Testpilot: Cooler Master Mastercase SL600M – stilfullt chassi med modulär design

Medföljande tillbehör består av en generös samling med blandade skruvar, en intern USB-kabel för anslutning av chassits fläktkontroll till moderkort, en putsduk och kabelsamlare.

Instruktionsboken består till största del av bilder, och är väldigt fåordig. Tack vare mängder av detaljerad grafik är det däremot inga problem att förstå sig på hur chassits modulära uppbyggnad fungerar.

Mastercase SL600M i sig är en ovanligt stilig produkt från Cooler Master, och känns exklusiv till både design och materialval. Framsida och topp består av en och en halv millimeter tjocka aluminiumpaneler som blästrats och anodiserats i en fräsch silvrig nyans, vilket bör passa in bland andra designfokuserade produkter på marknaden.

På högersidan syns en helt vanlig chassisida i tunn plåt, och på avstånd är det en snygg kontrast men kvalitetsmässigt känns det som denna hör hemma på ett betydligt billigare chassi. Någon ljudisolering i form av dämpmatta finns inte heller monterad, vare sig på sidoplåten eller i övrigt.

Baksidan av chassit har en klart annorlunda utformning än normalt och saknar såväl fläktplatser som hål för nätaggregat. Detta är första ledtråden om att något intressant har gjorts med den interna konstruktionen i SL600M.

I toppen syns väl tilltagna ventilationshål, i stommen av plast som håller aluminiumpanelerna på plats. Jag får intrycket av att detta är någon form av kompromiss för att få chassit att passa in i en väldigt sträng prisbild och jag hade gärna sett en mer påkostad lösning om än till ett högre pris, just för helhetskänslan av det yttre.

Ramen kring PCI-täckplåtarna är utrustad med en mängd tumskruvar och detta är för att hela konstruktionen är vridbar ett kvarts varv, vilket ger användaren hela nio vertikala platser för instickskort. Detta bör lösa ett återkommande problem med att vertikalt monterade grafikkort ofta placeras för nära en sidopanel och får begränsat luftflöde.

Längst ned på baksidan av chassit där jag i normala fall finner ett stort hål för nätdelsmontrering skymtas istället en kontakt av typen C14, och på andra sidan av denna löper en förlängningskabel hela vägen till nätaggregatet som i sin tur har förflyttats till fronten.

Takpanelen i aluminium vilar på toppen av ett underliggande nät och kan lyftas eller avlägsnas helt med ett lätt ryck i bakkant. Detta är tänkt att omvandla lådan från en diskret och tystlåten arbetsmaskin till en mer spelinriktad låda med högre luftflöde, i utbyte mot en något högre ljudnivå.

Med panelen borttagen kan jag inte undvika att se vissa likheter med Cooler Masters äldre Stacker 831 till utseendet. En rolig – om möjligen slumpmässig – hyllning till en omtyckt klassiker.

I botten finns ett tvådelat dammfilter som avlägsnas från bakkant av chassit, tämligen osmidigt om datorn står illa till, men klart bättre än att inte ha något filter överhuvudtaget. Och ett filter är välbehövligt då chassit har två enorma 200 mm-fläktar i underkant som riktar luftflödet i en så kallad skorstenseffekt från botten till toppen.

Frontpanelen av chassit är rikligt utrustad med anslutningar av alla sorter, med två USB 2.0, två 3.0 och en Type-C 3.1 utöver ljud. Kontakthusen är utrustade med rörelseaktiverad belysning där tanken är att användaren ska kunna ansluta kablar utan problem även i mörker, en klart underhållande finess som jag inte tidigare visste att jag behövde i mitt liv.

I fronten finns även en inkluderad fläktkontroll för PWM-kontroll i tre steg, med lägen i 100 procent, 75 procent samt 50 procent frekvens.

Insidan av chassit är lika omsorgsfullt minimalistisk som utsidan, där en upprätt täckpanel med ett stort Cooler Master-emblem döljer den bakomliggande nätdelsmonteringen. Hålen i plåten är monteringspunkter för 2,5-tumsenheter, för den som vill visa sin lagring för omvärlden.

De vackra aluminiumpanelerna är dessvärre begränsade till utsidan av chassit, och resterande stommen är helt konstruerad i svartlackerad stål.

I toppen finns en monteringsplåt för fläktar och upp till två 200 mm, två 140 mm eller tre stycken 120 mm kan monteras på ovansidan. I bakkant syns en av fyra monteringsplattor med en mängd hålbilder för smidig installation av allt från 3,5-tumenhet till vattenpump och reservoar.

På andra sidan av moderkortsplåten finner jag en mycket ordnad layout där det finns gott om hål för kabeldragning. I framkant finns en djup ränna med inbyggda kabelsamlare som övergår till ett betydligt smalare utrymme mellan moderkortsplåt och chassisida. Här rör det sig om ungefär 20 mm utrymme på det smalaste stället och ställer höga krav på kabeldragningen.

I mitten av plåten syns även den inkluderade fläktkontrollern, med fyra anslutningar för fläktar.

Insidan av aluminumpanelerna är uppstöttad av en plastram och fäster i chassistommen med hjälp av plastclips, tre på varje sida av respektive panel. Detta ger en förhållandevis dämpad montering jämfört med mekanisk låsning av metall, men är stundvis också krångligt att få på plats. Detta då det inte är ovanligt att någon av hakarna inte riktigt vill låsa på plats.