Inlägg

Normalt sett så brukar man använda en blandning av avjoniserat vatten, propylenglykol, biocid och korrosionsinhibitor. Med nickelpläterade kylblock så bör man också undvika svavelbaserade biocider.

Denna UPS ser ut att ha 2 st. 12V 7Ah batterier, men vill man veta exakt vilka man ska beatälla så är det bara att ta ut batterierna och mäta. Det brukar vara batterier av AGM-typ särskilt avsedda för höga urladdningar och terminalerna brukar vara av typ F2 (6,3 mm), dvs det du vanligtvis inte hittar hos Biltema.

De APC UPS:er jag bytt batterier på har varit av märke Vision när man tar bort APC-dekalen, men på senare tid har jag gått över till att köra med batterier från Yuasa istället, NPH5-12 respektive REW45-12 i mitt fall. Exakt variant beror som sagt på applikationen, men det är väl lite drygt halva kostnaden jämfört med originalbatterier och REW45-12 ska hålla 6-9 år enligt Yuasa.

Ska man bygga något idag så bör man satsa på borstlös motor då dessa har högre verkningsgrad (mer körtid) och lägre underhållsbehov.

Sedan bör man nog bestämma sig för vilken typ av bil man är intresserad av, vilket underlag har du tänkt att köra den på? Traxxas var inte särskilt vanligt när jag höll på, dessa är lite mer åt leksakshållet (Ready-2-Run) och har rätt plastiga konstruktioner med de för- och nackdelar det innebär. Märken som ex. Associated Electric, Serpent, Schumacher, Yokomo, Kyosho med flera har hållit på länge.

Kan vara värt att kolla efter begagnade bilar också.

En mekaniker på en märkesverkstad ska inte behöva mer en timme på sig för att felsöka en trasig spolarvätskepump. Gör man det så bör man nog syssla med något annat istället.

Jag skulle säga att runt en halvtimme för felsökning och byte är rimligt, dvs. ca 700 kr arbete och 500 för pumpen om man går till en verkstad.

4500:- är inte ett rimligt pris för att byta en spolarvätskepump. Dessa är mycket billiga, från lågprismärken för ca 50-lappen till OEM tillverkare för ca 300. Har svårt att tänka mig att även VW själva tar så mycket mer än 500-600:- för en sådan här pump. Pumparna går i vissa fall att byta genom att enbart lyfta upp bilen då de vanligtvis bara sitter utanpå spolarvätsketanken, i andra fall kan man tvingas demontera lite plastdelar innan man kan komma åt. Inget som en erfaren mekaniker ska behöva lägga timtal på att lösa.

Dela i sådana fall upp ARM i två delar, där den ena delen kan fortsätta förvalta ISA och licensiering och den andra kan utveckla kretsar i konkurrens med andra bolag

Karlung talar för eget intresse. Det finns som jag ser det ingen anledning att också erbjuda reducerad elskatt (enligt energiintensiv industri) för colocation då dessa är mindre energieffektiva än stora hyperscale datacenter då de senare kan stänga ned servrar när belastningen är låg och tvärtom. En reducerad skatt för colocation skulle enbart resultera i en flytt från on-premises till colocation för att få skatteförmånen detta innebär. Att höja elskatten för stora datacenter skulle heller inte ge några önskvärda resultat, då följden blir att dessa flyttar från Sverige till ex. Norge eller Finland där skatten då är mer förmånlig. Således får vi samma nackdelar, utan några fördelar alls.

Hans jämförelser med Forsmark är ordentligt fel ute. Nej, Microsofts datacenter drar inte motsvarande halva Forsmark (Forsmark är 3 271 MW och 20-25 TWh/år), eller ens en tredjedel av detta. Facebook ligger väl på ca. 150 MW och Microsofts datacenter är antagligen något större än så (finns inga officiella siffror vad jag vet). Enligt Google så förbrukar de ca. 12 TWh el per år för hela sin globala verksamhet, lite drygt ett halvt Forsmark.

