Abort - Är ni för eller emot?

Ja, jag är för eller mot abort.

Självklart för, men inte längre än halvvägs eller nåt sånt. Abort ska absolut inte tillåtas för att barnet har fel kön t.ex.

Givetvis för abort.

Jag är för den ofödda invididens rätt till liv, är väl en av de få här på swec. Jag anser inte att man har rätt att döda levande mänskliga individer.

För övrigt så kommer väl även denna tråd leda till samma sak som alla andra dessa aborttrådar, dvs ingen ändrar sig genom vanlig argumentation. Detta av att abortfrågan rör etik/moral som sen mynnar ut i vad man har för människosyn och världsbild mm.

Jag tycker frågan är lite mer komplicerad än för och emot, då även vid vilken ålder spelar in. Enligt svensk lagstiftning är det t.ex. en förmildrande omständighet om modern väljer att döda barnet strax efter den är född.
Barnadråp: http://sv.wikipedia.org/wiki/Barnadr%C3%A5p

Sedan varför är just födseln så speciell? Vissa individer kommer inte heller ut den naturliga vägen. (kejsarsnitt)

Min åsikt kring abort och även det mesta är att vi skall lagstifta efter att försöka få det samhället som vi anser är det bästa, när folk struntar i att skydda sig så får vi anpassa rättsväsendet därefter.
Hade folk däremot varit mindre sexuella så skulle vi kunna ha högre krav på abort.

Nackdelen med abort (generellt) är att man kan döda enligt min definition människoliv, och varför man nu skall bry sig om dessa är att det leder till ett samhälle som vi tycker är bra. Tar vi sverige så tillåter vi till vecka 18 ( i normalfall) där man kan diskutera om det är ett människoliv. Precis som man kan kalla folk som masturberar för mördare.
Eller folk som inte tar vara på sin fertilitet till fullo, tänk hur många liv jag hade kunnat skapat under dessa åren? Man kan resonera till absurdum.

Så mitt svar blir kortfattat att abortlagarna som sagt bör återspegla samhället och anpassas för att vi får vad vi tycker är det bästa av det hela. Vi skulle kunna ha abort lagligt tills innan förlossningen som i vissa länder, men jag tror inte detta blir bra. Likaså med att ha för hårda regler.

Sedan att kvinnan bär kroppen och bör få göra vad hon vill med sin kropp, så håller jag med så länge som man inte ser fostret som en enskild individ. Och när gör man det... Ja det bestämmer samhället.

Fullt medhåll. Dock är jag ändå för abort av realpolitiska anledningar. Jag är helt enkelt osäker om abort strider mot mina grundvärderingar, så jag går här helt och hållet på magkänsla i den här frågan - att kunna göra en abort är också en frihet (i stilen rätt till liv), och jag vill inte neka den friheten mina vänner och bekanta.

För abort. Anser att det är individens rätt att bestämma över sin egna kropp

Om någon annan på något sätt dödar ett foster mot moderns vilja, skall denna person då kunna straffas för mord av fostret? Misshandel av modern är ju självklart.
Jag tycker detta hör ihop med rätten till abort, antagligen ser man ett foster till en viss ålder som en individ med rättigheter eller så ser man inte den som det.

Detta gör frågeställningen för mig mer komplicerad. En person som medvetet dödar ett foster i vecka 18 för en kvinna, skall inte enligt mig smita undan med bara misshandel av kvinnan.

Ja fostermord var inte dumt. Det blir då lite som med husdjur, ägaren av dessa har rätt att avliva den eller be någon annan göra det enligt svensk lag. Men ingen annan har rätt till det.
Där man då inte se till djurets rättigheter, utan att ägaren mister något. Detsamma med foster, man tänker inte på fostrets rättighet utan hur modern förlorar något.

Jag är för obligatorisk abort innan 23 veckan.

Jag är för, av två skäl:

1) I början av graviditeten är det inte frågan om en tänkande varelse utan snarare om några hopklumpade celler som växer. Det kallas inte ens foster förrän efter vecka 10 (innan dess heter det embryo). Jag tycker inte man kan jämställa en tidig abort med mord. Något som håller på att utvecklas till en människa är inte nödvändigtvis en människa. Självklart blir det mer problematiskt ju längre graviditeten fortskrider, men jag har inte kompetens nog att avgöra om nuvarande regler (vecka 18) är rimliga eller inte. Utgår ifrån att de är det.

2) Alternativet till fri abort är illegal abort. Sådant förekom förr i världen (och än idag) och involverar ofta smala metallföremål, olika sorters gifter, medicinmän med tvivelaktiga kunskaper osv. Komplikationer efter misslyckade aborter är en av de vanligaste dödsorsakerna för unga kvinnor i vissa länder. Det är absolut ingenting jag vill veta av. Om abort är en svår fråga etiskt sett, så är den busenkel i praktiken.

Tycker man skall införa någon slags "körkort" för att få lov och skaffa barn eller som man måste genomgå när man skaffat (ta något eller några prov). Finns så många dåliga föräldrar

Givetvis bör en person inte kunna åka fast för "fostermord" - det hade varit att ge ett "universellt" värde till fostret, något som bara blir geggigt.

Däremot bör personen kunna straffas: för att döden av fostret innebär psykiska påfrestningar för ägaren av fostret.

Förövrigt är trådens frågeställning lite smådum. Frågan som bör ställas är givetvis "Är du för rätten till abort?", en fråga separat från "Är du för abort?".

Jag själv skulle helst se att mängden aborter minskar, varför jag inte riktigt kan se mig som "för abort": eftersom en abort väldigt ofta innebär psykiska problem och skadar modern (i varierande grad) så är det såklart att föredra att människor använder kondomer istället för aborter som främsta medel för att undvika barn. Jag stödjer däremot helhjärtat rätten till abort. Abort är att föredra framför ett oönskat barn, men preventivmedel är att föredra framför abort. Däremot betyder det såklart inte att jag stödjer konservativa grupper som ofta vädjar om att "minska abortantalen", något som oftast bara är en dåligt förklädd täckmantel för kristen galenskap.

En betydligt mer intressant diskussion (som varit uppe någon gång tidigare här, för något år eller två sedan?) är vart gränsen ska dras.
Då jag själv inte anser att foster har några "universella rättigheter" så anser jag att det är helt upp till föräldrarna. Ångrar föräldrarna sig i den åttonde månaden är det deras val om de ska föda barnet eller inte; inte statens. I de fall då föräldrarna är oense om fostret bör få utvecklas till ett barn eller inte så blir saker däremot betydligt krångligare.

Kortfattat så anser jag att det rimligaste är att den som håller i fostret slutligen är den som får bestämma, men de andra parterna måste ha en möjlighet att avbryta sitt engagemang till barnet (men då i rimlig tid, dvs. inget "Du, jag ångrar mig, jag vill inte ha barn!" från den som inte håller i fostret i åttonde månaden).

Ajdå, stackars människor som socialen inte gillar...

Nej, det hade varit orimligt. Det är inte långt från ett "barnkörkort" tills det att 10% är permanent förbjudna att skaffa barn för att de har fel politiska åsikter/sexuella läggningar. Det börjar med att förbjuda nazister och pedofiler, sedan blir det hårdrockare och transvestiter... och sen går det utför. Usch.

Staten är inkapabel till att få en sådan oerhörd makt. Det hade varit omöjligt att införa ett "barnkörkort" utan att det slutar med att Mona Sahlin och Mohamed Omar är de som bestämmer vilka det är som ska få barn i Sverige.