I ovanstående diagram är det tre meter fri sikt mellan routern och det trådlösa nätverkskortet. Testmiljön är tyvärr inte optimal då flertalet trådlösa nätverk samsas om utrymmet i etern. Å andra sidan blir resultaten mer verkliga och är vad man kan förvänta sig i ett vanligt hem med grannar som har trådlösa nätverk.

Resultatet med en ström är bland det bättre om man jämför med andra routrar i N-segmentet. Det går att se en positiv skillnad på 5 GHz- jämfört med 2,4 GHz-bandet. Med stor sannolikhet beror denna differens på att det är mindre störningar på 5 GHz-bandet. Detta eftersom ett vanligt trådlöst nätverk idag kör på 2,4 GHz-bandet.

Vid tio anslutningar dubblas prestandan på 2,4 GHz och motsvarar ganska exakt prestanda på D-Links vanliga N-router. 5 GHz-bandet drar iväg rejält och får ett genomsnittsvärde på 132 Mbit/s vilket är imponerande (toppvärde på hela 141 Mbit/s!). Förra gången vi testade en N-router slog Belkin N1 Vision trådlöst hastighetsrekord på 121 Mbit/s. Men nu har D-Link gått upp i ledningen med ett genomsnitt på 132 Mbit.

Vid hundra anslutningar börjar prestanda åter sjunka, men 5 GHz-bandet håller ställningarna och presterar dubbelt så mycket som 2,4 GHz.

Vid tusen anslutningar börjar den trådlösa delen bli överbelastad och prestanda sjunker drastiskt. Routern är dock värd en eloge för att inte starta om eller tappa kontakten helt. Anslutningen hölls uppe och var användbar, men utan någon högre prestanda.

I diagrammet ovan har vi utfört samma tester, men med hinder. I stället för fri sikt är finns en bärande betongvägg som hinder mellan router och nätverkskort. I detta test ser vi hur bra signalerna är på att penetrera hinder och vad de har för räckvidd.

Prestanda sjunker drastiskt och N-standarden känns långt borta. I ovanstående diagram kan vi även se att 2,4 GHz-bandet slår 5 GHz-bandet i de flesta fallen. Skillnaden är förklarlig och beror sannolikt på att signaler runnt 5 GHz har svårare att gå igenom väggar och liknande hinder.

Siffrorna som presenteras i diagrammet är inte särskilt imponerande och lite förvånande. När vi testade DIR-655 var resultatet betydligt bättre. En gissning vi har är att USB-kortet ställer till det lite och att prestanda vid längre avstånd förbättras med ett riktigt PCI-kort.

Bredband blir snabbare för varje år som går. Många tänker inte på att även routern ska klara av hastigheten. I det här testet kontrolleras hur kraftfull internetanslutning enheten klarar. I klartext innebär det att vi mäter hur många Mbit/s som routern klarar av att skyffla från WAN-porten till en vanlig LAN-port.

Antal anslutningar kan liknas med hur många filnedladdningar man har igång samtidigt eller hur många "peers" man har när en torrent laddas.

Vid en anslutning kommer routern upp i 217 Mbit/s och det är ett riktigt bra resultat om man jämför med vad andra produkter presterar.

När vi ökar anslutningarna till tio stycken ökar även hastigheten något till 268 Mbit/s och är hastighetsrekord bland de routrar som SweClockers har testat.

Vi ökar anslutningarna ytterligare och vid 100 stycken sjunker prestanda drastiskt till 87 Mbit/s. I detta skede börjar routern bli överbelastad och har svårt att hantera det höga antal anslutningar som kommer med 1 Gbit/s i hastighet.

När antalet anslutningar ökas ytterligare till 1000-stycken minskar genomströmningen till 21 Mbit/s.

Ovanstående är riktigt bra resultat för en hemmarouter och bland det bättre som finns på marknaden såvida man inte köper dyrare utrustning för företagsbruk.

För att få en jämförelse i vad hårdvaran som användes klarar av och vad resultatet blir helt utan routerfunktionen gjorde vi ovanstående diagram. Testet är gjort med två datorer anslutna till vanliga LAN-portar i routerns interna switch.