Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.
För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 22 °C.
Den slutna vattenkylningslösningen på EVGA:s Hybrid-kort gör ett ypperligt jobb med att hålla temperaturerna nere. Under långtida belastning stabiliserar sig kortets grafikprocessor på 45 °C, vilket är en bra bit under de luftkylda varianterna av Geforce GTX 1080 Ti. Intressant nog ligger kortet endast marginellt över rumstemperatur vid vila, vilket kan ses som lite oroväckande sett till modellens ljudnivå vid detta scenario.
Vi passade även på att läsa av temperaturerna från modellens ICX-sensorer, och denna gång finns det trevligt nog även referenser från ett annat kort i form av den luftkylda FTW3-varianten. Som synes ligger både minneskretsarna och kortets VRM-del på riktigt pressade nivåer under belastning, där kopparinlägget som kopplar samman de förstnämnda med vattenblocket tycks göra ett bra jobb.
Ett område som kortet dessvärre inte briljerar i är ljudnivåerna, där den klumpiga fläktregleringen är att beskylla. Vid vila mäter vi upp fläktens hastighet till närmare 1 500 RPM, vilket känns onödigt högt och klart hörbart över systemets andra komponenter. Under belastning kliver varvtalet upp till cirka 2 000 RPM, något som resulterar i en ljudnivå en bra bit över partnertillverkarnas luftkylda varianter av Geforce GTX 1080 Ti.
Detta är tyvärr inget som går att åtgärda via egen fläktkurva i kortets mjukvara, då själva styrningen är låst till vattentemperaturen i kylblocket. Enda alternativet är att koppla fläkten till moderkortet och sköta styrningen därifrån, vilket känns som en väldigt klumpig lösning med tanke på alla temperatursensorer på kortet.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
När vi loggar kortets klockfrekvenser under långtida belastning syns en spikrak kurva för grafikprocessorn, där denna lägger sig på stabila 1 976 MHz.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster
Belastning | Total uteffekt | Aktiv uteffekt | Verkningsgrad |
|---|---|---|---|
1 % | 12 W | 24 W | 50 % |
2 % | 24 W | 36 W | 67 % |
3 % | 35 W | 50 W | 70 % |
5 % | 60 W | 76 W | 79 % |
10 % | 120 W | 138 W | 87 % |
15 % | 179 W | 203 W | 88 % |
20 % | 238 W | 265 W | 90 % |
25 % | 298 W | 330 W | 90 % |
För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.
Effektmässigt placerar sig EVGA:s Hybrid-kort bland de mer strömtörstiga Geforce GTX 1080 Ti-modellerna, men dock bättre till än sitt luftkylda FTW3-syskon. Det sistnämnda kan tillskrivas de pressade temperaturerna hos Hybrid-modellen, vilket oftast ger mindre strömläckage och därmed lägre effektuttag i slutändan.
