Juridisk hjälp, köp av lägenhet, betala hur mycket?

Hej. Jag ska inte skriva mkt.
Om jag hade varit i samma situation så hade mitt tankesätt varit följande: jag skulle prata med henne och hennes föräldrar och sagt att om jag betalar för något så är det mitt. Så enkelt.
Betalar jag hälften då är så klart är hälften mitt. Resten är bara undanflykter och bullshit! Låt inte hennes föräldrar utnyttja dig finansiellt. Kärleken kommer och går men pengarna på kontot bara växer!

Det jag frågar mig i såna här lägen (nu vet jag inte hur gamla ni är eller vilken relation ni har till varandra) är om föräldrarna förväntar sig bli behandlade på samma sätt när de börjar komma på ålderns kant. Vill dom att deras då framtida familj ska bry sig om dem eller ska se få samma behandling och ursäkter så som: "Nej vi kommer tyvärr inte och hälsar på över julen, det kostar så mycket pengar att resa till boendet så vi lägger hellre dom pengarna på lite extra fin julmat till oss och barnen istället, men jag skickar en trisslott".

Som man bäddar får man ligga.

Så här har jag om min sambo löst det, jag ägde lägenheten när vi träffades kan tilläggas och hon flyttade in när jag bott där ett år (Har även ett skrivet samboavtal):

Jag står ensam för lånet, ränta och armortering till banken.
All renovering som har gjorts, nya golv, lite modifieringar i tak och elektriker som var tvungen att lösa några problem.

Sen delar vi lika på hyran, el, bredband och övriga saker som vi gemensamt införskaffat i form av möbler osv.

Så om det skulle bli så att vi delar på oss, så är jag ensam ägare på lägenheten och hon har inte betalat för något som inte går att dela på. Hade varit sjukt trist att behöva dra upp halva golvet för hon vill ha det med sig t.ex.

Hej. Jag ska inte skriva mkt.
Om jag hade varit i samma situation så hade mitt tankesätt varit följande: jag skulle prata med henne och hennes föräldrar och sagt att om jag betalar för något så är det mitt. Så enkelt.
Betalar jag hälften då är så klart är hälften mitt. Resten är bara undanflykter och bullshit! Låt inte hennes föräldrar utnyttja dig finansiellt. Kärleken kommer och går men pengarna på kontot bara växer!

Äger du en lägenhet? Om vi säger att du ägde en lägenhet själv och sedan träffade du en ny partner som flyttade in. Då skulle du glatt skriva över halva lägenheten på hen? Eller hen skulle få bo gratis?

Så här har jag om min sambo löst det, jag ägde lägenheten när vi träffades kan tilläggas och hon flyttade in när jag bott där ett år (Har även ett skrivet samboavtal):

Jag står ensam för lånet, ränta och armortering till banken.
All renovering som har gjorts, nya golv, lite modifieringar i tak och elektriker som var tvungen att lösa några problem.

Sen delar vi lika på hyran, el, bredband och övriga saker som vi gemensamt införskaffat i form av möbler osv.

Så om det skulle bli så att vi delar på oss, så är jag ensam ägare på lägenheten och hon har inte betalat för något som inte går att dela på. Hade varit sjukt trist att behöva dra upp halva golvet för hon vill ha det med sig t.ex.

Äger du en lägenhet? Om vi säger att du ägde en lägenhet själv och sedan träffade du en ny partner som flyttade in. Då skulle du glatt skriva över halva lägenheten på hen? Eller hen skulle få bo gratis?

Hehe, känner igen den känslan, men det finns en bra anledning till att man behöver ett.
Känner flertalet personer som hamnat duktigt i skiten för att de inte haft det, behövt köpa tillbaka halva TVn igen trots att de köpt den själva...

Inte alls idiotiskt. För det första är de uppenbarligen inte gifta för då ser saker annorlunda ut. För den andra, om det inte är en arrangerad samvaro, så har dottern och mannen valt att leva tillsammans. Förmodligen för att de två tror på varandra och vill satsa på sitt förhållande.

Det föräldrarna gör är att de låser ute mannen, visar att det är pengar som är viktigast och använder dottern som brandvägg.

I min värld så gör man inte såhär mot en (blivande) familjemedlem och hade det varit jag så hade jag inte gett mycket för mina blivande "svärföräldrar".

Vad i hela friden är det som pågår i denna tråd? Varför blandar ni ihop vad som är moraliskt "rätt" med regler och rättelser?

Vänligen läs Valiumballongens inlägg på första sidan.

Enligt konstens alla regler så landar denna bostadsrätt ägd av hennes föräldrar på en skälig hyra för utomstående part på runt 8600kr/mån. TS och hans tjej ska hyra denna lägenhet av hennes föräldrar. TS tjej har gått in med 100 000kr i kontantinsats tillsammans med hennes föräldrar, och ska dessutom kasta in 100 000kr till. Enligt statens beräkning ska TS och tjejen dela på 8600kr i hyra till hennes föräldrar för att få bo i lägenheten, men betalar endast 4000kr var, snällt av päronen.

