Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
För kylaren på Intels referensmodell är det inga svårigheter att hålla temperaturen på en rimlig nivå. Storebror Intel Arc A770 går någon grad varmare, men med en temperatur på runt 73 °C är läget under kontroll och finns inte mycket att anmärka på. Acers Bifrost-variant har det dock tuffare och lyckas inte hålla ned temperaturen lika effektivt, skillnaden blir istället 10 °C mellan de båda.
Även i ljudnivå är det inte mycket att anmärka på för tvillingduon, som bestyckats med Intels referenskylare. Grafikkorten ligger låst på samma ljudnivå när fläktarna väl varvat igång och ljudet är inte särskilt högt eller i ett frekvensspann som får undertecknad att att tänka på det. För Acers Bifrost-modell är dock situationen annorlunda. Ljudnivån pendlar upp och ned under hela tortyrtestet och är märkbart högre. Det bör tilläggas att frekvensen på ljudet från radialfläkten på mitten av grafikkortet är rätt påtaglig och irriterande.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Acers Bifrost-modell lyckas bibehålla sin angivna boost-frekvens på 2 400 MHz nästan hela testet igenom. Ett fåtal avstickare ned på 2 350 MHz noteras, men det är i övrigt en stabil frekvens. För Intels Arc A770 i referensutförande är det bitvis svårt att bibehålla frekvensen och istället pendlar den mellan 2 200 och 2 350 MHz, med medelvärde mellan 2 200 och 2 300 MHz.
För lillebror Arc A750 når klockfrekvensen oftare sitt angivna boost-värde på 2 400 MHz och dalar ett fåtal gånger under testet men det är inga större avvikelser.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.
SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Effektmätningen är egentligen det första tillfället på den här sidan där vi höjer lite på ögonbrynen. Det är ett ganska högt effektuttag som uppmäts för samtliga tre kort i förhållande till prestandan som levereras. Framförallt är det inga jätteroliga siffror vid vila som noteras, snarare tvärtom är det de högsta siffrorna som uppmätts hittills i vår testsvit.
Effektmätning för endast grafikkortet
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.
Det genomsnittliga effektuttaget i vår testsvit för spel visar att Intel Arc A770 och Arc A750 ligger hyfsat nära sin total strömbudget under spelande och de båda hamnar högt på listan. Placeringen i tabellen kan dock till stor del tillskrivas att de båda korten har en ganska låg maximal effektbudget.
Den låga maximala effektbudgeten är dock till klen tröst när det är dags att slå ett öga på effektiviteten som för de båda korten är klart lägre än önskat. Egentligen är det bara AMD:s Radeon RX 5700 XT som räddar duon nykomlingar från jumboplatsen. Här finns det absolut utrymme för förbättringar för kommande generationer Arc-grafikkort och arkitekturen "Battlemage".