Här måste man inse att klimatförändringar som orsakas av koldioxidutsläppen, och förstås i fallet naturgas, också från metanläckage i sig har en mycket stor påverkan på ekosystem och därmed givetvis också en lokal påverkan. Det är varför NGCC (Natural Gas Combined Cycle) ligger så högt i påverkan på ekosystem vid livscykelanalyser (UNECE Life Cycle Assessment of
Electricity Generation Options). Vilken påverkan vattenkraftverk har varierar också högt påtagligt beroende på lokala faktorer.

https://i.imgur.com/UP22X3F.png

Fracking brukar dock i regel inte ge problem med förorenat grundvatten, gasutvinningen görs vanligtvis på betydligt större djup än där grundvattnet påverkar. Metanläckage till grundvattnet brukar således bero på andra faktorer såsom läckage i borrhålets hölje.

Man kan jämföra olika energislag med hjälp av livscykelanalyser, här nedan påverkan på människors hälsa. Notera att vattenkraften varierar mellan bäst i klassen till sämre än NGCC med CCS beroende på förutsättningar. Vattenkraft, kärnkraft, koncentrerad solkraft, solceller och vind klarar sig alla bra i förhållande till de fossila alternativen.

https://i.imgur.com/7fImQgM.png

Nedan en viktad sammanställning av olika sorters miljöpåverkan. Vattenkraften visar åter sin stora spridning, och vattenkraft, kärnkraft, koncentrerad solkraft, solceller och vind placerar sig bra. Notera också hur förhållandevis dåligt kiselbaserade solceller klarar sig kontra tunnfilmsbaserade, samt att kärnkraften slår alla energislag utom den vattenkraft som har lägst miljöpåverkan. Notera dock att förutsättningarna för koncentrerad solkraft (CSP) är begränsade till södra Europa.

https://i.imgur.com/EyvZCIf.png

Du laddar hem Dells återställningsavbildning för Windows på Dells hemsida och skapar installationsmedia på ett USB-minne. För att ladda hem detta så behöver du datorns service tag nummer. Sedan är det bara att boota från usb-minnet och installera om allt.

https://www.dell.com/support/home/sv-se/drivers/osiso/wt64a

Det går även bra att installera med installationsmedia från Microsoft, men då får man ofta installera en del drivrutiner manuellt i efterhand. Någon licensnyckel för att aktivera Windows är normalt sett inte nödvändig.

Att byta delar är i regel inga problem på de befintliga modellerna heller, bara att följa instruktionerna i servicemanualen, ex: https://www.dell.com/support/manuals/sv-se/xps-13-9310-laptop...

Dock så byter man ofta formfaktor på bland annat moderkort och annat mellan generationerna, så om man köper ett nytt moderkort med fastlödd CPU, GPU mm. så kan man i regel inte montera dessa i sin befintliga dator. Om man kunde standardisera formfaktorn på moderkortet så skulle det vara möjligt att uppgradera datorn genom att köpa nytt moderkort. Att byta enstaka komponenter såsom enbart CPU lär dock inte vara realistiskt.

Jämför man hur tjock en iPad är jämfört med en modern laptop-skärm så är det lätt att förstå denna skillnad. I en bärbar dator så måste sensor och optik vara mycket tunn varvid man kompromissat med bildkvaliteten, fast brännvidd utan autofokus optimerad för normalt arbetsavstånd från kameran brukar vara standard.

Fabrikerna lär hamna i östeuropa där lönerna är lägre.

Med en energiskatt på 29 öre/kWh så hade man aldrig byggt något datacenter i Sverige, nu var den förvisso bara 19 öre/kWh före ändringen av skatteklass men i Finland så var den redan då 8 öre och i Danmark så ligger man på samma 0,5 öre.

Detta går givetvis att göra, men det är förstås bedragare medvetna om så de överför pengarna till andra konton så snart de fått in pengarna på sitt konto, vilket innebär att när det väl upptäcks så finns det inga pengar på kontot att överföra tillbaka.

