386-processorn fyller 40

Första versionen av Pentium, P5, kom som 60 eller 66 MHz och blev tillgängliga mars 1993, 486 DX4-100 kom ett år senare i mars 1994. Där var det precis som du säger att många spel gick lika snabbt eller snabbare på en 486 DX4-100 än på en Pentium P5 p.g.a. högre klockfrekvens, samt att äldre speltitlar inte drog nytta av de extra instruktioner som fanns i Pentium. Detta samtidigt som en Pentium kostade betydligt mer, samt att P5:orna snabbt blev kända för sina värmeproblem och senare FDIV-buggen som gjorde att de räknade l-i-t-e fel.

Efterföljaren Pentium P54C, som inledningsvis kom i klockfrekvenserna 90 eller 100 MHz (senare även 75 och 120 MHz), var däremot mycket snabbare än alla 486:or. Ett kort tag fortsatte prisskillnaden att vara en anledning att köpa en 486 DX4-100, men sen tog det mindre än fem år innan klockfrekvenserna hade tiodubblats, för redan 25/10 1999 släpptes Pentium III 1000 MHz. Skulle spontant säga att de åren innehöll det största prestandalyftet under hela x86-tiden.

Du och jag var nog ganska exakt likadana här.
Bytte ut min Amiga 500+ mot en 1200 med hårddisk. Visade sig inte så värst lyckat så jag fick spara ihop till en dx2 66 ja med. Dock med ISA grafikkort i form av trident 8900 vilket var extremt segt.
Suktade efter ett VLB kort men köpte aldrig ett.
Men handen på hjärtat PCI till 486 var väl ganska överdrivet i de flesta fall?

Nja, Intel hade modeller för Pentium och Pentium Overdrive där vissa modeller hade fläkt som inte var tredjeparts.

https://cpumuseum.jimdofree.com/museum/intel/pentium-overdriv...

Så lite tidigare än PentiumII.

Däremot så satte man själv fläkt på vissa överklockade DX4:or etc för att inte få dem att gå sönder.

Tvivlar på att det överhuvudtaget existerade några 486-moderkort med PCI-platser före 1995, bl.a. då jag själv köpte just en 486 DX4-100 år 1995 där ”uppgraderingen” på grafiksidan bestod i att ISA-kortet som var inkluderat i bygget byttes mot ett VLB-kort. VLB var en utökning av ISA, så efter ISA-kontakten satt den PCI-liknande VLB-kontakten.

Den första datorn jag kom i kontakt med som hade PCI-platser var den P133:a jag uppgraderade till från min 486:a, men sen dröjde det ju inte många år innan AGP dök upp och alla skulle ha det istället, trots att nyttan med AGP över PCI egentligen var extremt begränsad vad jag kan minnas. 🙃

AMD fattade galoppen lite tidigare än Intel och printade det t.o.m. på processorn:

Men det var ju i princip praxis med kylflänsar på snabbare 386'or och det flesta 486'or.
Med inga hade en fläkt vad jag vet, det kom med Pentium.
Vi får ju komma ihåg att ingen 486'a drog mer än 10 watt och de flesta under 5
Första pentium tog ju ett skutt upp till 15 watt, men den körde ju på 5 volt till skillnad från de senare 486'ornas 3v.

Ingen DX4 gick köra utan kylfläns och fläkt, oavsett klockning tyvärr. Sen undrar jag om du kommer ihåg rätt, för den lilla klockning som gick att göra påverkade även busshastigheten på alla kort som satt i datorn, vilka tenderade att få problem tämligen omgående. Vill minnas att jag fick upp busshastigheten till 40 MHz, vilket resulterade i 120 MHz, vid vilka datorn var tämligen instabil och i princip inte gick att använda.

Många samtida CPU:er började för övrigt skriva ut att fläns/fläkt/kylpasta behövdes, direkt på ovansidan för att det var såpass nytt då.

386DX var första x86:an med kylflänsbehov enligt diverse källor jag googlade ikväll, men kan inte komma på att jag sett annat än vissa sentida DX2-66 med kylfläns. Alla 486SX var t.ex. utan kylflänsar, och fanns inte heller de nästan diagonalt placerade hålen i moderkortet för att skruva dit en fläns.

