Nätaggregat i mellanklassen

Många av våra läsare har troligen någon gång under sin livstid använt en processorkylare från koreanska Zalman. Det mångfasetterade bolaget började för ett par år sedan att erbjuda nätdelar. En av de senaste serierna går under namnet Z-Machine och det är 770 W-modellen vi tar en titt på här.

Bilden gör inte riktigt förpackningen rättvisa, då den verkligen är onödigt stor. Zalman gör oss uppmärksamma på SLI och 80 Plus Bronze-certifiering samt en något snålare garantitid på 3 år i jämförelse med många andra tillverkare.

Zalmans skapelse är en minst sagt rejäl pjäs, med ett ytterligare djup på 4 centimeter i jämförelse med standardmåtten. Fläkten är i storleksordningen 140 millimeter och flyttar den varma luften ut genom ventilationshålen på baksidan.

När vi vänder på enheten syns det att det handlar om en modulär modell. I övrigt är nätdelen helt sluten förutom tidigare nämnda ventilationshål i bakkant.

Anslutningarna för de löstagbara kablarna är uppdelade mellan PCI-express och övriga kontakter som SATA och 4-pin molex.

Specifikationer

På denna modell använder sig Zalman av fyra stycken 12 V-linor på 20 A vardera. De har även varit snälla nog att redovisa vilka kontakter som de olika linorna går till. 3,3 och 5 V-linorna landar på 30 A var.

De fasta kablarna är klädda i svart kabelstrumpa medan de modulära har ett gummiliknande plasthölje som ger dem ett väldigt exklusivt utseende. Nedan följer en lista på de olika kablarna och kontakter.

• 1 st. 45 cm lång kabel med 20+4-pin ATX-kontakt

• 1 st. 50 cm lång kabel med 4+4-pin 12V-kontakt för CPU

• 1 st. 50 cm lång kabel med en 6-pins PCIe-kontakt

• 1 st. 50 cm lång kabel med en 6+2-pins PCIe-kontakt

• 4 st. 50 cm långa kablar med tre SATA-kontakter på varje

• 2 st. 50 cm långa kablar med tre 4-pins kontakter på varje

• 1 st. 4-pins till floppykontakt-adapter

Det är svårt att inte känna sig snuvad på konfekten när endast två stycken PCI-express-kontakter finns att tillgå. Med tanke på priset som denna nätdel har borde man inte behöva ta till med egna adaptrar för att driva ett SLI-system. Pluspoäng får vi dock tilldela för det tilltagna antalet SATA-kontakter.

På insidan har Zalman valt att utnyttja utrymmet till bristningsgränsen. Stora koppar-kylflänsar i kombination med en rejäl heatpipe-lösning tar hand om värmen som alstras. På bilden syns även fyra stycken högintensiva lysdioder som ger ifrån sig ett kraftigt blått sken när enheten är igång. Huvudkondensatorerna kommer från japanska Nippon Chemi-Con.

Zalman använder inte helt oväntat sin egna fläkt till denna nätdel. Det är en kullagrad 140 millimeters-modell som är specificerad till 32 dBA vid högsta varvtalet 1740 rpm.

Testresultat

Zalman Z-Machine 770 W tog sig igenom de olika testlasterna utan några komplikationer.

Spänningar

Efter att ha mätt upp de olika spänningarna vid samtliga testlaster var det inga större differenser som upptäcktes. Samtliga spänningar låg stabilt och i rätt nivå.

Rippel

Modellen hanterar även rippel otroligt bra, med låga värden tvärs över samtliga testlaster. Speciellt imponerande är 3,3 och 5 V-linorna.

Verkningsgrad och effektfaktor

Nätdelen är certifierad för 80 Plus Bronze när det kommer till verkningsgrad och det är ganska exakt där den landar i våra mätningar, med en viss marginal uppåt.

Temperatur och fläkthastighet

Zalman har alltid haft låg ljudnivå som en av grundpelarna när de designar en produkt och visst lyckas de bra även denna gång. Först vid full belastning börjar fläktljudet bli irriterande och då finns det troligen andra fläktar i systemet som överröstar nätdelen.