I det här avsnittet tar vi en titt på hur installation av routern går till, vilka funktioner som finns och hur webbgränssnittet beter sig. Båda routrarna är i princip identiska i webbgränssnittet förutom några mindre skillnader som presenteras i slutet av den här sidan.
Vid installationen finns det två olika alternativ att välja mellan. Det ena är att använda medföljande cd-skiva och följa anvisningarna som dyker upp på datorskärmen. Det andra alternativet, som vi väljer att använda oss av, är att helt sonika koppla in alla sladdar och direkt dyka in i webbgränssnittet för att göra installationen.
Första bilden som dyker upp efter inloggning är en webbaserad installationsguide som automatiskt försöker känna av vilken typ av internetanslutning som används. Då de flesta internetoperatörer idag har dynamiskt IP-nummer fungerar detta föredömligt och internet hoppar igång på ett par sekunder.
Webbgränssnittet är logiskt uppbyggt med menyn till vänster. På höger sida finns det en hjälptext som ändrar sig beroende på vilken funktion som visas i huvudfönstret. Hjälpfunktionen är mycket användbar vid konfigurering av routern då man snabbt kan slänga ett öga till höger om man känner sig osäker på hur en funktion fungerar eller vad den gör.

När internet är uppe och rullar blir nästa steg att få igång det trådlösa nätverket. Detta sker enkelt genom ett klick på ”wireless”-menyn under kategorin ”setup”. På detta ställe går det att ställa in enklare saker som till exempel namn på det trådlösa nätverket (SSID) och vilken krypteringsteknik som ska användas.
De mer avancerade inställningarna har Netgear valt att dölja under kategorin ”advanced”. Detta framstår som något rörigt och svårnavigerat, men förenklar för de mindre avancerade användarna som vill ha en enkel installation.
När det trådlösa nätverket är igång på routern är nästa steg att installera och ansluta USB-nätverkskortet. Kortet klarar både 2,4- och 5 GHz-bandet samt stödjer 802.11b/g/a och n.
När vi försöker ansluta till någon av routrarna reagerar Netgears programvara direkt och vill att vi ska användas oss utav WPS för att initiera anslutningen.

WPS är en standard som ger ett enkelt sätt att ansluta och få en krypterad anslutning mellan router och dator. Det finns olika tillvägagångssätt för detta och ett är med en så kallad pin-kod. Denna gång använder vi oss utav "push'n connect" vilket innebär att man trycker på en knapp på routern och därefter på en knapp i datorns mjukvara. Datorn och programvaran hälsar på varandra och utbyter krypteringsnycklar utan att man behöver krångla med långa lösenord och liknande.
Routrarna har alla vanliga inställningar som man kan förvänta sig som till exempel vidarebefordring av portar, brandvägg med blockering av oönskade hemsidor, portar med mera.
En funktion som kommit mer och mer på sista tiden är stöd för trafikprioritering. Båda routrarna har stöd för trafikprioritering på både det fasta och det trådlösa nätverket genom WMM. Vid leverans är trafikprioriteringen förkonfigurerad och det går enkelt att ändra mellan olika prioriteringar för valfria program, portar eller datorer på nätverket.

På ovanstående punkter är routrarna identiska. Då WNDR3300 har stöd för både 2,4- och 5 GHz-bandet är de trådlösa inställningarna i denna lite annorlunda.

Beroende på vilket läge man väljer går det att ha två olika trådlösa nätverk, det vill säga ett för varje frekvens. Exempelvis går det att kombinera 802.11n (270 Mbit/s) på 5 GHz med 802.11g (54 Mbit/s). Klienterna som använder sig av n-standarden blir på detta sätt inte störda av g-klienterna och bibehåller sin prestanda.
Värt och notera är att det endast är i detta läge som det blir två separata nätverk. Det går exempelvis inte att kombinera 802.11n 2,4 GHz och 802.11n 5 GHz vilket gör att den ej klarar av en miljö av blandade n-klienter som konkurrenten D-Link DIR-855 gör.

Funktioner och inställningar i routrarna uppfyller de krav som förväntas. Vi hittar inget spektakulärt, men allt är väl fungerade och det finns en bra hjälpfunktion. Ett plus i kanten ska de ha för den enkla och väl fungerande trafikprioriteringen. Det enda negativa vi hittar är att webbgränssnittet tidvis upplevs långsamt med långa tider för att spara inställningar och utföra valda kommandon.