Lite oklart vad du menar med tanke på att du själv postade en bild på en AMD DX4 som uttryckligen skriver att fläkt behövs.

Jag hade en DX4-100, den blev så varm att det började lukta bränt damm efter drygt tio sekunder utan kylfläns, varpå jag antagligen räddade datorn genom att rycka ut strömkabeln. Den effekten är på en så liten yta att maxtemperaturen kislet tål nås på väldigt kort tid, oavsett om det ”bara” är 5W.

Jag skrev ursprungligen bara grunden till inlägget, men bad sedan ChatGPT fylla på med mer teknisk information – alltså mer ”kött på benen”. ( Inlägger nedan är gjord enligt samma prinpicpe )

Historien stämmer. Det finns till och med en dokumentärserie på Netflix som beskriver hur Compaq lyckades bygga den första IBM-kompatibla 386-datorn

Det ska dock nämnas att PC-kloner existerade redan innan 386-eran. Redan under 8088- och 286-tiden dök flera tillverkare upp som byggde datorer kring Intels processorer och ISA-bussen (Industry Standard Architecture). Compaq blev dock först med en äkta 32-bitars PC-kompatibel plattform baserad på Intel 80386 – något som IBM själva dröjde med att leverera.

Sedan hade Sverige sin egen 186-era, då statliga Televerket med flera byggde den totalt förfloppade skoldatorn Compis – vars ”Delete”-tangent hette Utplåna.

Under samma period började IBM:s PS/2-plattform marknadsföras som efterföljaren till PC/AT. PS/2 introducerade Micro Channel Architecture (MCA), en ny bussdesign med 32-bitars bandbredd, förbättrad busmastering och automatisk konfiguration via s.k. “Programmable Option Select” (POS). Tyvärr var MCA strikt patentbelagd och licensierad, vilket gjorde att andra tillverkare inte kunde bygga kompatibla system utan att betala licensavgifter. Det gick rakt emot den öppna, modulära modellen som gjort PC-arkitekturen framgångsrik.

Som motreaktion utvecklade konkurrenterna – bl.a. Compaq, HP och AST – den öppna EISA-bussen (Extended Industry Standard Architecture), som var bakåtkompatibel med ISA men utökad till 32 bitar, med stöd för fler DMA-kanaler, fler avbrottslinjer och högre datahastighet.

Jag hade själv en 386-maskin med EISA-buss, och den representerade tydligt den tekniska riktning som industrin valde – öppna standarder, kompatibilitet och innovation utan licenshinder**. IBM:s MCA, trots sina tekniska fördelar, blev en återvändsgränd.

Det här var startskottet för det som i praktiken gjorde IBM-klonen till den verkliga standarden, och inte IBM själv.

Jag både minns den här tiden och pysslar med liknande nästan dagligen
Ända upp till P3'or kunde kördas utan annan fläkt än chassiventilationen, kolla bara på de stora OEM'erna vid den här tiden typ Dell och Compaq.
Och det var inte helt ovanligt att tidiga pentiums (60/66MHz) levererades fläktlösa, dock med en kylfläns som hade luftflöde via chassit.
Se på den normala placeringen av CPU'er på AT moderkort, precis som med ATX så är det av en anledning

Vi får även komma ihåg att CPU fläktar inte sågs som något bra vid den här tiden, även om vi såklart accepterade att dom var nödvändiga.
Lite samma sak hände några år senare när grafikkorten kröp uppåt i effektförbrukning och krävde aktiv kylning.

Och hål runt sockeln för kylarmontering är en Socket A/Socket 423 grej, d.v.s. senare Athlon och Pentium 4.
Tidiga socklar hade ofta inte ens öglor för att kroka fast en kylare utan man krokade den runt chippet eller helt enkelt limmade fast den.
Tror att Socket 4 (Pentium) var först med öglor som standard.

