Qnap TS-409 Pro

Då skall vi titta närmare på hur man konfigurerar TS-409 Pro. Som tidigare nämnts är antalet funktioner väldigt stort och man når samtliga via webbgränssnittet. Som standard används port 8080 för webbgränssnittet men detta går att ändra om man önskar. Om man exempelvis skall komma åt webbgränssnittet via Internet finns det även en SSL-funktion så att informationen krypteras.

Totalt delas inställningarna in i sju kategorier: systeminställningar, nätverksinställningar, enhetskonfiguration, användarhantering, nätverksdelningskonfiguration, systemverktyg och systemloggar. Det finns även en steg för steg guide för de grundläggande inställningarna.

När man klickar på en kategori får man fram en meny till vänster där man har alla val i den menyn framför sig. På systeminställningsmenyn kan vi bland annat ställa in servernamn, datum och tid (och NTP-server ifall man vill synkronisera tiden via en sådan server) samt vilken typ av filnamnavkodning man vill använda. Vi får även konfigurera en SMTP-server som vi kan använda om vi vill skicka e-post när något hårdvarufel uppenbarar sig. Förutom menyerna till vänster finns det också en meny nästan längst upp till höger där man kan välja någon av de sju grundkategorierna.

Den andra kategorin heter nätverksinställningar. Av naturliga skäl är detta en stor kategori som har fjorton undermenyer. De mest grundläggande TCP/IP-inställningarna finns under första fliken där man kan ställa in IP-adress, gateway, DNS-servrar eller ställa in enheten att använda automatisk tilldelad IP-adress som kallas DHCP. Vi kan även aktivera Jumboramar (Jumbo Frames) med en MTU om 4074, 7418 eller 9000.

Under den andra fliken som heter Microsoft Networking kan man göra enheten till en medlem i en Active Directory-domän och ställa in till exempel arbetsgrupp för Windows-nätverk. Om man har äldre datorer med Windows 98 eller tidigare på nätverket kan man antingen starta en WINS-server eller skriva in en annan WINS-server på nätverket.

Går vi vidare kommer vi till fliken Apple Networking där man kan aktivera stöd för Appletalk om man planerar att ha Macintoshdatorer på nätverket. Fliken under heter NFS Service och här kan man aktivera TS-409:ans NFS-tjänst för att kunna begränsa åtkomsten mer på fildelningen.

Vidare finns fliken Web File Manager och på denna flik aktiverar man fildelningsfunktionen där användare kan komma åt filerna på NAS-servern via en webbläsare.

En viktig del av TS-409 Pro är självfallet FTP-funktionen. Under fliken FTP Service finns det en mängd inställningar för den inbyggda FTP-servern. Det skall dock noteras att man kan stänga av FTP-funktionen om man inte behöver den. Inställningarna är relativt kraftfulla och man kan exempelvis ställa in SSL/TLS-kryptering (Explicit) på servern. Det går även att göra enklare ändringar som att byta port och aktivera anonym inloggning.

Vill man använda NAS-enheten som en FTP-server utåt mot Internet går det bra att skriva in passiva (PASV) portar samt en extern IP-adress. Detta är en funktion som många FTP-mjukvaror saknar. Vi kan också ställa in det maximala antalet FTP-anslutningar och det maximala antalet anslutningar per klient. Önskar man inte belasta sin Internetuppkoppling så mycket går det att ställa in maximal uppladdning/nerladdningshastighet. Kort och gott är det en mycket konfigurerbar FTP-server som TS-409 Pro har.

Nästa flik heter Multimedia Station och här kan man aktivera två funktioner som heter Multimedia Station samt UPnp Mediaserver. Multimedia Station är ett webbgränssnitt med en egen adress på NAS-enheten. Går man in på denna adress kan man ladda upp bilder, filmer, musik och andra datafiler och på ett enkelt sätt kunna dela med sig av dem. Det är helt enkelt ett webbgränssnitt för utvalda filer.

Mediaservern är en mjukvarulösning som heter Twonky Media Server och är en extern del av webbgränssnittet. Via Universal Plug n' Play (UPnP) kan man dela ut filmer, bilder, internetradio och Internet-TV på nätverket till alla elektronikenheter som stödjer tekniken. Konfigurationen är kanske inte världens lättaste, men med en del pillande kan man skapa bra bibliotek för UPnP-enheter.

Nästa flik heter Itunes Service och är en inbyggd Itunes-server. Det finns inte så värst mycket inställningar förutom ett lösenord för att Itunes-klienter ska komma åt filerna.

Fliken efter är betydligt mer intressant och heter Download Station. Det är helt enkelt en integrerad Bittorrent-klient vilket många NAS-enheter saknar. Download Station har en egen adress på NAS-servern. Det har ett rätt lätt gränssnitt men de väsentligaste inställningarna som port, totala antalet anslutningar samt maximala upp- respektive nerladdningshastigheter. Vi upptäckte några småbuggar i Download Station men det är inget som påverkar grundfunktionen.

