Uppföljaren till Northern Islands blev logiskt nog Southern Islands och här introducerades den grafikarkitektur som AMD i olika varianter använder än idag. Familjen tog sin början med Radeon HD 7970 som både var först med att gå över till 28 nanometer och anslutning till systemet via PCI Express 3.0.

VLIW5tillGCN.png

Med Radeon HD 7000-serien introducerades arkitekturen Graphics Core Next (GCN), som används än idag.

Utöver detta introducerades här även grafikkortsarkitekturen Graphics Core Next (GCN). GCN byggde på en ny RISC SIMD-baserad arkitektur som krävde fler transistorer än den VLIW-baserade arkitekturen som använts tidigare, men i gengäld gjorde den det möjligt att utnyttja tillgängliga hårdvaruresurser mer effektivt och den lämpade sig bättre för generella beräkningsuppgifter.

Den nya tekniken till trots bjöd inte Radeon HD 7000-serien på prestandamässiga framsteg som matchade nymodigheterna, och prisnivåerna låg högre än normalnivå vilket innebar att AMD:s traditionsenliga fördel över Nvidia gällande pris i förhållande till prestanda urholkades här. Situationen försvårades ytterligare av att Nvidia enstaka månader senare introducerade Kepler-arkitekturen.

Kepler skulle göra premiär i grafikkorten Geforce GTX 680 och GTX 670. Nu hade Nvidia lärt sig av tidigare misstag där de hade designat avancerade och komplexa kretsar med generella GPGPU-beräkningar som mål, för att sedan skala ned dessa till konsumentkretsar. Kepler-kretsarna GK104 och GK107 hade istället utformats för att vara just konsumentkort.

Geforce GTX 680, som byggde på GK104, representerade första gången som beräkningsenheterna kördes i samma klockhastighet som grafikprocessorn. Anledningen till detta var just att Nvidias fokus nu hade skiftat från maximerad prestanda till att få till en optimal balans mellan prestanda och effektförbrukning.

Nvidia tar superdatorn till konsumenten

Nvidia gjorde ytterligare insatser för att minska komplexiteten och energiförbrukningen. Antalet enheter för beräkning av dubbelprecisions flyttalsberäkningar reducerades och minnesbussen reducerades till mer konventionella 256 bitar. Korten fick också en dynamisk klockfrekvens som kunde överklocka grafikprocessorn och beräkningsenheterna när uppgiften krävde det.

Nvidia-Tesla-K80-GK210b.jpg

Kepler-arkitekturen frälste inte bara Geforce-familjen, utan låg även till grund för Tesla-kretsarna som används i arbetsstationer och superdatorer.

Den förbättrade designen visade sig framgångsrik även när Nvidia släppte dubbelkortet Geforce GTX 690 som kombinerade två GTX 680 via SLI, där endast kretsarnas klockfrekvens reducerades. Precis som alla parkopplade kretsar hängde prestanda på hur väl spelen optimerats för SLI-profiler, men som dubbelkort sett var Geforce GTX 690 den hittills mest lyckade produkten.

RadeonHD7970GhzEdition.jpeg

Radeon HD 7970 GHz Edition var AMD:s försök att mota Nvidias allt svårare konkurrens i grind.

Nvidias produkt för generella beräkningsuppgifter lanserades först senare med familjenamnet GK110 och användes först i produkten Tesla K20 som användes flitigt i diverse superdatorer. Det dröjde ett halvår efter detta innan Nvidia stöpte om GK110 i en konsumentversion som fick namnet GTX Titan. Med en prislapp på 999 dollar införde GTX Titan en ultraentusiastnivå i konsumentledet.

AMD kontrade Geforce 6-serien med Radeon HD 7970 GHz Edition som ökade klockfrekvensen för att minska gapet till konkurrenten, men här inleddes en period där AMD främst konkurrerade upp till det övre mellansegmentet medan det absoluta prestandasegmentet cementerades i Nvidias läger när arkitekturen Maxwell introducerades under 2014.