Inlägg

Tänker inte försöka (så hårt att) frälsa dig, men "alla dessa kommandon" är färre än en handfull för att börja använda Vim. Det är inte någon raketforskning direkt ...
'i' (insert) för att börja editera där du står, Esc för att lämna insert mode
:w för att skriva (write) till disk
:q för att avsluta (quit)
Du kan till och med slå ihop de två sista till :wq för att göra de två i ett svep.

Skitsvårt, eller hur?
Ungefär lika svårt som att lära sig Ctrl+S och Ctrl+Q, eller var det Alt+F4 i just det här programmet? Var det Ctrl+F eller F3 för att söka? Varje program kommer med kortkommandon man behöver lära sig (fråga lämplig 80+:are om hur intuitivt det kan vara ...) och ju fler man lär sig desto kraftfullare blir ens användning givetvis.

Som en sidonot, mest för att illustrera varför jag gör 99% av mina filediteringar i Vim (övriga 1% är huvudsakligen i VSCode med Vim-bindings ):
Om jag vill skriva in något sist på en rad i en fil så tycker jag att "A" (två simultana knapptryck som ligger där mina fingrar redan är) är betydligt smidigare än att leta upp end End-tangent som i bästa fall sitter där den brukar (vilket inte är fallet för det mesta då den återfinns på tre olika ställen på jobbet, hemma och på laptopen), eller att flytta ena handen till musen och göra en precisionsinsats för att börja skriva, bara för att ta ett litet exempel.
Är dessa små optimeringar så viktiga om man editerar någon enstaka fil om dagen? Absolut inte. Men då mitt jobb till stor del handlar om justeringar i en uppsjö av filer varje dag och där merparten av mitt jobb sker i terminalen (för det är smidigast) så är varje förflyttning av musen ett störande moment som bryter mitt flow.
Därav att min arbetsmaskin (och hemmaburken för den delen) kör en tile:ande fönsterhanterare, att jag har ett 20-tal terminalfönster uppe vid varje given stund, och att jag inte längre har musarm.

Passar det alla? Givetvis inte, men ge ett alternativ en chans ett par dagar innan du avfärdar det som "känns inte så enkelt". Vad är det värsta som kan hända? Att du slösar bort 15 sekunder av ditt liv per fil några gånger eller att du hittar något nytt du gillar?

Det ser alldeles utmärkt ut. Ansible och Puppet är de stora i sammanhanget när det kommer till konfigurationsmanagering. Katalogtjänster, ja där är det Active Directory som oftast är det man dras med på enterprisenivå eftersom, well ... Windows. För småskaliga miljöer - för hemmabruk exempelvis - kan man dock med fördel dra upp en FreeIPA på en pissepaus.

Att skjuta ut applikationer och sköta patchning är inte heller det något problem, och det finns givetvis åtskilliga varianter på hur man hanterar det baserat på behoven.

Jag jobbar själv mot ett företag med tiotusentals anställda med just detta, så ja ... Verktygen finns, användarna finns, men se mitt föregående inlägg om vad jag upplever står i vägen.

Windows lever absolut på lånad tid, men de har lånat mycket tid, har en rejäl skvätt kvar och har fortfarande god kredit.

Jag har jobbat med att utveckla och drifta linuxplattformar (en stor del av det som desktop-os) i snart åtta år och är det något jag är säker på så är det att Windows sitter säkert i båten under överskådlig framtid.

Wall-of-text-rant-varning, tl;dr i botten.

De första styrkor många ser med Linux är även dess svagheter ute i arbetslivet - valfrihet i gränssnitt och FOSS är kalas för hemmapularen, men ska man ta det till en enterprisenivå så fungerar det inte att supportera femtioelva desktop-environments och att bara erbjuda mjukvaror som förvisso är kompetenta på hemmanivå, men undermåliga i en professionell miljö.
Dessutom finns det en stor anledning till att man väljer jättarnas proprietära och svindyra lösningar - man vill kunna ha någon att ställa krav på och ställa till svars när det inte fungerar.

Det finns på pappret tre linuxdistributioner på enterprisenivå - RedHat, Ubuntu och SuSE (den sistnämnda är ett dåligt skämt och inget jag skulle vilja sätta i drift i större skala, men det är en annan historia) - och det vi ser när det kommer till just vad som är supporterat är att det är ett tämligen begränsat system som exkluderar den här valfriheten vi gärna tänker på som fördelarna med en linux-desktop.

Men visst finns det ett alternativ, man anställer en egen driftenhet med linuxkompetens! Problemet är då att resten av IT-miljön troligen är såpass nischad med fokus på Windows att det kommer att vara ett rent helvete att skohorna in linuxprocesser i det hela, och snart ser några pappersvändare att det här med Linux absolut inte var gratis och dessutom verkar ju allt gå så mycket långsammare (om man bortser från de tiotusentals timmar som lagts ner på att bygga den Windows-leverans man redan har). Att man dessutom inte kan använda <infoga nischad proprietär mjukvara här> är ju fullständigt bananas!

