Intressant det här med räckviddsångest och nutidens bilförare jämfört med hur det var förr. Jag är 40 år och på mina yngre dar så var ett 20-30 minuters stopp på macken själva höjdpunkten på en längre utflykt/bilresa.
Förutom en bensträckare och kanske snabb tankning så satte man sig ner i lugn takt, slängde i sig nån korv eller macka, kaffe och fika, tog en toapaus, smygrökte en eller två cigg (alltför nära macken) och sen färdades man vidare. Det var pauserna som var en del av tjusningen med att åka upp till Åre eller ner mot västkusten. Typ roadtrip-känsla. Tänk nu om vi fortfarande levde i dessa lugna och avslappnade tider. Då skulle ju en snabbladdning av elbilen på 30 minuter kännas som en belöning längst färden, eller iaf nånting man såg fram emot.
Längtar tillbaka. Allt blir inte bättre med tiden...