Fast vi entusiaster insåg ju snabbt betydelsen av svalare kisel.
Även 286'or kunde ses med små flänsar monterade
På den tiden fick vi gå 3 mil uppförsbacke i snöoväder för att hämta en 21MHz kristall så att 8086'an blev snabbare! (yells at cloud).

Älskar Halt and Catch Fire!
Men rekar Silicon Cowboys istället om man vill grotta ner sig i PC'ns historia.

Jo min Intel 486 DX4 100 var bestyckad med en kylare och fläkt. Medans cpun jag uppgraderade från inte hade varken kylfläns eller fläkt,
och det var en Intel 486 DX2 50 mhz cpu

Det kanske var Silicon Cowboy jag såg, men det fanns en bok som hette Vandringen är målet. Den skrevs innan Jobs gjorde sin comeback till Apple ([https://www.bokborsen.se/view/Young-Jeffrey-S-Johansson/Steve...](https://www.bokborsen.se/view/Young-Jeffrey-S-Johansson/Steve...)).

Den tog upp det här med Compaq. Inget ont om Jobs, men just den boken ger en ögonblicksbild (1989) innan han gjorde sin comeback. Nyare böcker och filmer om Jobs har kanske putsat på en del.

Har fortfarande en 386SX som används i retrohörnan. (286 och 486 med)
SX är inget monster direkt men lite kul kan man ha med den.

Familjen hade en 386 dator på 90 talet som mamma fått från jobbet, Den hamnade efter en uppgradering till en pentium 133mhz dator i barnrummet. Så spelade mycket jazz jackrabbit i slowmotion på den.
Men det var inte förrän typ 2004 när vi fick bredband som jag började intressera mig för datorhårdvara, eftersom jag då fick tillgång till en massa "gratis" spel som jag ville kunna köra.

Det kom väl först med i80486 och en del 386 derivat från Cyrix och AMD med fabriksmonterade kylflänsar, dom senare hade då dom flesta 486 instruktioner men passade i senare 386 socklar.

Edit:
Försökte hitta någon av dom gamla anekdoterna från AMD och Cyrix med kylfläns...
Å till slut hittade jag denna som sätts i 386 sockel.

Cache kom på en del 386-moderkort, å dom kostade därefter

Som på detta Asus kort där man ser 10-st statiska ram i socklar under CPU och sockel för 80387 MPU

Senare så hamnade en tillverkare (PC-Chip) i riktigt blåsväder då dom sålde moderkort både med och utan cache.
Dom utan cache fick istället dummy chip, då det var enklare att montera tomma chip än att ställa om tillverkningslinjen.

Någon i distributionsled såg möjligheten till snabba pengar och märkte om låda och moderkort, modifierade bios. Så att även dom utan cache föreföll ha cache...

Men tycker nog inte så synd om PC-Chip ändå, då deras moderkort hade andra brister som dåliga socklar för minnesmoduler och instickskort.

Ja min första riktiga PC(hade commodore 64 innan)var just en 386 med turbo knapp, minns inte hur snabb den var men det var inte den snabbaste och då gällde dos men fick senare windows 3.11 till den.

Ja lådorna förr var inte de bästa, jag byggde in en dator i tv bänken hemma, det var också en väldigt slö maskin och att få bilden att visas på tvn var en helt annan historia på den tiden. Men då var det coolt att kunan se datorn på tvn, istället för sin lilla 13 tummare så kunde man se den på sin gigantiska 32 tummare

Detta blev ju också starten för Microsofts storhetstid.
IBM ägde rättigheterna på MS-DOS men kontraktet var skrivit så att det bara gällde IBM hårdvara.
När sedan klonerna började dyka upp så insåg MS att de var fria att sälja MS-DOS till klonerna.

Fanns ju många kloner i början men p.g.a. MS-DOS var så uselt så hoppade många program direkt ned i BIOS, så BIOS kompatibilitet blev viktigt.
Jobbade på en firma som hade en PC klon som använde 80 spårs disketter när det bara vad 40 spårs på IBM PC.
Var ett helvete att lura alla kopieringsskydd så att programmen kunde köras. Blev mycket lättare når IBM AT kom med 80 spårs.
Vi körde Concurrent PC DOS, 4 program kunde man ha igång samtidigt och sedan två terminaler över serie portarna.