Windows är nischat för kontorsarbete på ett sätt som valfri linuxdist inte är. Hemanvändarna är inte en nämnvärd fokusgrupp, det är ett nödvändigt ont för att alla ska "kunna" Windows och således behålla de stora lukrativa supportavtalen med företagen, och så länge de är störst där så kommer de stora enterprisemjukvaruutvecklarna inte att lägga ner nämnvärd kraft på att leverera sin mjukvara annat än till Windows (och i vissa nischade branscher, MacOS), och så håller Microsoft sig fortsatt störst.

Inte heller kommer Linux att vinna över hemanvändarna så länge det är ett jäkla otyg med de mest fundamentala saker ...
Jag har använt Linux i varierande omfattning sedan 2012 och jobbat med det sedan 2017, men likväl när jag skulle köra in Ubuntu på desktop:en här hemma för någon vecka sedan, ja då tog det mig en halvtimme att reda ut varför nvidiadrivarna inte spelade boll med mig - fet chans att lilla Lisa skulle reda ut det innan hon gett upp och installerat Windows igen.
DaVinci Resolve visade sig inte stödja grundläggande codecs på Linux, att använda systemkameran som webbkamera är allt annat än trivialt tydligen, och andra småsaker sådär som kommer att avskräcka migranter om de råkar välja fel dist (om det ens finns en "rätt" dist).
Den här typen av problem går ofta att lösa i en enterprisemiljö, men det skrämmer iväg hemanvändare.

Visst, det är i det närmaste trivialt att göra en linuxinstallation idag, men det är inte alltid trivialt att få en fullt fungerande desktop om man råkar ha lite för nischade behov.

Kan SteamOS vara en väg mot att slå undan "alla kan Windows"?
Ja, kanske ... men högst osannolikt. Det är inte spelplattformar som eftersöks på kontoren, det är en supporterad plattform som snabbt kan sättas i drift (eller helst redan är i drift, be that on-prem eller i molnet) och där majoriteten av verksamhetens behov kan uppfyllas, och ärligt talat är en fönsterhanterare sällan alltför olik en annan ...

Lite löst sammanhängande, avkortat och inte direkt korrekturläst raljerande från mig, men ja ...
TL;DR:
Linux skulle utan tvekan kunna utgöra grunden för en plattform att ersätta Windows med i alla led - men då behöver vi ha en nischad desktop-dist med enterprisesupport och stöd av det från (nästan) alla mjukvaruleverantörer på enterprisenivå, som dessutom fyller behoven (och helst även ett upplevt behov som Windows inte uppfyller) för en majoritet av de hemanvändare som finns kvar, och det kommer inte att hända inom överskådlig framtid, tyvärr.

Jag hoppas givetvis att jag har jättefel och att 2026 kommer att vara the year of the Linux desktop! Let's make it happen!

Kan inte säga att jag saknar några enskilda tjänster sådär, men jag saknar den övergripande attityd som (åtminstone skenbart) styrde internettjänster för 20+ år sedan.

Då handlade utvecklingen av söktjänster om att möjliggöra för användaren att hitta vad den sökte. Chattar handlade huvudsakligen om att möjliggöra kommunikation mellan människor, communities var grundade i att kunna samlas kring ett intresse även utan att behöva reducera det fysiska avståndet mellan varandra, webbutiker var ett frontendalternativ för handel där användaren antogs vara en aktiv part och leta upp det den var ute efter, och så vidare.

Nu handlar allting om marknadsandelar för att sälja reklamplats och användardata, eller (i bästa fall) att merförsälja produkter med hög marginal (eller ännu hellre, luft).

Visst, lite nostalgiglasögon finns självklart med i matchen här, reklam har nästan alltid varit en viktig komponent för att finansiera lite större plattformar på nätet exempelvis, men den kommersiella webben som tog över efter att de tekniska svårigheterna var lösta är en dystopi och jag hoppas på att en revival av ett "lokalproducerat" (för att dra någon långsökt liknelse) internet kan ta fart när vi väl har fått nog av IT-jättarna.

Generellt skulle jag säga "så mellanmjölk det går". Är man ny i linuxvärlden bör man titta mot de stora och väldokumenterade distributionerna som riktar sig till kreti och pleti först och främst.
Ubuntu av lämplig smak, gärna LTS (22.04 alt. 24.04), Fedora (om man vill ha det nyaste lite oftare och kan stå ut med en in-place-uppgradering en eller helst två gånger om året), undvik alltför obskyra derivat av saker och ting. Det kommer att bespara dig en hel del huvudvärk (och möjligen ge dig viss annan om du har nischade behov) och öka chansen för att andra stött på samma problem som du.

https://www.amazon.se/dp/B003Y3S0U2
Sedan är det bara att köpa en rulle kabel i önskad färg och spec, https://www.amazon.se/dp/B0C6D2X7CK och https://www.amazon.se/dp/B09MGVV467 och sätta igång med hantverkandet. Vips har du kablar i den längd du behöver, av den spec du vill, och kostnaden insparad rätt så snart om du ska ha några stycken.

Man bör alltid vara orolig för sin data på molntjänster - det är en sund inställning. Sedan är det ju självklart en fråga om vad det är för data och hur orolig man bör vara för vad. Handlar det om halvtaskiga foton på lite ruiner från de senaste årens semestrar, ja då kanske man bara bör vara marginellt orolig för huruvida man kommer att komma åt den om <sätt in tidsram här>.

Riskanalys, kort och gott.