Cooltek CT 600
Nästa modell under luppen är Coolteks topmodell med 600 W.
I förpackningen hittar vi som väntat nätdel, nätsladd samt ett stort antal löstagbara kablar.
Utsidan känner vi igen från 500 W-modellen, skillnaderna är marginella.
Baksidan med dess kontakter och tillhörande instruktioner känns också igen.
Specifikationer
Egenskap | Värde |
|---|---|
Tillverkare | Cooltek |
Artikelnamn | CT 600, MC600BHE12 |
Vår kontakt | GTEK Distribution AB |
Tillverkarens garanti | 12 månader |
Storlek (H x B x D) | 86 x 150 x 140 mm |
Pris till slutkund (ca) | 1100 kr inkl. moms |
Fyra stycken 12 V-linor á 20 A ser imponerande ut. Men de kan som väntat inte belastas maximalt samtidigt (det skulle motsvara 960 W), men 44 A (530 W) är ändå mycket bra. Jämfört med lillebror är 3,3 V och 5 V specificerade lägre, men i praktiken ska inte det ställa till problem i en modern dator.
Precis som EPS12V-standarden rekommenderar används 12V3 till ATX-kontakten, medan 12V1 och 12V2 går till processorns 4+4-pins kontakt. 12V4 används till resten, inklusive PCIe-kontakter. Dock får man med en lös specialkabel som gör det möjligt att belasta 12V1 och 12V2 med en PCIe-kontakt, vilket starkt rekommenderas i SLI- och CrossFire-system.
Samtliga löstagbara kablar har svart kabelstrumpa och svarta kontakter. De här får man med:
1 st. 40 cm lång kabel med 20+4-pin ATX-kontakt
1 st. 45 cm lång kabel med 4+4-pin 12V-kontakt för CPU
1 st. kabel med 4+4-pin 12V-kontakt för CPU samt en 6-pins PCIe-kontakt
1 st. 70 cm lång kabel med två 6-pins PCIe-kontakter
1 st. 75 cm lång kabel med tre 4-pins kontakter
1 st. 75 cm lång kabel med två 4-pins kontakter och en floppykontakt
2 st. 65 cm långa kablar med två SATA-kontakter på varje
Insida
Öppnar vi nätdelen ser man släktdragen med 500 W-modellen. Men det finns många skillnader, speciellt tydliga på primärsidan. De fyra 12 V-spänningarna är tydligt utmärkta och separerade på kretskortet.
Fläkten är Papst 4412FGML, en kraftigare version av fläkten som sitter i 500 W-modellen. Även här är fläkten monterad med vibrationsdämpande gummiupphängning.
Testresultat
På grund av det EPS-lika upplägget på 12V1-12V4 redovisas spänningsvariationerna på 12V4 och 12V1.
Testlast | 12V4 | 12V1 | 5V | 3,3V | -12V | 5VSB |
|---|---|---|---|---|---|---|
100 W | 12,18 V | 12,21 V | 5,11 V | 3,31 V | -11,84 V | 5,11 V |
300 W | 12,15 V | 12,09 V | 5,06 V | 3,24 V | -12,13 V | 5,05 V |
500 W | 12,14 V | 12,02 V | 4,97 V | 3,18 V | -12,13 V | 4,94 V |
Testlast | Total uteffekt | Aktiv effekt | Verkningsgrad | Effektfaktor |
|---|---|---|---|---|
100 W | 102 W | 140 W | 73 % | 0,94 |
300 W | 302 W | 383 W | 79 % | 0,99 |
500 W | 501 W | 611 W | 82 % | 1,00 |
Stabiliteten på spänningen imponerar stort – nätdelen är under hög belastning bäst i test på det området! Som exempel avvek aldrig någon 12 V-linje mer än 2 % från sitt nominella värde. Det påståendet inkluderar en tuffare 600 W-belastning vi testade med totalt 39 A (468 W) på 12 V, en utmaning nätdelen klarade galant utan markant temperaturhöjning. Även verkningsgraden är god.
En titt på oscilloskopet avslöjar att denna modell arbetar med en något högre pulsbreddsfrekvens än sin lillebror. Rippel och brus var med god marginal inom tillåtna gränsvärden. På 12V mättes det upp till 40 mVt-t, på 3,3V och 5V var det 30 mVt-t.
Nätdelen var en av de med lägst ljudnivå i testet, men det märks att kylningen är dimensionerad för högre uteffekt än hos 500 W-modellen. På nära avstånd märkte vi att ljudnivån hos den senare var något lägre även om skillnaden var svår att detektera.