Jo vi hade en Compaq PIII 500 MHz hemma på den tiden som hade en gigantisk fläns som fläkten baktill i desktopchassit passerade luft över, liksom t.ex. vissa Dell-modeller med Pentium II hade sin kyltunnel, vilket mest sannolikt berodde på att de hade resurser att utveckla sin kyllösning. Tredjepartsgrejer hade fläkten skruvad på kylflänsen redan på DX4-tiden (bl.a. den jag köpte).

Har tyvärr inte kvar några Pentium eller Pentium II, däremot har jag eventuellt sparat kylaren jag använde. Det var också någon tredjepartsgrej i extruderad alu-profil med två 40 mm (?) fläktar skruvade på.

Jo det meningslösa hålet på sidopanelen är fortfarande kvar många år efter att den idiotin försvann.

Det enda jag minns är att folk klagade på de pyttesmå högvarviga fläktar eller radialfläktar/blower-kylare som fanns på grafikkorten i början av 3D-kortseran, vilket bl.a. Nvidia drev med sig själva om i efterhand.

Ja precis, jag kom ihåg fel baserat på en gammal kylfläns jag hade en minnesbild av. Socket 423 var den första som verkar haft hål i moderkortet för att montera kylaren.

Alla Pentium P5 och framåt på Socket 4/5/7 hade dock hakarna på sockeln. Pentium II med Slot 1 hade fyra genomgående hål runt processorn, där kylflänsen hade pinnar som fördes igenom och sen hölls fast med en bladfjäder på "framsidan" med hologram-klistermärket. Socket 370 hade något bredare klackar som var annorlunda positionerade jämfört med tidigare socklar.

Klackarna för att sätta en bygel som håller kylflänsen fanns redan på Socket 3, på 486-tiden.

Exempel här:
https://theretroweb.com/motherboards/s/pcchips-m921-486

Wikipedias artikel om Socket 3 visar en annan revision där klackarna inte finns på sockeln, men där en outline för samma klackar sitter screentryckt på moderkortet:
https://en.wikipedia.org/wiki/Socket_3

Byta klockkristall var före min tid, aldrig hört om såna stora steg dock, men konstaterade även på Wikipedia att jag helt förträngt att det överhuvudtaget släpptes några över 12,5 MHz. Apropå fästa kylflänsar så hade jag en tub som innehöll något slags mellanting mellan klister och kylpasta, som var avsett för att klistra fast kylflänsar... klistrade bl.a. fast kylflänsar till några tidiga grafikkort med den smeten.

Är det något du känner igen att du har använt?

5 ¼"-disketter var ett jävla härke. Jag fick låna en Ericsson Step One – den hade MS-DOS 1.1 som standard. Men jag gillade aldrig GW-BASIC, utan fastnade för GFA-BASIC som dessutom gick att kompilera.

Ja du har helt rätt att man klockade bussen då vilket klockade upp ISA:n och allt annat man hade, men det gick, skrämde upp min till 120Mhz också och det rullade fint minns jag. Hade säkert en bra sample då. Men allt krävde extra kylning då propparna redan då gick varma, och propparna då hade inga skydd mot överhettning (något jag upptäckte när jag drog loss kylflänsen på min DX2:a och den poffade till med en lite rökpuff efter några sekunder). Grillade min AthlonXP på samma sätt också, men där hade snäppet på processor-sockeln till kylflänsen gått av och fått hela fläktpaketet att lossna.

Däremot så körde jag min DX4:a stock utan fläkt, dock med stor kylfläns. Intel sålde DX2:or och DX4:or med kylfläns men utan fläkt då (har kvar originallådor från dessa), däremot Overdrive-propparna kom alltid med fläkt, men de var speciella också och gick med högre spänning osv.

Kan absolut ha fel, men jag och kompisen har tydliga minnen kring hur imponerade vi blev av den högre FPS vi fick efter att FPUn installerades. Men visst, kanske berodde skillnaden på något annat.

Någon med en 386/387 kanske kan testa? Min äldsta är en 486DX.

