År 2020 blev startskottet för Intels återkomst på grafikkortsmarknaden efter 22 års frånvaro. Först ut var Iris Xe Max, en liten grafikkrets vars specifikationer är praktiskt taget exakt samma som den integrerade grafikdelen i processorfamiljen Tiger Lake. Kretsen används även i fyrdubbel uppsättning i H3C XG310, ett grafikkort ämnat för servrar och molnspelande.

Hitintills har det uteslutande handlat om arkitekturen Xe-LP (Low Power), där fokus i första hand är energieffektivitet. På Twitter ger Intels grafikchef Raja Koduri en försmak av ett inte tidigare skådat instickskort i vilken arkitekturen Xe-HP istället huserar. Av bilden att döma handlar det om en ensam större krets, vilket gör kretskortet kortare än H3C XG310 med fyra kretsar på ett kretskort. På bild syns också en 8-pins PCI Express-anslutning.

Intel-Architecture-Day-2020-Presentation-Slides-129.jpg

Intels fyra varianter av Xe-arkitekturen

Mirkoarkitektur

Segment

Tillverkning

Xe-HPC
"High Performance Computing"

Datacenter / AI
Exascale

10nm Superfin (Intel)
7nm (Intel)
Tredjepart (TSMC alt. Samsung)

XE-HP
"High Performance"

Datacenter / AI

10nm Superfin

Xe-HPG
"High Performance Gaming"

Konsument
Högpresterande grafikkort

Tredjepart (TSMC alt. Samsung)

Xe-LP
"Low Power"

Konsument
Integrerad och energieffektiva grafikkort

10nm Superfin (Intel)

Intel Xe är i grunden en arkitektur, men istället för att använda en helt identisk över alla segment differentieras den för olika områden. Detta genom att skala bort och lägga till funktioner. Varianten Xe-LP är den arkitektur som integreras i bolagets konsumentprocessorer. För denna är fokus i första hand energieffektivitet och funktioner för bland annat accelerering av media, men också grundläggande kapacitet för spelande.

Intel Xe-HPG är en uppskalad variant av Xe-LP med uttalat fokus på hög spelprestanda. Det handlar först och främst om högre prestanda som möjliggörs av fler beräkningsenheter. För denna tillkommer även spelorienterade finesser som dedikerat kisel för ray tracing i realtid. För generation ett ska Intel enligt egen utsago använd minnestekniken GDDR6.

Intel Xe-HP som sitter i kortet Raja Koduri visar är en variant där fokus ställs om från spel till mer generella beräkningar. Utöver att användas i servrar och datacenter är det även möjligt att det ska säljas lösa grafikkort med Xe-HP för arbetsstationer. Denna ska ta steget upp till mer energieffektiva, högre presterande och dyrare minnestekniken High-Bandwidth Memory (HBM).

Intel-Xe-7nm-arch-11.jpg

Intel "Ponte Vecchio" – ett enormt beräkningskort baserat på flera grafikkretsar

Nästa steg upp är Xe-HPC med vilken Intel inte spar på krutet. Flera enskilda kretsar ska samverka för att utgöra ett stort "grafikkort". Detta genom Embedded Multi-Die Interconnect Bridge (EMIB), som placerar flera kretsar på samma substrat. På detta användas även Foveros, en teknik där kretsar staplas ovanpå varandra. Syftet för Xe-HPC är datacenter i Exascale-klassen. Den första produkten är Ponte Vecchio.

Medan år 2020 var startskottet blir 2021 ett mer intressant år. Förutom integrerade grafikdelar och lösningar för servrar är det då det första dedikerade grafikkortet för spel släpps. Intel har än så länge inte kommunicerat något mer konkret än att lanseringen sker under året.

Mer läsning om Intel Xe: