd om den här killen i efterhand? Kanske. Men satan vad less jag var... Och lite roligt är det i efterhand att han gick från skitkaxig till helt förstummad på en minut...
Haha power to you!