Under nästa flik finns det inställningar för den inbyggda webbservern. När man aktiverar den dyker det upp en extra mapp på NAS-enheten som heter Qweb där man helt enkelt placerar de filerna som man vill att användare skall kunna surfa på. Önskar man köra på en annan port än 80 kan man ändra detta.

Önskar man hantera filer på ett annat sätt har webbservern gränssnittet Joomla vilket tillåter en annan sorts hantering av bland annat filer. Joomla kräver dock att MySQL-servern är aktiverad.

Fliken efter webbservern är DDNS Service där DDNS står för dynamisk DNS. Har man en sådan tjänst (exempelvis dyndns) kan man skriva in uppgifterna här och sedan vidarebefordrar Qnap:en uppgifterna till tjänsten och man slipper gå in och ställa in rätt IP-adress till exempel.

Nästa flik är MySQL Server vilket krävs för att bland annat Joomla-tjänsten skall fungera. Man kan ställa in porten för mjukvaran och den sköts via Phpmyadmin.

System Port Management heter fliken efter MySQL Server och här ställer man helt enkelt in porten för webbgränssnittet för Qnap:en. Standard är 8080. Denna inställning ändrar även portar för bland annat Multimedia Station och Download Station.

Sist på nätverkskategorin har vi generell information om nätverket där man kan se aktuell IP-adress, standardgateway, MAC-adress och fildelningsinformation.

En viktig kategori i webbgränssnittet är Device Configuration. Det är här man hanterar hårddiskarna som sitter inuti TS-409 Pro. Den första fliken heter SATA Disk. Via denna flik kan man skapa, formatera eller ta bort partioner och RAID-arrayer. Vi har en översikt över de aktuella fysiska hårddiskarna som sitter i samt de logiska partionerna eller RAID-arrayer. Här kan man också göra en sökning efter dåliga sektorer på hårddiskar. Detta tar väldigt lång tid men ifall man misstänker att en hårddisk är på väg att gå sönder kan sökningen visa på hårdvarufel.

Qnap TS-409 Pro stödjer RAID0, 1, 5, 6 samt JBOD (Just a Bunch of Disks). Genom att trycka på knapparna kan man skapa en RAID-array (mer om detta senare i recensionen).

Nästa flik heter RAID Management Tool och är som det låter ungefär: en hanterare för RAID-arrays. Lite beroende på vilka RAID-nivåer man kör kan man lägga till hårddiskar, migrera från en RAID-nivå till en annan och konfigurera en extrahårddisk.

Fliken USB Disk innehåller inställningar för en ansluten USB-hårddisk. Man kan formatera externa hårddiskar med EXT3 eller FAT32 som filsystem. Det finns även information så som storlek på denna sida. Fliken USB Printer är helt enkelt en inställningssida för anslutna skrivare.

Kategori fyra heter User Management. Under den första fliken i denna kategori kan man lägga till och ta bort användare. När man skapar en ny användare kan man välja att tilldela denna användare en privat nätverksdelningsmapp som bara dyker upp för denna användare när han loggar in på servern. Man kan även tilldela en speciell grupp till en användare.

Nästa flik heter User Groups och här kan man skapa, ta bort eller redigera grupper. Likt användare kan man också skapa en fildelningsmapp för en specifik grupp. Det märks att enheten är företagsanpassad på detta sätt.

Sista fliken heter Quota och här reglerar man hur mycket utrymme användare ska få. Så värst mycket mer inställningar går inte att göra på denna flik och det är lite konstigt att man inte kan ge en specifik grupp en speciell utrymmeskvot till exempel.

Nästa kategori i ordningen heter Network Share Management och är den minsta kategorin med bara en flik. Det är dock en rätt viktig kategori där man skapar, tar bort eller redigerar nätverksmapparna på NAS-servern. När man skapar en mapp kan man välja på vilken diskvolym man ska placera den samt vilka som ska ha tillgång till den.

En av de största kategorierna i webbgränssnittet är System Tools. Den första fliken i denna kategori heter Alert Notification och här kan man skriva in sin e-postadress och få e-post om en hårddisk går sönder till exempel. Det finns tre nivåer av varningar där man kan få e-post vid varningar, kritiska problem eller inte alls. För att få denna funktion att fungera måste man dock konfigurera SMTP på webbgränssnittet.

Den andra fliken heter Restart/Shutdown och här finns det endast två knappar som man kan stänga av eller starta om enheten via gränssnittet.

