Test: Röstkommunikation

mumble.png

I detta deltest granskas främst mikrofonens karaktär. Ett testklipp med frasen "det här är ett mikrofontest" spelas in och analyseras i Adobe Audition. Programmet kan även generera ett spektrogram, vilket är en analysbild som visar vilka frekvenser signalen innehåller. X-axeln visar tid i sekunder och Y-axeln visar frekvens i hertz.

Corsair Vengeance 2000

corsair_v2000-mic-spectro.png

Det låter inte illa alls. Grundtonen, den lägsta frekvensen i en människoröst, finns klart representerad, vilket skänker värme och närhet till ljudet. Tittar man riktigt noga på spektrogrammet syns dock att signalen är skarpt filtrerad i diskantänden, vilket ger upphov till en något lågkvalitativ och “gammaldags” ljudbild. Som tur är lider inte en röstsignal särskilt mycket av den förlusten, förutom i de allra ljusaste s- och t-ljuden.

Med bra basåtergivning ökar dock risken för baspuffar (den ljusa vertikala "spiken" nere till höger i spektrogrammet) vilket kan låta störande för lyssnaren. Det avhjälps genom att sätta mikrofonen lite vid sidan av munnen.

En betydligt större risk är dock de knäppljud och artefakter som uppstår i den trådlösa överföringen. Dessa störningar kan naturligtvis variera beroende på omständigheter, men är ingenting som går att åtgärda när de väl börjar inträffa. En liten varning utfärdas, alltså.

Sett till funktionaliteten får Corsair en eloge för att ha anammat det jag personligen anser borde vara en standard inom headsetkonstruktion: mikrofonen inaktiveras när den fälls undan från munnen.

Qpad QH-90

qpad_qh90-mic-spectro.png

Här kommer Qpads första aber: mikrofonen. Ljudet är visserligen rikt på övertoner och diskant, men "kroppen" i ljudet är väldigt tunn och basen uteblir helt. Avsaknaden av grundton i rösten gör ljudet lite skränigt och vasst.

Här är det värt att nämna att detta utan tvekan är ett medvetet val. Överdriven bas i röstkommunikation medför en hel del problem, inte bara andningsmuller och "puffar", signalen kan också låta riktigt illa efter att den packas via de mer bandbreddseffektiva codec:arna i exempelvis Mumble och Skype.

Qpad går dock för långt. Det här är skränigare än det behöver vara och dessutom brummar Qpad mer än de andra mikrofonerna, trots en ganska välbyggd rigg som normalt inte har några problem med nätbrum eller surr.

Steelseries Siberia V2

steelseries_siberia_v2-mic_spectro.png

Det är ganska troligt att de flesta gamers redan vet hur Siberias mikrofon låter och då kommer det knappast som en överraskning att den är ganska otillfredsställande. Precis som Qpad QH-90 har man här valt att skära bort i stort sett all bas ur mikrofonen och även här blir det lite jobbigt att lyssna på i längden. Man finner sig oftast sänka volymen på den som talar och den löper då risken att bli överröstad av någon annan.

Logitech G35

logitech_g35-mic-spectro.png

I Logitechs fall här hörs istället ett exempel på vad som händer om man går för långt åt det andra hållet. Mikrofonen saknar både bas och diskant, och har i stället ett otydligt ljud enbart centrerat kring mellanregistret. Detta är självklart även ett problem när ljudet ska skäras och tärnas genom en Teamspeak-codec. En av mina samtalspartners ber mig ofta att upprepa vad jag säger. Trist.