Den 1 oktober 2019 trädde den nya datalagringslagen i kraft. Den anger att svenska teleoperatörer är skyldiga att lagra uppgifter om elektronisk kommunikation i en period om två till tio månader. Datalagringen täcker in såväl e-post som meddelandetjänster och applikationer mobila plattformar som möjliggör digital kommunikation.

Syftet med datalagringslagen var att ge polisen och myndigheter som Säkerhetspolisen (SÄPO) insyn i kommunikation kopplat till misstänkt allvarliga brott eller terrorism. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv från 2018, som gav angav att medlemsländerna ska ge brottsbekämpande myndigheter möjligheten att avlyssna meddelandetjänster och sociala medier vid misstanke om grova brott och terrorism.

Säpo_KlasFriberg.jpg

Klas Friberg, säkerhetspolischef hos SÄPO. Bildkälla: Polisen.se

I ett pressmeddelande konstaterar nu SÄPO att Regeringskansliet förbereder ett förslag om att meddelandetjänster undantas från fjolårets datalagringslag. I en debattartikel i Dagens Nyheter argumenterar Klas Friberg, säkerhetspolischef hos myndigheten SÄPO, att ett sådant undantag kan få allvarliga konsekvenser för brottsbekämpningen i Sverige.

Klas Friberg menar att svensk lagstiftning redan är eftersatt sett till möjligheten att spåra digital kommunikation, något som förvärrats ytterligare av moderna meddelandetjänster där kommunikation sker krypterat. Nästintill samtliga ärenden SÄPO utreder uppges involvera kommunikation över meddelandetjänster, vilket försvåras av att företagen bakom tjänsterna inte är skyldiga att lagra data om kommunikationen.

Enligt Klas Friberg har detta redan fått allvarliga konsekvenser för SÄPO:s brottsförebyggande arbete. Utöver försvårade insatser mot inhemsk grov brottslighet och terrorism ska den bristande insynen i dessa meddelandetjänster även försvåra internationella samarbeten, då den svenska säkerhetspolisen inte kunnat bistå med information om svenska medborgare med misstänkta kopplingar till exempelvis terrorism.

Ett annat område som uppges drabbas är myndighetens möjlighet att övervaka främmande makters aktiviteter inom Sverige, där allt från spionage till spridning av desinformation underlättas när svenska myndigheter saknar möjlighet att få insyn i kommunikationen som sker. Attentat på svensk mark som planeras med utländska aktörer är ett annat exempel på hotbilder där kommunikation sker över meddelandetjänster.

Utöver att SÄPO motsätter sig undantag i datalagringslagen menar Klas Friberg också att den svenska regeringen bör införa krav på datalagring för företag bakom meddelandetjänster. Detta då det skulle minska det försprång tekniken gett brottsligheten i Sverige. Han uttrycker även oro för att det föreslagna undantaget kan hämma lagen om hemlig dataavlyssning som träder i kraft 1 april 2020.

Förslaget om undantag för datalagringslagen är tänkt att bli en del av den övergripande lagändringen om elektronisk kommunikation som presenterades 4 december 2019. Direktivet föreslås träda i kraft den 21 december 2020.

Läs mer om datalagringslagen: