Från ett personligt hobbyprojekt till ryggmärgen i modern IT-infrastruktur – i princip hela världens uppkopplade befolkning interagerar dagligen med Linux på något sätt. De flesta helt omedvetet men många väldigt medvetet och dedikerat.

I'm doing a (free) operating system (just a hobby, won't be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones.
[...] it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that's all I have
[...]Simply, I'd say that porting is impossible.

Linus Torvalds ambitioner för vad som senare blev Linux började på en blygsam nivå. Men projektet resonerade med många och redan ett år senare såg världen de första Linux-distributionerna dagens ljus. Men som sagt projektet började blygsamt, Linus själv trodde exempelvis att det skulle vara omöjligt att porta till andra plattformar.

I år fyller Linux 30 år och vi ville passa på att lyfta några av milstolparna från dess blygsamma begynnande till dess nuvarande världsherravälde.

  • 1991: Linus Torvalds meddelar på Usenet-gruppen för Minix-användare att han jobbar på ett nytt operativsystem och undrar vilka funktioner folk skulle önska sig av ett sådant projekt.

  • 1992: Linus bestämmer säga för att göra Linux till öppen källkod. De första Linux-distributionerna börjar dyka upp. Det vill säga något sånär kompletta paketeringar av Linux som går att använda som ett operativsystem.

  • 1993: Slackware släpps och är den äldsta Linux-distributionen som än idag är under utveckling. Det följs strax upp av Debian som kan sägas vara urfadern till många populära nuvarande distributioner.

  • 1994: Version 1.0 av Linux släpps. De första grafiska gränssnitten i form av X börjar dyka upp i distributioner.

  • 1995: Den första Linux-mässan "Linux Expo" hålls i Kalifornien. Den första beta-versionen av Red hat Linux släpps.

  • 1996: Version 2.0 av Linux-kärnan blir tillgänglig.

  • 1996: Pingvinen Tux blir Linux officiella maskot.

  • 1997-1998: GNOME-projektet ser sin start och levererar en än idag underhållen grafisk skrivbordsmiljö. KDE som också erbjuder en fönsterhanterare släpps i version 1.0.

  • 1999: Linux-användare anordnar "Windows Refund Day" där användare köar utanför Microsofts kontor i flera länder för att kräva pengarna tillbaka för det Windows de menar att de påtvingats när de köpt en dator.

  • 2000-2001: Linus Torvalds tackar nej till att jobba på Mac OS, året därpå liknar Microsofts Steve Ballmer Linux med "en cancer som smittar allt det vidrör".

  • 2002: Red Hat Enterprise Linux släpps, nästa år släpps Fedora som är en avknoppning av Red Hat för hemanvändare. Första versionen av Arch Linux, en numera väldigt populär distribution, släpps.

  • 2003: IBM gör reklam för Linux och öppen mjukvara under Superbowl.

  • 2004: Den Debian-baserade Ubuntu-distributionen släpps. Dess skapare menar att det är "Linux för människor".

  • 2005: Git lanseras för att ta över versionshantering av Linux-kärnan. Open SUSE-distributionen knoppas av från Novells arbete och blir gratis.

  • 2007: Asus lanserar en av de första framgångsrika datorerna med Linux förinstallerat. Valet av distribution faller på Xandros. Samma år formas The Linux Foundation som ska främja och standardisera Linux.

  • 2008: Det där lilla operativsystemet som heter Android lanseras i version 1.0. Året därpå tillkännager Google också arbetet med Chrome OS.

  • 2011: För tio år sedan kallade Microsoft Linux för cancer. År 2011 är de den femte största bidragaren till Linux-kärnan. Version 3.0 av kärnan ser dagens ljus.

  • 2012: Linus Torvalds lackar ur och säger "Fuck you Nvidia" på grund av deras bristfälliga stöd för Linux. Linux går om Unix på servermarknaden.

  • 2015: Version 4.0 av Linux-kärnan lanseras.

  • 2016: Microsoft blir en Platinum Member i Linux Foundation.

  • 2017: Världens 500 snabbaste superdatorer kör nu alla Linux.

  • 2019: Linux-kärnan når version 5.0.

  • 2021: Anton och Jonas installerar Pop OS på en av kontorets datorer.
    Och just det, Linux fyller 30 år.

Trots enorma framsteg inom i princip alla marknader från servrar och superdatorer till mobiler och routrar har Linux ännu ett område som man inte tagit över. För vanliga hemanvändare är Linux fortfarande sällsynt på skrivbordet.

På skrivbordet ligger man i lä med en global marknadsandel på endast runt två procent. Därav den något självironiska bilden från Linux Foundation som vi valt till denna artikel. På SweClockers ser däremot användandet ut att ligga på runt tio procent enligt vår senaste omröstning.

Vilket är ditt bästa Linux-relaterade minne och vilka milstenar missade vi i vår lista?