Den tredje fliken heter Hardware Settings. Här kan man bland annat ställa in om hårddiskarna ska spinna ner om de inte används efter 5 minuter till 5 timmar. Man kan också ställa in att enheten skall varna via lysdioderna om hårdiskutrymmet når en viss nivå som man ställer in själv. Under denna flik finns det även inställningar för fläkten. Antingen kan man ställa in fläkten att gå på temperaturen i enheten, eller så ställer man in fläkten på lågt, medel eller högt varvantal.

Under UPS-fliken kan man göra inställningar om man har en UPS kopplad till enheten. Man kan själv ställa in hur länge enheten ska vara på om strömmen bryts. Det finns en testfunktion så att man kan testa huruvida UPS:en fungerar eller inte.

Under Hard Disk SMART-fliken kan man se all information som diskarna delar med sig av via SMART-tekniken (står för Self-Monitoring, Analysis, and Reporting Technology). Vi ser hårddiskens temperatur, kapacitet, firmwareversion och ATA-standard. Vi kan även se rådatan som SMART använder för att informera om en hårddisk är på väg att gå sönder. Detta är en mycket användbar och intressant funktion och vi har inte sett så detaljerad SMART-information på någon annan NAS-enhet.

Nästa flik heter System Update och här kan man uppdatera enheten med en ny mjukvaruversion. Det är smidigt att ha en sida för detta men enheten borde själv kunna kontakta Qnap här för att upptäcka om de fanns en uppdatering tillgänglig.

Fliken USB one touch copy backup är ungefär vad det låter. Denna knapp sitter längst till vänster på silverlisten på enhetens framsida, och genom denna sida kan man ställa in att enheten exempelvis ska kopiera allting på den anslutna USB-hårddisken till en lokal mapp, eller tvärtom. Vill man inte råka komma åt denna knapp kan man stänga av den.

Change Logo heter nästa flik och här kan man byta ut loggan på enheten. Det känns kanske inte som världens viktigaste funktion, men för de som orkar designa egna loggor i ett format om cirka 100x100 pixlar kan byta ut de flesta Qnap-loggorna i gränssnittet här.

Nästa flik kan vara viktig för de som vill göra säkerhetskopior på datan på enheten. Fliken heter pedagogiskt nog Back up to an external storage device. Här väljer man mappar på NAS-servern som man sedan kan göra säkerhetskopior på. Har man en USB-hårddisk ansluten hela tiden kan man dessutom schemalägga säkerhetskopieringar. Detta är en mycket smidig funktion som man bör utforska ytterligare om man vill ha datan helt säker.

Remote Replication gör att man kan kopiera inställningar, data, i princip allting från en annan NAS-server från samma serie, eller tvärtom. Har man redan en Qnap-NAS och köper en till kan denna funktion vara användbar.

Backup / Restore / Reset Settings heter nästa flik och här kan man till exempel spara ner alla inställningar som gjorts på NAS-enheten, eller återställa inställningarna till standard.

Vi går vidare i inställningarna och kommer till IP Filter där man kan specificera att utesluta enskilda IP-adresser eller hela nätverk från att ha åtkomst till NAS-enheten. Detta kan vara bra på ett större nätverk där en kontorsavdelning ska ha tillgång till enheten men inga andra.

En nackdel med NAS-enheter och Windows fildelningsprotokoll är att om man går in på en NAS-enhet och tar bort någonting så tas det bort permanent från enheten. Detta har Qnap löst med att skapa en nätverkspapperskorg där alla borttagna filer hamnar. Denna hittas under Network Recycle Bin-fliken. Det finns inte speciellt mycket inställningar på denna sida utan det handlar om att aktivera eller avaktivera funktionen.

Den sista fliken heter Remote Login och här kan man ställa in om att man vill att användare ska kunna logga in på enheten med Telnet eller SSH. Det går att ställa in specifika portar för dessa anslutningar.

Den sista kategorin i webbgränssnittet heter System Logs. Den första fliken System Event Logs visar de senaste 100 loggarna. Man kan dessutom sortera loggarna och se kategorierna information, varningar och fel separat.

Fliken System Connection Logs innehåller loggar från inloggningar och andra datorer som har använt resurserna. På bilden nedan syns en varningsbild längst till höger och då handlar det om en misslyckad inloggning via SSH. Loggarna visar inloggningar som inte lyckats vilket kan vara ett mycket bra sätt att hålla koll på vilka som försöker göra ändringar på enheten exempelvis.

Online Users-fliken visar vilka användare som är påloggade på ett eller annat sätt på NAS-servern. På bilden nedan ser vi att från vår klient använder vi Qweb-mappen, vi administrerar enheten via HTTP och är inloggade via SSH.

Sist i System Logs-kategorin har vi System Information vilket visar processoranvändning, minnesanvändning, skickade paket och temperaturerna på hårddiskarna. Här kan man även se hur länge Qnap:en varit igång.