Vet inte om det går att stänga av FPU tillfälligt på en sån. Nån som vet? (Har inte googlat saken ..)

Jag misstänker att det var något av enpansionskorten, snarare än CPU:n, som begränsade. Hade för lite kunskaper på den tiden för att komma vidare hur som helst. Jag tror att det var så att moderkortet klarade att ändra busshastigheten i steg om 1 MHz, vill också minnas att det gick att göra direkt i BIOS, istället för med byglar på moderkortet som var det vanliga annars. Jag har för mig att jag fick någon lägre överklockning att att funka, typ 36 MHz busshastighet, men att jag inte märkte någon skillnad i de "tungdrivna" spel jag spelade (t.ex. Descent) då och därför snart återgick till standardklockningen.

Jag byggde/uppgraderade någon AMD-burk åt en kompis på den tiden, men tyvärr hade jag inte räknat moderkortsdistanserna i det gamla chassit, som hade en extra som inte tillhörde AT-standarden, så jag eldade upp moderkortet när vi skulle starta upp den för första gången. 🤥

Det var mycket man lärde sig på kort tid där, helt enkelt. 😅

Min första dator var ett riktigt billigt skräpbygge sålt av ett företag som hette TD Consall (resterna av bolaget heter numera Errantis Nordica AB, samma organisationsnummer, verkar ha lagt ner datorverksamheten 2007), så det är väl lite därför jag aldrig kände behovet av att spara den på den tiden när det begav sig, utan var snarare skönt att bli av med skräpet då.

Jag hittade kvittot för många år sedan när jag gick igenom gamla pärmar:

Står "Kylfläns 486 DX2-66" där som en post, men det stämde inte med verkligheten, alternativt så levererade de även DX2-66:or med en fläktförsedd kylfläns.

Nostalgi helt klart. Jag körde min DX4:a ett bra tag, funkade bra med överklockningen när jag körde Lightwave och Imagine på den tiden för mina 3D-renderingar. Sedan blev det en P60 som tvärdog med öppen låga när fläkten från den gick sönder, det var då jag undrade varför processorerna inte hade skydd för överhettning... nåt som jag tror inte vi fick se förrän Athlon64-tiden eller nåt. Minns inte om Intel eller AMD var först med tempskydd.

Jag körde 486:an i en moddad Victor-dator (Victor V386A ursprungligen där jag med dremeln kapade ut hål för att få plats med en 486-bräda (inte AT-standard)) och det höll sig tills jag köpte Pentium 60'n. När den sedan dog så blev det en uppgradering till en ny AT-låda med ett Shuttle-moderkort (Shuttle HOT-555) och Pentium 120MHz.

När det gäller 386:an så gick jag igenom ett par iterationer. Victor V386A (den ovannämnda) som hade en 386DX-16 som sedan blev uppgraderad till en 386DX-33), körde en Victor V386MX med en DX-25:a med matteprocessor (i387). Körde ett tag också med en överklockad 386DX-33 som rullade i 45MHz eller nåt vilket var en bedrift då heh. Många av datorerna hade jag hittat i en datorskrot från ett företag någon km från jag bodde och skruvade ihop delar tills jag fick nåt att funka. Sedan fick den 386:an genomleva många tekniska genombrott: Första CD-ROM:en (Creative Labs 6x CD-ROM), första ljudkortet (Media Vision Thunderboard, sedan SB16, sedan AWE32), första grafikkortet som klarade mer än 256 färger (Trident (minns ej modell) (lödde på extra minneskaplar jag hade slaktat från ett liknande kort jag hittade på skroten). V386MX:en körde också ett Adaptec SCSI-kort för en HP SureStore 4020i CD-brännare som hängde utanför. Och datorn hade också en QIC-80-bandare för hela 80MB lagring.

Jäklar var datorer var spännande då. Och varje uppgradering var ju en enorm prestandaökning och ny teknik samtidigt.

Fina minnen.

Har kvar alla mina processorer iaf, från första i8086:an till de nyaste processorerna jag sitter på nu, allt är en del av min CPU-samling lol.