Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
Med det höga TBP-värdet på 575 W och den relativt kompakta formfaktorn är det därför kanske inte jätteförvånande att temperaturen på RTX 5090 är något högre än hos föregångaren. Under belastningstestet pendlar kortet mellan 75° och 77° C.
Likt föregående kategori får även ljudnivån stryka något på foten på bekostnad av storleken på kortet. Det är helt enkelt inte lika tyst som föregående generations Founders Edition-kort
Det är dock en relativt trevlig ljudprofil på fläktljudet och trots att ljudvolymen är något högre än sist är den inte oskälig. Frekvensen är inte särskilt störande men visst hör man när kortet arbetar.
Effektmätning
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta genomför vi mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter samt 12VHPWR som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från tolv spel för varje grafikkort.
Det skyhöga effektuttaget till trots är effektiviteten mycket bra hos Geforce RTX 5090. Med ett genomsnittligt effektuttag på ungefär 460 W vid spelande är förvisso högt men den lyckas omsätta detta till faktisk prestanda.
Geforce RTX 5090 är ett mycket energieffektivt grafikkort, trots detta når den inte hela vägen till toppen av vår tabell då föregångaren RTX 4090 och lillebror RTX 4080 fortfarande har ledningen i denna kategori.
