Välkommen till ATI:s finaste stund
ATI behövde dock inte förlita sig på att Nvidia skulle göra snedsteg för att nå framgångar. Under 2002 lanserades vad som får anses vara den enskilt viktigaste grafikkortsfamiljen i företagets historia. Radeon 9700 Pro baserades på den nya grafikkretsen R300 som hade utvecklats av en kärngrupp som utgjordes av ingenjörer från ArtX.
Med Radeon 9700 Pro använde ATI expertisen från ArtX för att skapa det bästa grafikkortet i företagets historia, ett kort Nvidia saknade svar på.
Radeon 9800 Pro byggde vidare på föregångaren och användes bland annat för att demonstrera de visuella framstegen i Half-Life 2.
Radeon 9700 Pro var något av en käftsmäll på samtliga konkurrenter för sin tid. Utöver en råstark arkitektur som presterade väl över konkurrenterna kunde den även skryta med en imponerande uppsättning toppmoderna funktioner. Det var det första kortet som stödde DirectX 9, vilket också innebar att det fick stöd för Shader Model 2.0, Pixel Shader 2.0 och Vertex Shader 2.0. Det var också ett av de första korten som anslöt via AGP 8x.
Toppkortet kompletterades senare med den något nedskalade Radeon 9700, och budgetsegmentet fylldes sedan med korten Radeon 9500 Pro och Radeon 9500. Mot slutet av året släpptes även det mediafokuserade Radeon All-in-Wonder 9700 Pro. Med detta hade ATI lyckats få fram en produktfamilj som faktiskt knäppte Nvidia på näsan i samtliga produktsegment.
Radeon 9700-familjen blev något av en kalldusch för Nvidia, som några månader senare under början av 2003 lanserades den ökända FX-familjen som baserades på NV30-plattformen. Familjen utgjordes av Geforce FX 5800 och Geforce FX 5800 Ultra. Utöver att tilldelas det mindre smickrande smeknamnet "lövblåsaren", eftersom kortens varma drift krävde högljudda kylarlösningar, var familjen en prestandamässig besvikelse.
Utöver hög ljudnivå presterade Geforce FX 5800 Ultra sämre än det flera månader äldre Radeon 9700, och drogs dessutom med sämre bildkvalitet för anisotropisk filtrering och kantutjämning. Radeon 9700 var dessutom 100 dollar billigare, vilket inte gjorde situationen bättre för Nvidias läger.
Spekulationer om orsaken till NV30-misslyckandet angav att Nvidias resurser och ingenjörer hade tunnats ut av en parallell utveckling av NV2A-grafikkretsen för Microsoft Xbox, Geforce FX-familjen och styrkretsen Nforce, som integrerade en grafikkrets och minneskontroller för AMD:s Athlon- och Duron-processorer. På den här tiden var AMD och ATI fortfarande två hela separata aktörer.
Nvidia lämnar öppet mål
ATI fortsatte att smida medan järnet var varmt och introducerade Radeon 9800 Pro kort efter Nvidias fadäs, som åtnjöt uppmärksamhet som teknikdemo för kommande storsäljaren Half-Life 2. 9800-familjen var en mindre justering av föregångaren med förbättringar i bland annat HyperZ-funktionen och hur instruktioner komprimerades för effektivare exekvering. Dessa åtföljdes av Radeon 9600 och Radeon 9200 som gjorde Geforce FX än mer irrelevant.
Framgångarna fortsatte för ATI när företaget samma månad skrev avtal med Nintendo om att producera grafikkretsen med kodnamnet ”Hollywood” till den kommande spelkonsolen Revolution, som skulle komma att kallas Wii. De lyckades även stjäla Xbox-kontraktet från Nvidia då kommande spelkonsolen Xbox 360 skulle bestyckas med en grafikkrets som gick under kodnamnet Xenos.
ATI:s Xenos-krets i Xbox 360 var tidigt ute med enhetligt programmerbara shaders.
Misslyckadet med FX 5800 piskade dock igång Nvidia som knappt fyra månader senare introducerade Geforce FX 5900 och Geforce FX 5900 Ultra. Här lyckades Nvidia både stjäla prestandatronen från Radeon 9800-familjen och förbättra bildkvaliteten tack vare förbättrade drivrutiner, till den nivå att det höll jämn nivå med ATI:s produkter. En rejäl prislapp på 499 dollar gjorde dock budgetalternativet FX 5200 till den mer framgångsrika produkten.
Tuppfäktningen mellan de båda bolagen fortsatte och i september samma år släppte ATI den uppgraderade serien Radeon 9800 XT som återtog prestandatiteln, dels på grund av förbättrade specifikationer men även på grund av förbättrade drivrutiner som gav korten ett markant övertag i speltitlar som drog nytta av DirectX 9-funktioner.
Kampen om spelarnas gunst föreföll vara ett lopp med endast två deltagare, men S3 Graphics hade ännu inte givit upp hoppet om att ta en del av kakan. I slutet av 2003 introducerades de nya kretsarna i Deltachrome-serie, med lansering av Deltachrome S4 och S8 i december. De skröt med de förväntade funktionerna som DirectX 9-stöd, 16x anisotropisk filtrering och upplösningar upp till 1 920 × 1 080 pixlar.
Geforce FX 5000-serien (FX 5600 på bild) rättade några av föregående generationens misstag. Bild från SweClockers-medlemmen Fawcan.
Geforce GTX 6000-serien bytte snabbt av sin föregångare, här Geforce 6800 GT. Bild från SweClockers-medlemmen Svensktiger.
Oturligt nog för S3 hamnade de mitt i kriget mellan ATI och Nvidia, där de båda bolagen tävlade om att aggressivt släppa nya revisioner av redan prestandamässigt kraftfulla grafikkort. Att hänga med i denna utveckling var svårt, och trots att S3 lanserade uppföljaren Gammachrome under år 2005 lyckades de inte få till någon meningsfull närvaro på marknaden.
Grafik-duopolen ATI och Nvidia fortsatte den aggressiva utrullningen av produkter även under 2005. Nvidia lanserade Geforce FX 5700 som blev först med minnestekniken GDDR3. Denna följdes snart upp av Geforce 6-familjen som utgjordes av Geforce 6800, 6800 GT, 6800 Ultra samt en överklockad variant vid namn 6800 Ultra Extreme som för sin tid kostade matiga 549 dollar.