Kan någon förklara för mig varför i helvete TS ska betala mindre? Det är en skälig hyra för bostaden, oavsett om den är av hennes föräldrar kontant betald, köpt med topplån på en miljard procent eller inte. Vad inkommande hyra används till av hennes föräldrar spelar ingen som helst roll, vare sig det är skumbananer eller amorteringar.. Om TS själv hade gått in med 200 000kr för att matcha tjejens delägande, då har vi en annan situation.

Upplys mig, varför ska TS inte betala en skälig hyra bara för att det är släkt? Om TS skulle hyra från en okänd människa på blocket, ska TS inte betala de sista 2000 kronorna till denna ägaren för att han är en ful fisk och använder de pengarna för att amortera eller vadå?

Det jag reagerar över är inte beloppet i sig utan upplägget och sättet man gör detta på. Man påvisar bestämt att pojkvännen får inte vara skriven på adressen, han får inte ha si och så många prylar i lägenheten, han får inte X, han får inte Y..

Hans möjligheter i dagsläget kanske är begränsade men om möjligheten fanns så hade han själv gått in med sin del av insatsen? Säg att om 10 år så tjänar pojkvännen multum medans flickvännen har blivit arbetslös. Han kör lyxbil och har råd med sköna solsemestrar men hon får bli hemma för hon har inte råd.

Jag vet inte vad eran definition av förhållande är men jag antar att de flesta här som är runt 30 eller äldre förstår vad jag menar.

Hej !
Jag och min sambo har lite samma situation.
Jag äger en lägenhet och hon bor där, är skriven där.
Hon betalar halva hyran och halva räntan(inte amorteringen för då äger kommer hon att äga en bit av lägenheten).
Skriv ett samboavtal där det står att lägenheten tillfaller henne och vilka möbler och dyl som är vems.

Mvh Rickard

Man bör fortfarande skydda sina tillgångar, oavsett om man planerar att leva tillsammans med någon. Du inser hur galet det vore om föräldrarna betalade för en lägenhet som partnern får ta del av vid separation?

Låser ute mannen? Han har ju inte investerat en krona i bostaden. Varför ska han då få ta del av uppsidan?

Du verkar vara entitled och förväntar dig att andra ska satsa och spendera kapital som du sen ska få ta del av....

Hej !
Jag och min sambo har lite samma situation.
Jag äger en lägenhet och hon bor där, är skriven där.
Hon betalar halva hyran och halva räntan(inte amorteringen för då äger kommer hon att äga en bit av lägenheten).
Skriv ett samboavtal där det står att lägenheten tillfaller henne och vilka möbler och dyl som är vems.

Mvh Rickard

Det jag reagerar över är inte beloppet i sig utan upplägget och sättet man gör detta på. Man påvisar bestämt att pojkvännen får inte vara skriven på adressen, han får inte ha si och så många prylar i lägenheten, han får inte X, han får inte Y..

Hans möjligheter i dagsläget kanske är begränsade men om möjligheten fanns så hade han själv gått in med sin del av insatsen? Säg att om 10 år så tjänar pojkvännen multum medans flickvännen har blivit arbetslös. Han kör lyxbil och har råd med sköna solsemestrar men hon får bli hemma för hon har inte råd. Vill man leva så?

Jag vet inte vad eran definition av förhållande är men jag antar att de flesta här som är runt 30 eller äldre förstår vad jag menar.

Givetvis bör man skydda sina tillgångar, poängen är att det finns olika sätt att göra detta på. Detta sättet som beskrivs visar tydligt att de inte bryr sig ett skit om pojkvännen i sammanhanget. Jag har heller aldrig påstått att pojkvännen ska få ta del av lägenheten. Det hade räckt att ha en normal diskussion kring detta så hade det varit löst, se citerat inlägg ovan.

Läs även mitt svar ovan.

Nej, det ska man givetvis styra upp med att ifrån säga sig samboavtalet, ordnas med lätthet hos en jurist. Det är ett ickeproblem (återigen, se Valimballong's inlägg).

Ja, det är väl självklart att han skulle förmodligen gå in tillsammans med tjejen och köpa en lägenhet? Men nu har har inga möjligheter alls.

Varför i hela friden ska han få åka räkmacka på sin tjejs bekostnad rent ekonomiskt? Låter helt galet. Har man inga pengar kan man inget köpa.

Givetvis bör man skydda sina tillgångar, poängen är att det finns olika sätt att göra detta på. Detta sättet som beskrivs visar tydligt att de inte bryr sig ett skit om pojkvännen i sammanhanget. Jag har heller aldrig påstått att pojkvännen ska få ta del av lägenheten. Det hade räckt att ha en normal diskussion kring detta så hade det varit löst, se citerat inlägg ovan.

Läs även mitt svar ovan.