Följdverkningarna av coronapandemins utbrott är tydliga inom många sektorer och då kanske främst elektronik. Mest uppmärksamhet riktas mot halvledarindustrin som inte har nog med kapacitet för att mätta världens kretsbehov. Själva kretsarna är dock bara en av många komponenter som krävs för att bygga en färdig produkt.

Till följd av nedstängningar i Malaysia och Indonesien har tillgången på passiva komponenter som kondensatorer och resistorer försämrats kraftigt. Nu tornas fler moln upp på himlen då företag tvingats att stänga ned sina fabriker i Kina, som på senare tid kraftigt stramat åt sina utsläppsnormer. Syftet är att minska landets klimatpåverkan och smog i storstäderna.

Till följd av detta har plötsliga strömavbrott och även fabriksstopp på uppmaning av lokalregeringar skett i åtminstone fem provinser. Enligt nyhetsbyrån Associated Press har flera underleverantörer och tillverkare åt Apple påverkats. Reuters rapporterar i bredare termer om taiwanesiska tillverkningsjätten Hon Hai Precision Industry, mera känt som Foxconn, och Digitimes skriver om att tillverkare av mönster-/kretskort (PCB) såsom Unimicron påverkas.

Nedstängningarna har i de flesta fallen pågått under några dagar. Medan vissa företag tar detta med ro och har lyckats anpassa sig är det svårare för andra, som redan ligger efter i sina orderböcker. Det finns även företag som lyckats hålla igång produktionen genom att förlägga tillverkningen nattetid då belastningen på elsystemen inte är lika hög.

Undantag från de hårda elransoneringarna gäller bland annat kretstillverkare som Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) och United Microelectronics Corp (UMC). Att tillverka kretsar är en process som tar uppemot tre månader och ett stopp i elförsörjning kan i värsta fall leda till att hela partier måste kasseras.

Inom Kinas åtgärder för att minska klimatavtrycket har alla provinser egna delmål och årliga kvoter, som hos flera provinser till stor del förbrukades under årets första hälft för att möta den höga globala efterfrågan på produkter. Därtill är Kina i dagsläget världens största brännare av kol och förlitar sig till stor del på kolkraft, där priserna på kol är på uppgång. I provinser som håller sig inom sina kvoter ligger problemet istället att elproducenter dragit ned på produktionen, då regeringen begränsar deras möjligheter att lägga över kostnaderna på konsumenter.

Kina är världens största brännare av kol och byggde under år 2020 ett kolkraftverk i veckan. Nyligen gick Kinas president Xi Jinping ut med att landet ska sluta finansiera ny kolkraft utomlands, men planerar fortsatt hundratals nya anläggningar i Kina. Landets utsläpp av koldioxid ska nå sin kulmen år 2030 och planen är att bli klimatneutralt 2060.

Mer läsning: