Jag vet inte hur du kommit fram till detta. Jag har väldigt sällan haft en månad, utan oftast tre månaders uppsägningstid från start.
Varför får man inte ha åsikten att en tillsvidareanställning med tre månaders uppsägningstid är en nackdel? Nu har jag precis signat upp på ett nytt jobb med tre månaders uppsägningstid. Jag bad inte om provanställning eftersom jag har varit anställd på detta bolag tidigare och vet hur det är. Annars skulle jag gjort det. På min nuvarande tjänst som jag håller på att avsluta så hade jag två månaders uppsägningstid. Det har varit drägligt, men helt onödigt med så mycket tid. Någon ny person som ska ta över mina grejer finns inte. Jag hade lätt kunnat sluta efter en månad och lämna över till mina kolleger så som nu har fått ske ändå.
Finns i mina ögon ingen fördel med en lång uppsägningstid.
För mig handlar provanställning om att jag inte är säker på att jag kan avgöra om ett företag är en bra arbetsgivare innan jag skriver på. Jag är inte orolig för att företaget ska säga upp mig inom provanställningen. Jag är väl medveten om kostnaden för att anställa och vet att de arbetsgivare jag rör mig bland inte skulle säga upp någon lättvindigt.
Jag jobbar inom IT, och jag kan se att det finns brist på kompetent folk. Vill man kunna anställa någon så måste man ro i hamn processen på någon vecka. Det finns inte alltid tid att göra den screening som man vill. Jag uppfattar att vi som rör oss inom denna bransch vill ha snabba ryck. Vill man att arbetsgivaren ska fatta snabba beslut så får man kanske också vara med och dela risken tänker jag. Det gör att fler arbetsgivare vågar skynda på sina rekryteringar.