Juridisk hjälp, köp av lägenhet, betala hur mycket?

Se där, jag svarade på din fråga trots att du ignorerade min. Låt höra vad du har att säga nu: motivera varför dottern och pojkvännen ska betala allt när det är föräldrarna som står som slutgiltiga ägare när allt (eller bara hälften) är avbetalt?

Fullt rimligt. De äger bostadsrätten och ska bära kostnaden för sin investering. Varför de investerar har ingen bäring på investeringen och dess finansiering. Det är ett felslut att grumla ihop rollerna och det är det som ger upphov till diskussionen. Vill de ha betalt för allt vad investeringen kostar så bör de successivt och regelbundet skriva över allt större del av lägenheten till dottern och pojkvännen allt eftersom de senare betalar för den.

Se där, jag svarade på din fråga trots att du ignorerade min. Låt höra vad du har att säga nu: motivera varför dottern och pojkvännen ska betala allt när det är föräldrarna som står som slutgiltiga ägare när allt (eller bara hälften) är avbetalt?

Somliga är vi som inte tycker man behöver gå med vinst på sina närstående, det räcker ju med att de går +/- 0. Jag vet inte hur du får det till att bli välgörenhet för hundratusentals kronor om det enda de skulle göra är att inte gå med vinst.

Jag skulle defenitivt inte suga ut från mitt egna barn och dess respektive för att tjäna några tusenlappar i månaden. Om man låter dem behålla dessa tusenlappar blir det avsevärt lättare för dem att köpa eget boende inom några år. Låt dem betala de faktiska kostnaderna, man behöver inte lägga på en fin marginal på det.

Jag måste läsa inlägget igen antar jag. Dom la väl aldrig på nån marginal?

Är det amorteringen du syftar på?
Så föräldrarna ska få en påtvingad merkostnad i form av sparande för att vara snälla? Dessa pengar blir ju låsta i lägenheten, pengar dom istället lan köpa en ny iphone eller tanka bilen med bensin för.

En annan intressant sak är ju, vad händer om dom nu (förvisso föga troligt men ändå) en dag säljer lägenheten med förlust? Ska ts och flickvännen täcka den risken?

Skickades från m.sweclockers.com

Oj, favorit i repris: jag har generellt låg tolerans för att diskutera med folk som som ifrågasätter andras intelligens när de själva har svårt att ta till sig vederbörandes argument, så låt detta bli min slutreplik: jo tack, jag förstår skillnaden mycket väl (jag äger en snart avbetalad bostadsrätt sen 23 år). Räntan är kostnaden till banken för att få köpa och är således kopplad till köpet och ägandet, inte till nyttjandet. Således är ägandet av största relevans när vi diskuterar räntebetalningarna. Kan du svara på frågan nu? Och flika gärna in vad du anser att ränta är. Jag har ju redan deklarerat att detta är min slutreplik så nu får du chansen att vika ut dig utan risk för mothugg. Folk hålla en anständig nivå bara, är du snäll.

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev på SweC men måste bara få flika in några rader.

Jag anser:

Ägarna betalar räntan och amorteringen på lånet, inget snack!
Skulle ALDRIG kräva att min sambo skulle betala räntan för något hon inte äger, det är ju bara sunt förnuft. De som betalar räntan och amorteringen skall ta del av ägandet/vinsten, punkt slut!

Ex:
Föräldrar lånar 1.8M
Tjejen lägger ut 200.000:- i insats.
Lägenheten kostar 2M.
Tjejen och killen delar LIKA på hyra, ränta samt amortering (alla avgifter) och föräldrarna betalar 0 (noll).

Sedan säljs lägenheten säljs för 2.6M...

*Säg att de amorterat 200.000 tillsammans (100k var).
*Föräldrarna får tillbaka 1.6M (då 200.000 redan är betalat)
- OBS du MÅSTE ha SOLKLARA papper på varenda krona som betalats in.
*Tjejen får tillbaka sin insats på 200.000:- samt hälften av det som är kvar av vinsten
*Killen (du) får tillbaka hälften av vinsten

Notis: Vill föräldrarna ha betalt kan både tjejen och killen betala en avgift (anser att det är moralisk fel men men) som "tack"
Om sedan tjejens föräldrar väljer att ge tillbaka dem till tjejen är skit samma.

Vinst och ägandet skall delas lika om ränta/amortering betalas lika INGET SNACK om saken!

Vill föräldrarna tjäna pengar så betalar de räntan och amortering!
Vill tjejen tjäna pengar så betalar hon räntan och amortering!

Jämförelser med hyresrätter är rent skitsnack!
Bor man i en hyresrätt har man rättigheter att bo kvar (om man nu inte missköter sig). Dvs hyresvärden kan inte komma och sparka ut en en lördagsmorgon kl 8.20. Detta kan dock föräldrarna alt tjejen göra i detta fallet.

