Digitala lådor med belöningar och föremål, så kallade lootlådor, är en numera vanlig syn i alla möjliga typer av spel. De går ofta att köpa med riktiga pengar, antingen direkt eller genom att köpa spelvaluta, och ger ett slumpmässigt valt innehåll. Lootlådor har mött hård kritik från flera håll för dess likheter med traditionella hasardspel och risken för spelberoende.
Flera länder reglerar lootlådor på olika vis, men i Sverige saknas specifik lagstiftning kring det. I rapporten "Insert coin: How the gaming industry exploits consumers using loot boxes" tar nu intresseorganisationen Sveriges Konsumenter upp striden tillsammans med flera andra europeiska motsvarigheter och kräver ett starkare konsumentskydd.
Det är tydligt att branschens försök till självreglering inte har fungerat, det finns ett stort behov av åtgärder som sätter tydliga ramar för hur lootlådor får marknadsföras och säljas. – Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter.
I rapporten undersöks främst två spel – FIFA 22 och Raid Shadow Legends. Båda spels lootlådor anses ha beskrivningar som gör det svårt för spelare att tyda vinstchanserna, samtidigt som spelens egna påhittade valutor gör det svårt att uppskatta vad spelköpen faktiskt kostar. Det riktas även åter kritik mot spelmekanismen i sig, som jämförs med digitala casinon.
De olika konsumentorganisationerna, inklusive den svenska, presenterar fem rekommendationer som de uppmanar både spelbranschen, myndigheter och politiker att följa för att stärka skyddet för konsumenter. Det inkluderar bland annat att priser ska visas i riktiga valutor, att lootlådor slutar erbjudas till barn och att tillsynsmyndigheter ska få möjlighet att granska mekanikerna bakom lådorna.
Från den svenska sidan uppmanas även konsumentminister Max Elger (S) ta tag i saken. Till TT svarar Elger att han anser att förslagen är rimliga, men att en svensk reglering inte nödvändigtvis kommer kunna påverka globala aktörer.