Helt oväsentligt, då Microsofts datacenter vilka är över 200 till antalet, är regionala. Dvs. kunden väljer i vilken region de vill placera sin data och sedan stannar den där (förutsatt förstås att regionen erbjuder önskad tjänst). Amerikanska kunder kommer alltså i huvudsak att använda sig av någon av de nio datacenter-regioner som finns i USA, tyska kunder något av de två datacenter-regioner som finns i Tyskland och så vidare.

Idag är svenska kunder huvudsakligen placerade i region Norra Europa vilket ligger i Irland. Norra Europas regionalpar är då Västra Europa vilket ligger i Nederländerna. Det är förstås fördelaktigt för svenska kunder att kunna ha sin data i Sverige istället för i Irland, ja, i vissa fall så kan det vara krav på att datan ska lagras inom landet. Datacentret i Staffanstorp (Sweden South) blir således regionalpar till datacentret i Gävle (Sweden Central) för de med sådana önskemål.

1500kr per uttag, om det avser per dubbeluttag, så får betraktas som ett bra pris. Du får knappt två timmar med en elektriker för den summan och därtill så tillkommer ju materiel för jobbet. Dra nätverkskabel, kontaktera och installera uttag, även om det inte är ett särskilt svårt jobb, så tar det en del tid.

SS 437 01 46 har ersatts av SS 437 01 02 och rekommendationen är 1 uttag per 3,75 meter av rummets omkrets. Detta är dock en rekommendation och inget lagkrav. Eftersom det rör sig om en bostadsrätt så förses bostaden med så många nätverksuttag som bostadsrättsföreningen och byggfirman kommit överens om, och i detta fall har man uppenbarligen kommit överens om att alla uttag kostar extra.

Max RON 102 är det som gäller, det är enkelt att verifiera genom att läsa det tekniska reglementet för F1. Nu på senare år så verkar man dock ha tagit bort maxgränsen, så det finns idag bara ett minivärde för (RON+MON)/2.

Jodå, det fanns restriktioner för bränslet även på 80-talet, som den nämnda RON 102 gränsen. Det man kom på då var att bränslen som har ett oktantal om RON 102 kan trots samma oktantal ha olika knackmotstånd vid verkliga förhållanden i en F1 motor. De höga varvtal och höga cylindertryck som man hade i F1 motsvarar helt enkelt inte förhållandena vid mätning av oktantalet enligt Research metoden.

I boken “Alpine & Renault: The Development of the Revolutionary Turbo F1 Car 1968-1979” så finns en interjvu med Jean-Claude Fayard, vid Elf som beskriver detta.

Exakt hur mycket effekt man hade i motorerna varierade under åren. Renault EF1 hade runt 510 hk i början 1977, och BMW började någonstans runt 550 hk några år senare (Brabham var vid de första testerna långsammare med BMW motorn än med en Ford-Cosworth DFV trots högre toppfart). Renault EF15B från 1986, den första motorn med pneumatiska ventilfjädrar, hade i kvalutförande strax över 1200 hk. I racetrim så kunde man plocka ut ungefär 1000 hk som mest. De bästa motorerna det året var egentligen Honda, TAG/Porsche och Renault; BMW var egentligen bara snabba i kvalen och då pratar vi privat-stallen vars BMW-motorer byggdes av Heini Mader Racing Engines i Schweiz. Works stallet, Brabham-BMW var ute på ökenvandring med den liggande motorinstallationen i Gordon Murrays BT55 i form av BMW M12/13/1. BMW drog sig ur F1 i slutet av 1986 och de kvarvarande motorerna köptes upp av dator-leasing företaget Megatron.