Vissa tycker att föräldrarna skall ta ut en "vinst" för detta. Visst det är upp till alla men då skall villkoren vara lika. Killen (du) blir ju direkt tvingat att ingå ett jä..gt dåligt avtal då du inte har andra alternativ? Jag menar vad skall han (du) gör? Bli särbo? Göra slut?

Vill föräldrarna bara vara "snälla föräldrar" och hjälpa sitt bar och dennes partner så skall de inte tjäna pengar.

Litar föräldrarna/tjejen inte på killen (dig) så skall:
1.Du inte stå som ägare.
2.Ett samboavtal skall skapas (du skall vara skriven på adressen).
3.Du inte betala ränta, amortering eller andra investeringskostnader i lägenheten.
4. Vill de ta ut en avgift av dig så skall det vara tydligt på papper och vad den "går till". Detta skal dock INTE blandas ihop med att du skall vara med och betala räntor/amorteringar osv utan papper!!! Anser dock att det är fel att göra på detta sätt med tanke på att ni ska bli sambos!

Finns ingen vettig partner som skulle kräva detta av sin sambo!

Så konkret tips till trådskaparen:
*Ingå INGA avtal om du inte känner det helt till freds med avtalen.
*Rådfråga jurist (riktig utbildad sådan), även om det kostar dig någon/några tusenlappar.
*ALLA papper som skrivs skall bevittnas och skrivas under av jurist (brukar kosta några tusenlappar och delas lika av er)

Återigen detta anser jag inte är ett normalt beteende i ett förhållande. Det vill att du skall vara med och betala för något som du aldrig kommer äga och som de kan ta bort nyttjanderätten till när som helst utan garantier! Detta kommer bara skapa oro och osämja inom förhållandet och kommer INTE leta till något bra. Föräldrarna i detta fallet verkar ju dock bry sig mer om pengarna.

Återigen till alla som förespråkar föräldrarnas rätt att gå med vinst; ni verkar inte riktigt veta vad ni själva menar...
Menar ni att föräldrarna skall tjäna pengar för att de tar en risk? Eller skall de tjäna pengar bara för de kan?

För att helt eliminera risken att de skall förlora pengar så är det precis som jag skrev ovan.
1. Lägenheten skrivs INTE på killen.
2. Samboavtal inrättas (för utan samboavtal så kan mycket ändras. ex när/om de får barn osv),
3. ÄGAREN betalar ränta + amortering.
4. Om avgift skall tas ut så skall det finnas papper på avgiften och vad den avser.

Det är en oerhörd skillnad på att betala en avgift för en viss sak (nyttjande) och att betala för någon annans lån/amortering/ägande!

Om du resonerar likadant vid bilköp så får du gärna köpa en bil som jag får full utnyttjanderätt till om jag bara betalar driftskostnaden (bensinen), gärna en ny fin sportbil.

Det som är problemet i ditt resonemang är att du anser att föräldrarna har en vilja att äga en lägenhet utan att nyttja den (av vilken anledning?). De köper ju en lägenhet åt sin dotter som hon ska kunna nyttja, det är bara därför de köper den.

Föräldrarna vill/kan inte gå med ekonomisk förlust för denna välmenande tjänst. De vill inte att killen (som inte investerar ett öre i affären) ska kunna kräva halva lägenheten dagen den säljs (vilket han annars eventuellt har möjlighet att göra pga. sambolagen), därför de underliga villkoren (de har konstiga tankar...).

Jag tycker inte att det är fair att han ska vara med och betala på amortering, men räntan tycker jag självklart att han ska betala på.

I min värld så balanseras föräldrarnas risk upp med möjligheten att göra en bra affär. I övrigt underhåller lägenheten sig själv (ekonomiskt alltså).

Om du resonerar likadant vid bilköp så får du gärna köpa en bil som jag får full utnyttjanderätt till om jag bara betalar driftskostnaden (bensinen), gärna en ny fin sportbil.

Hennes mor sa förut att det skulle anlitas jurist för detta men ångrade sig sen för hon anser det är för dyrt.
Jag ska nog spara ihop själv till jurist så man får det gjort.

Vi kan börja med att amortering inte är en kostnad, så det blir fel att se den som sådan. Om de inte har tillräckligt med kontantinsats för att få lånet amorteringsfritt antar jag att de får ta en del av de pengar de sparar varje månad till amorteringen. Detta kostar dem endast avkastning på sparpengarna vilket inte är så galet mycket men man kan tänka sig att man kan ta betalt för detta om man verkligen vill gå +/- 0.

Vad som händer vid eventuellt värdeförändring kan de ju göra upp sinsemellan, jag har hört om lösningar allt från att barnen tar över lägenhet för inköpsvärdet (i vissa fall + en avkastning) när de får ekonomin för det till att föräldrarna tar all vinst. Beroende på den lösningen så ser man ju vad som händer vid en förlust.

