Låt oss tillsvidare ignorera problemen med mjukvaran och koncentrera oss på själva tangentbordet.

Det första man lägger märke till när man packar upp det från kartongen är hur platt, stort och lätt det är. Hela tangentbordet påminner något om en strykbräda. Konstruktionen är dock helt okej och produkten är väldigt hård; att trycka på plasthöljet runt tangenterna känns ungefär som att trycka fingret ner på en bordsskiva. Många tangentbord är mycket mjukare och buktar inåt när man trycker på det.
Det inbyggda handledsstödet bidrar till tangentbordets storlek. Handledsstödet är tillverkat i en mjuk och matt plast där chassit är hårdare och mer glansigt. I mitten av stödet finns en stor Razer-logotyp med en blå lysdiod under som långsamt tonas ut och in. Detta är ganska irriterande speciellt om man tittar på film och släkt ner ljuset i rummet. Även vissa knappar lyser. Dessvärre går det inte att stänga av den här funktionen. Bortser man från detta är handledsstödet väldigt behagligt att använda.
Högst upp på tangentbordet finns en lucka där man kan sätta fast andra Razerprodukter, det vill säga en webbkamera eller en lampa. Detta är en ganska fånig funktion som gör att tangentbordet är större än vad det skulle kunnat vara.

Längst ut på vänster och höger sida av tangentbordet sitter multimediaknappar och makroknappar. Makroknapparna kan ses på bilden ovan och är markerade med L1 till L5, där L står för ”left”. Multimediaknapparna på vänster sida består av två grupper. Gruppen längst ner är till för att rotera och zooma i bildvisningsprogram. Gruppen högst upp startar webbläsaren och försätter datorn i vänteläge. Att dessa knappar sitter bredvid varandra är ganska ologiskt.
Hur är tangenterna rent allmänt? Något som känns igen från laptoptangentbord är att alla tangenter sitter i samma höjd från bordet. Detta bidrar till tangentbordets upplevda platthet. Bortsett från detta påminner tangenterna väldigt mycket om tangenterna på äldre tangentbord. De klickar ljudligt vid användning och är inte mjuka. Det känns inte som det sitter skumgummi under tangenterna som det gör på många nya ”mjuka” tangentbord.

De fem översta multimediaknapparna startar mediaspelare och startar/stoppar/fram/bak. De tre nedersta knapparna ändrar volymen, slår av volymen helt (mute). Här finns även en shuffleknapp som exempelvis i Winamp väljer om låtar ska spelas upp i rad i spellistan eller slumpmässigt. Det här är en ganska specifik funktion att tillägna en knapp till på ett tangentbord.
På höger sida är makroknapparna markerade med R1 till R5, för ”right”. Dessa makroknappar sitter ganska tokigt till. Har man hög muskänslighet och är högerhänt kan man möjligtvis nå R3 till R5 med tummen utan att släppa musen. I snabba FPS-spel kommer man mest använda L-tangenterna, med andra ord. Logitech G15 är bättre i det här avseendet då alla makroknappar på det tangentbordet sitter på vänster sida.

På bilden ovan kan vi se var tangenterna Insert, Delete, Home, End, Page Up, Page Down, Print Screen, Scroll Lock och Pause/Break är placerade. Här har Razer verkligen lyckats då layouten är mycket logisk. Home och End sitter bredvid varandra horisontalt och har till och med små pilar som pekar till vänster och höger. Razer har gjort samma sak med Page Up och Page Down fast dessa sitter vertikalt istället. Bredvid Page-knapparna sitter en stor Deleteknapp. Detta är vettigt eftersom Delete förmodligen används mest av dessa tangenter. Insert, Scroll Lock, Print Screen och Pause/Break sitter i rad ovanför nummertangenterna.
Notera även knappen ”Profile” ovanför Home och End. Den här kan användas för att växla mellan olika profiler man valt i inställningsprogrammet. Mer om detta senare.

Razer Tarantula har blåa lysdioder.