Den "stående" motorn BMW M12/13 som användes i bland annat Benetton gav 850 hk i race trim vid 3,6 bar, och observera nu att detta är 3,6 bar absolut, dvs 2,6 bars övertryck. Detta var ungefär vad bromsbänkarna hos Heini Mader Racing Engines klarade av, och enligt Heini Mader så ökade motoreffekten hos BMW motorerna med 26 hk vid varje 0,1 bars ökat laddtryck. Vid kvalet till Italiens Grand Prix 1986 så ska laddtrycket på Gerhard Bergers Benetton-BMW ha registrerat 5,7 bar absolut (5,5 bar enligt vissa källor), således 850+(5,7-3,6)*260 = 1396 hk. Nu får det dock beaktas att detta laddtryck enbart uppnåddes väldigt kort, och motorn i fråga havererade också innan kvalvarvet var över.

1987 så infördes pop-off ventiler och ett maximalt laddtryck om 4,0 bar absolut vilket satte stopp för kvalmotorer med extrema laddtryck. 1988 så sänktes maximalt laddtryck till 2,5 bar absolut vilket sänkte motoreffekterna ytterligare. Honda RA168E drev McLaren till bägge titlar det året och den gav 685 hk på ett bränsle bestående av 84% toluen och 16% n-heptan. Maxstorleken på bränsletanken sänktes också för 1988 till 150 liter vilket gjorde bränsleförbrukningen väldigt viktig eftersom man inte fick tanka bilarna under loppet. SAE 890877 "Honda Formula One Turbo-charged V-6 1.5L Engine" beskriver utvecklingen av den motorn bra om man är intresserad.

Att man använde begagnade motorblock är en seglivad myt. Ulrich Baretzky som jobbade på BMW som ansvarig för turbo och inloppssystem på deras F1 motor från 1983, fick en fråga om detta vid en intervju. Han kunde inte förstå vart detta påstående kom ifrån. Man hade förvisso testat att bygga en motor på ett begagnat motorblock, men denna havererade ganska omgående i provbänk.

Man varvade aldrig lika mycket med V10-motorerna som de senare V8-motorerna.

RON 102 är max (så också på 80 och 90-talet), men de gamla sugmotorerna hade inga som helst problem med knackningar så det var inte alltid man utnyttjade detta. Det fanns andra parametrar som var viktigare, såsom hur snabbt bränslet brann. Med en borrning på ca. 98 mm och en slaglängd på ca. 39 mm i kombination med varvtal uppåt 20 000 rpm så krävdes mycket snabb förbränning samtidigt som detta snabba förlopp, i kombination med kompressionsförhållanden som inte var mycket över 13:1 innebar att knackningar var ett icke-problem. Kompressionsförhållandena som gick att nå var i princip begränsade av geometriska faktorer; den korta slaglängden och de uttag som behövdes i kolvtoppen för att kolvarna inte ska kollidera med ventilerna kring övre dödläge gjorde det svårt att nå högre utan att nackdelarna tog överhanden. Dessa motorer hade också ventillyft på 15-17 mm, och spelet mellan kolvtopp och ventiler kunde handla om tiondelars mm.

Det är i princip korrekt att oktantalet enbart mäter knackmotstånd, dock är knackning en självantändning hos endgaserna under förbränning. Från det att tändstiftet tänder blandningen tills dess att flamfronten rört sig hela vägen till cylinderns periferi så tar det lite tid. Under detta förlopp så frigörs också värme vilket ökar trycket i cylindern, denna tryckökning "komprimerar" endgaserna vilket i sin tur gör att de värms upp. Detta startar reaktioner i endgaserna vilket slutligen leder till att de självantänder om inte flamfronten anländer före, och då kan man få en mycket snabb energiförgörelse lokalt. Så snabb att man får en lokal tryckökning vilken kan ge upphov till chockvågor. Det är dessa som orsakar det knackade ljudet.

Oktantal mäts en testmotor med variabel kompression från Cooperative Fuels Reasearch, i den så kan man testa ett bränsle, mäta knackintensitet och sedan växla till ett referensbränsle. Vid oktantal mellan 0 och 100 så används n-heptan (oktantal 0) och iso-oktan (oktantal 100) som referensbränsle. Vid oktantal över 100 så används iso-oktan + TEL som referens.