Nu slits ju inte en lägenhet på samma sätt som en bil. I så fall skulle äldre lägenheter kostat kaffepengar.
Samt driftkostnader innebär service, olja, lampor, försäkring, slitage/skador, skatt och däck.

Ska han betala räntan, hur blir det då vid rörlig ränta? Ena månaden 4000 kr, andra månaden 6000 kr?

Är inte en amortering en kostnad? Vad är det då? Pengarna som ska betala amorteringen måste ju komma nånstans ifrån?
Eller du kanske tror dom kommer från "kontokortet" eller "bankomaten"?

Om person X har en inkomst på 15 000:- netto per månad och sen skaffar sig ett lån med en amortering på 3000:- i månaden så kommer ju 3000 av dessa 15 000 gå till att trycka in i lånet/amorteringen.

Anta att person X redan använder samtliga 15 000 varje månad ("ta en del av dom pengar de sparar varje månad", fin verklighet du lever i om alla du känner sparar pengar varje månad? skulle säga att ungefär 2 av 5 jag känner har råd att spara ö h t, den gamla "one paycheck from beeing homeless"), då måste ju personen i fråga dra ner på nån annan utgift för att istället betala amorteringen, eller hur?

Och "om" inte tillräckligt med kontantinsats, återigen, vad för verklighet lever du i?
Amortering är ner till 75% om jag inte minns fel, så på 1.8 mill lån som TS sa, räknar vi baklänges och utgår från 15% kontantinsats så har vi runt 2,1 mill i pris, att då kontantinsatsa 25% skulle ge ungefär 525 tusen. Tror du det är vanligt att det är många som sitter på en halv mille i pengar att dega som kontantinsats på en lägenhet #2?

Nä, jag står fast vid att man ska vara sjukt nöjd och tacksam om någon annan besparar en tiden det tar att samla ihop 15% till insatsen på en lägenhet för 2.1 mill.
Som sagt, min lösning är att TS fixar kontantinsatsen och köper en egen lägenhet och amorterar av till sig själv istället.
Eller tar ett förstahandskontrakt och degar en hyra till en traditionell hyresvärd.

http://nyhetsrum.lansforsakringar.se/2014/02/11/2-000-kr-per-...
2000-3000 är genomsnittligt sparande enligt den där (orkar inte gräva mer men låter rimligt)
15% på 2,1 mill är ungefär 300kakor., så på 2.5 k i månaden (la mig i mitten) så är det 120 månader, så efter 10 år har genomsnittssparararen råd till insatsen.... Sen har vi lite avkastning på dom stålarna så eventuellt lite snabbare, men i Stockholm har vi ju en värdeökning på lägenheterna som är bananas så risken är att det 10 år senare behövs 600 kakor

Jag är uppvuxen i Stockholm, bor och jobbar här. Har mängder av vänner som har diverse olika lösningar.
Många är 30+ och bor fortfarande i andrahand. Andra har fått hjälp av sina föräldrar med en kontantinsats, men då är det absolut vanligaste att dom istället "amorterar" av den till föräldrarna med ett par tusen i månaden. Mao har dom ränta+amortering+"insatsamortering" varje månad.

Att då få möjligheten att bo för så lite som 4000:- i månaden är ju helt magiskt! 4000! Det om något ger ju utan problem utrymme för att börja spara undan till en egen insats.
Jag har ju som sagt vänner som sitter och pröjsar 10-15kakor i andrahandshyra..... Dom skulle ju alltså kunna peta undan uppemot 11k i månaden i sparande i TS situation!

Jasså du tycker att pengar som amorteras är förbrukade? Posten amortering är om något en utgift.

Jag antar att om föräldrarna tar lån för att köpa en till fastighet så har de ekonomin för detta. Att inte ha marginal för att klara de kostnader och utgifter som kommer med att äga boendet skulle vara högst oansvarigt och inget jag tänker anta att de flesta vuxna människor sysslar med.

Med de flesta jag växte upp/pluggade med så skulle det nog inte varit några problem nej. Det handlar nog om att de som ens har möjlighet att köpa till sina barn har bättre ekonomi. Jag tror inte de som är gamla nog att ha vuxna barn men ändå inte lyckats spara pengar kommer köpa lägenhet till barnen för 2 miljoner. Kan säga att mina föräldrar inte skulle kunnat köpa en lägenhet till mig för 2 miljoner bara sådär (trots väldigt bra inkomster totalt), jag fick hjälp men det var något avsevärt billigare jag fick hjälp till. Kan föräldrarna köpa en sådan lägenhet bör vi kunna anta att de har det rätt gott ställt då det ändå finns mycket billigare lägenheter att köpa om boendesituationen var akut.

Ja självklart skall man vara tacksam, det betyder dock inte att man skall gå med på vilken ekonomiskt uppgörelse som helst. Genomsnittsföräldern köper som sagt förmodligen inte en lägenhet till sina barn, vi kan nog anta att de som gör det tillhör det skiktet vad gäller inkomst/tillgångar.

Ja det upplägget vet jag andra som kört också innan de blev klara i skolan. Skillnaden där är att barnen har stått som ägare på lägenheten. Äger du lägenheten skall du självklart amortera ned lånet. Det är ju det som är hela idén, den som äger tillgången skall på något sätt betala av den.

Jag tycker inte det är så magiskt att halva boendekostnaden är 4000 kr/månad, Det är rätt mycket för att dela på en etta i förorten. "Min" del av min och min frus större lägenhet i stan är som sagt mindre än det.

Okey, sorry. Utgift då. Tomato tomato. Jag är ingen ekonom.
Vad jag ändå menar på är att pengarna måste ju finnas. Man binder ju dessa pengar i lägenheten, och pengarna får man ju inte (förhoppningsvis) tillbaka förens den dagen man säljer.
Det är ju svårt att betala hyran eller köpa ett SL-kort för pengarna man amorterat in i lägenheten.
Bygger som sagt på dina antaganden om att dom är ekonomiskt välbärgade. Det kanske just inte är det dom är, och därför behöver ha in amorteringen från sina hyresgäster?

Jag skulle säga att ungefär 50% av dom jag vet om som köpt/köper lägenhet skulle ligga risigt till om/när räntorna börjar stiga.
Vet många många många fall där t ex föräldrar eller andra gått i borgen för att öht få igenom lånen.
Även fall där andra hjälpt till att belåna till dessa horribla insatser, så flera jag känner sitter på närmre 100% belåningsgrad.
Den dagen räntorna stiger och dom kommer behöva betala full ränta på även insatsen (även detta är vanligt, t ex föräldrar som sitter på ett övervärde i sin lägenhet lånar 500kakor till insats åt barnet, som sen betalar räntekostnaden på det lånet... stiger sen räntan så kommer bankens kalkyl att ha havererat eftersom barnet nu måste betala nya räntan på 85% av sitt egna lån + på resterande 15% på insatsen via föräldrarna)

Jag håller med dig, _jag_ hade aldrig tagit den risken. Men det är ju därför jag sitter fast (och antagligen kommer förbli fast) i en hyresrätt.

Jadu, får väl säga grattis! Ålder på er? Misstänker att ni knappast köpte lägenheten i år? Går inte att jämföra idag med ens för 3-4 år sen, priserna har ju stigit horribelt senaste 10 åren.
Skulle du haft råd att köpa den lägenheten till marknadspris och insats idag? Och i så fall hade det väl knappast kostat mindre än 8000:-?
Att sitta på större än en 1:a för mindre än 8000:- i månaden i stan kan ju enbart bero på en gammal investering.
Jag känner folk som köpte för 20 år sedan som idag sitter helt skuldfria och endast betalar föreningsavgiften på lägenheter som är värda allt från 5-10 mill.
Men som sagt, det är inte en rättvis jämförelse.

Sist men inte minst så har jag börjat tvivla på hur gamla siffror detta är.
Kör man låne-snurran på SBAB på 2,1 miljoner med 15% insats får man en månadskostnad på 4300:- med dagens sjukt låga räntor.
Så antar att TS siffror är en del gamla. Eller så fick föräldrarna en sjukt dålig deal.

Ägarna betalar räntan och amorteringen på lånet, inget snack!
Skulle ALDRIG kräva att min sambo skulle betala räntan för något hon inte äger, det är ju bara sunt förnuft. De som betalar räntan och amorteringen skall ta del av ägandet/vinsten, punkt slut!

Jämförelser med hyresrätter är rent skitsnack!
Bor man i en hyresrätt har man rättigheter att bo kvar (om man nu inte missköter sig). Dvs hyresvärden kan inte komma och sparka ut en en lördagsmorgon kl 8.20. Detta kan dock föräldrarna alt tjejen göra i detta fallet.

Vissa tycker att föräldrarna skall ta ut en "vinst" för detta. Visst det är upp till alla men då skall villkoren vara lika. Killen (du) blir ju direkt tvingat att ingå ett jä..gt dåligt avtal då du inte har andra alternativ? Jag menar vad skall han (du) gör? Bli särbo? Göra slut?

Vill föräldrarna bara vara "snälla föräldrar" och hjälpa sitt bar och dennes partner så skall de inte tjäna pengar.

Återigen till alla som förespråkar föräldrarnas rätt att gå med vinst; ni verkar inte riktigt veta vad ni själva menar...
Menar ni att föräldrarna skall tjäna pengar för att de tar en risk? Eller skall de tjäna pengar bara för de kan?